<p>Svenska möbeldesignföretag har svårt att överleva i konkurrens med liknande företag på den mättade svenska marknaden. Detta gör att de måste se sig om efter nya marknader. Det har blivit allt viktigare att ha goda kunskaper om marknadskommunikation och den nya marknaden det vill säga när företaget skall synliggöra sig och sina produkter bland konkurrenter och i mediebruset. På grund av nya sätt att marknadsföra sig och med mer internationell erfarenhet är det större konkurrens än tidigare på marknaden. Det gäller ofta också att marknadsföra sig och kommunicera med marknaden på bästa möjliga sätt till minsta möjliga kostnad.</p><p>I vår studie har vi undersökt hur små svenska designföretag kommunicerar med en ny marknad på bästa möjliga sätt med små medel. Denna studie i sig är inte representativ för alla små designföretag i Sverige men ger en intressant inblick i hur det kan vara.</p>

<p>This paper examines how companies in a transparent industry work to satisfy the customer in an extended way, to offer value added products that in the end enables the customer to be loyal to the company. We have studied the insurance industry in Sweden and have focused on five different insurance companies. Four of them, Folksam, Länsförsäkringar, Trygg-Hansa and Dina Försäkringar, where we have focused on Ölands Försäkringar which is part of the Dina Försäkringar group, are some of the largest insurance companies in Sweden. The fourth company is Swedbank which is a bank that has started to offer insurances.</p><p>Our results demonstrate that it is important for the company to see the customer not only in a profitability aspect; the company has to find out what the customer gets in return. In that case the possibility for the customer to change company decreases and the chance that the customer becomes loyal increases. Therefore we have built a model that illustrates how we think the relationship should look like between the company, the staff and the customer. The key solution, according to us due to our results, is for the company to show loyalty towards the customer as to the staff.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate how social media can affect and influence the B2B-relationship. Social media is now a widespread and accepted tool for communication in many B2C-companies; therefore we find it interesting to examine how social media can find its place in the communication mix of B2B-companies. We are also aiming to distinguish standards in how social media is practiced and discussed in the context of the B2B-market. We have applied a qualitative method for this study and we have interviewed seven respondents, which are experts in social media or working with market communication at B2B-companies in Sweden. During our study we have identified several comparable attributes within the B2B market and their opinions about how social media should be approach and adopt in the communication mix of the company.</p>

Examensarbetets titel: Att skapa sensation med en ny generation Författare: Marcus Andersson, Hanna Lindgren, Oscar Wenning Handledare: Universitetsadjunkt Åsa Lindström Examinator: Professor Bertil Hultén Fakultet: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar VT17   Forskningsfråga: Hur behöver mediebolag anpassa sin marknadskommunikation för att nå ut till generation Z? Syfte: Med utgångspunkt i generation Z:s mediekonsumtion idag ämnar studien att ligga till grund för mediebolagens utvecklande av deras marknadskommunikation för att nå ut till och attrahera generation Z. Därmed syftar studien till att kartlägga i vilka kanaler generation Z rör sig i och under vilka tider på dygnet som de är mest aktiva. Studien ämnar även att analysera hur generation Z idag uppfattar olika typer av kommunikation både innehållsmässigt och olika typer av format. Genom analys av de olika faktorerna enskilt och i relation till varandra är syftet med studien att presentera teoretiska och praktiska implikationer på hur mediebolag i allmänhet och SVT specifikt behöver anpassa sin marknadskommunikation mot generation Z. I förlängningen är syftet att presentera praktiska implikationer som kan ha en samhällsnytta för marknadsförare i stort som önskar att nå till generation Z. Metod: Detta arbete har en abduktiv ansats, där kombinationer av både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Databildningen har både bestått av litteraturstudier och empiriska undersökningar genom semistrukturerade intervjuer samt enkätundersökningar. Det empiriska materialet som samlades in delades upp i kvalitativ data som analyserades genom en kvalitativ dataanalys och kvantitativ data som analyserades genom en klusteranalys.      Resultat och slutsats: Studiens resultatet kan konstatera att generation Z inte bör ses som en homogen grupp trots att generationen till viss del visar på liknande beteenden. Studien har påvisat att det föreligger stora skillnader inom generation Z när det kommer till konsumtionsbeteende av medier, kommunikationsbeteende och interaktionsbeteende med företag. Utöver detta så har det även påvisats skillnader när det kommer till vad de föredrar att titta på, innehåll på sociala medier och i vilket format innehållet ska presenteras för att tillfredsställa dem. Vad som framkommer i studien är fyra olika framtagna profiler inom generationen där alla har olika beteenden och förhållningssätt, faktorer som är relevanta för SVT och andra mediebolag att beakta vid en framtida marknadskommunikation. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Examensarbetets teoretiska implikationer består av en kartläggning av generation Z:s beteendemönster när det kommer till konsumtion av medier och sociala medier, interaktion med företag samt kommunikation. Studien bidrar även till teorierna kring content-marketing då en kartläggning över generationens uppfattning av olika typer av format på innehållet i sociala medier framförs. De praktiska implikationerna som framförs i studien är dess resultat som bidrar till en grund för hur SVT kan utforma sin marknadsstrategi för att nå ut med sitt budskap till generation Z. Resultaten kan också med tanke på studiens utformning även vara intressanta för andra företag som genom sociala medier vill nå ut med sitt budskap till generationen. Nyckelord: Generation Z, mediebolag, marknadskommunikation, sociala medier / Title: Create a sensation with a new generation Authors: Marcus Andersson, Hanna Lindgren, Oscar Wenning Supervisor: Lecturer Åsa Lindström Examiner: Professor Bertil Hultén Faculty: School of Business and Economics at Linneaus University Course: Master Thesis in Marketing 30 ECTS, Business Administration and Economics Programme, Linneaus University Kalmar, Spring 2017. Research question: How do media companies need to adapt their market communication to reach generation Z? Purpose: Based on generation Z and their consumption of media today, this study intends to provide the basis for SVT’s development of its marketing strategy to reach and attract members of generation Z. Thus, the study aims at identifying which channels generation Z uses and also during what hours of the day they are most active. It is also intended to analyze how the generation perceives the different types of communications, both in terms of content and different types of formats. By analyzing the different factors individually and in relation to each other the purpose of this study will present both theoretical and practical implications on how media companies in general, and SVT specific needs to adapt their market communication towards generation Z. In the long run, the purpose is to present practical implications that may benefit marketers in general that wishes to reach generation Z. Method: This study has an abductive approach, where the combinations of both quantitative and qualitative methods have been used. The data acquisition has consisted of studies of literature and empirical gatherings through semi-structured interviews and surveys. The empirical findings were divided into qualitative data that was analyzed through a qualitative data analysis and the quantitative data was analyzed through a cluster analysis. Results and conclusions: The result of the study shows that generation Z should not be seen as homogenous group, although the generation to some extent shows similar behaviour. The study has also shown that there are major differences in generation Z when it comes to consumer behaviour of media, communication behaviour and interaction with companies. In addition to this, differences have also been identified when it comes to what they prefer to watch, content on social media, and the format of content to be presented in a way that satisfies them. What is evident in the study are four different developed profiles within the generation where everyone has different behaviours and approaches, factors that are relevant to SVT and other media companies to consider in their future market communication. Theoretical and practical contributions: The theoretical implications of this study consist of a description of generation Z’s behavioural patterns when it comes to the consumption of media and social media, interaction with companies and communication. The study also contributes to the theories of content marketing with a mapping of generation Z’s perception of different types of content on social media. The practical implications presented in the study are its findings, which contribute to the basis for SVT’s design of its marketing strategy to reach out with its message to generation Z. The results can also be interesting for other companies that wants to, through social media, reach out with a message to the generation.   Key words: Generation Z, media companies, market communication, social media

Problemformulering och syfte: I februari 2016 infördes fri entré för 18 statliga museer i Sverige genom en statlig reform. I och med fri entré kan det tänkas att kommunikationsavdelningarna på museerna fick ett till viss del nytt uppdrag i och med att förmedla denna förändring. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad anställda på kommunikationsavdelningarna möjligtvis anser att de gjort annorlunda i sin externa kommunikation efter att den fria entrén infördes, och om det har påverkat hur de tänker kring målgrupper då denna reform hade syftet att demokratisera den gemensamt ägda kulturen. Metod och material: Resultatet i denna uppsats är grundat på intervjuer med anställda på kommunikationsavdelningarna på 17 av 18 berörda museer. Huvudresultat: Trots att målet med reformen var att demokratisera och öppna för att fler och nya besökare skulle komma till museerna har museerna inte gjort speciellt mycket för att försöka nå nya människor och målgrupper. Detta kan bero på att många museer jobbar med strategier som är kraftigt influerade av kommersiell marknadsföring.

Problemformulering och syfte: Statlig marknadsföring är något som blir allt vanligare i samhället. I Sverige är detta något som bland annat kan ses hos Försvarsmakten, vilka sedan avskaffandet av värnplikten år 2010 lagt hundratals miljoner på direkt marknadsföring genom bland annat reklam och sponsring. Detta har både fått kritik för att bland annat påverka statens trovärdighet negativt, medan kampanjerna i vissa sammanhang också hyllats och beskrivits som “genidrag”. Förekommandet av dessa skilda åsikter påvisar en tydlig komplexitet i frågan om statlig marknadsföring, vilken också kan tolkas ha en påverkan på myndigheternas legitimitet. Vidare är statlig marknadskommunikation även något som kan ses influera den relation och uppfattning medborgarna får av myndigheter och samhället i stort. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka marknadskommunikationsstrategier Försvarsmakten som statlig myndighet använder sig av i sina reklamkampanjer, samt vilka budskap dessa producerar. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en retorisk analys utförts för att tolka det empiriska materialet. Även samtalsintervjuer av informantkaraktär med personer insatta i det analyserade materialet har nyttjats för att komplettera den retoriska analysen, och för att få en bättre förståelse för syftet samt tankegångarna bakom Försvarsmaktens marknadsstrategi. Huvudresultat: Studien visade att Försvarsmakten främst använder marknadskommunikationsstrategier som syftar till att bygga upp ett varumärke som kompetent samhällsaktör och för rekryteringsmålgruppen intressant arbetsgivare. Detta yttrar sig i att Försvarsmakten genom sin marknadskommunikation associerar sig till egenskaper rörande demokratiska och nationella ideal, fysisk kompetens och en stark gemenskap inom organisationen, samt genom producerandet av retoriska budskap som kan ses ge uttryck åt detta.

Today’s B2B companies operate in a global business world that is characterised by product homogenisation and intense competition. Finding sources for differentiation and consequently competitive advantage is a concern that no company with a long-term horizon can ignore. The development of the brand, recognized as a strategic asset, has created new ways of conducting beneficial marketing management, which can lead to differentiation from competitors and create conditions for company success. The role of brands in B2B settings differs from the role in B2C markets, and its potentially beneficial outcomes have traditionally been overlooked by B2B practitioners. Consequently, B2B companies need to gain further insight in how and why to utilize the potential benefits of having a strong brand. The technology development demands constant evaluation of brand communication techniques and the demand for sustainability related solutions address the need for further marketing insights. Therefore, the purpose of this study is to contribute with understanding and further knowledge to the research field of B2B marketing. The goal is to outline how B2B companies can utilize the strategic asset of a brand by incorporating sustainability in the communication of the same. The research question that this study aims to answer is consequently: • How can B2B brands in the forest industry communicate sustainability? In order to fulfil the study purpose and answer the research question, six sub-purposes concerning the theoretical themes B2B brand management, sustainability and brand communication were outlined. The theoretical themes are the basis from which the sub-purposes stem. This study is written on commission for a production company in the forest industry. In order to fulfil the purpose of the study, a case study approach with a qualitative research method is used. The empirical findings consist of semi-structured qualitative interviews with employees of the case company and two external respondents. The external perspective consists of one customer to the case company and a representative from the forest owner’s branch organisation. The question template for the qualitative interviews is built upon the stated six sub-purposes and consequently the theoretical themes of B2B brand management, sustainability and brand communication. Based on the empirical findings and the theoretical themes, we analyse the outcomes and provide with conclusions and practical recommendations in relation to the stated purpose of this study. This study indicates that brands play a major role in B2B settings, especially as a mediator and coordinator of business relationships. The brand is built upon functional brand values and emotional brand values. In the context of the forest industry, the functional brand values are connected to hygiene factors, whilst emotional brand values are connected to the company as a whole and can thereof be a source for differentiation. The main conclusion from this study is consequently that sustainability should first and foremost be used as a way of conveying the identified emotional brand values credibility, trust, loyalty and long-term commitment. Embedding sustainability into the brand by highlighting the emotional brand values of credibility, trust, loyalty and long-term commitment is consequently a way for B2B brands to differentiate from competitors.

Vi är två studenter som har två olika inriktningar, marknadsföring samt redovisning. Dessa två ämnen har vi vävt samman till en uppsats. Vi har analyserat hur två organisationer, UNICEF och Rädda Barnen, har använt deras årsredovisningar som ett redskap i marknadskommunikationen och även hur utvecklingen skett. På senare tid har det förekommit att välgörenhetsorganisationer inte använt bidrag som de bör, och detta har gjort så att bland annat trovärdigheten har satts på prov. Detta gjorde att vi även vill se på hur kommunikationen i årsredovisningen kan användas för att skapa trovärdighet.”Vårt syfte är att analysera årsredovisningens roll för marknadskommunikationen i UNICEF och Rädda Barnen, och förstå hur texten i årsredovisningarna används för att skapa trovärdighet.”Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har analyserat ett antal årsredovisningar. Vi har valt att fokusera på den ”mjuka” delen i årsredovisningarna, vilket är allt förutom resultat- och balansräkning, förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys samt noter.Vi har byggt upp vår teoretiska referensram kring följande begrepp: årsredovisning, förtroende och trovärdighet, marknadskommunikation samt förtroende i marknads-kommunikation. Vi har även med teori om välgörenhetsorganisationer samt fakta om UNICEF och Rädda Barnen.I empirin beskriver vi de sex olika årsredovisningarna samt deras innehåll i detalj för att ge läsaren en så bra bild som möjligt.Den studie som vi har gjort visar på en tydlig utveckling av årsredovisningarna från de organisationer vi har studerat. Vi ser en stor skillnad på hur de använder marknadskommunikation i årsredovisningarna nu jämfört med den första vi studerade, alltså 1999. Vi anser att båda organisationerna arbetar med att skapa trovärdighet genom de inledande texterna, alltså motsvarigheten till VD-brev, då de visar att de insamlade medlen faktiskt gör skillnad.

Syfte: Undersökningen syftar till att genom observationer av grupper i Facebook beskriva hurföretag i nuläget ska använder sig av denna kommunikationsmöjlighet. Med stöd av teorieroch datamaterial, leder mönster i kommunikationen fram till förslag hur företag kan förbättrasin kommunikation och genom detta nå fram till bättre resultat.Teoretisk referensram: De teorier som ansetts relevanta för undersökningen är kundlojalitet,CRM och CIM.Metod: Insamling av primärdata sker genom observation av sex företags grupper påFacebook. En urvalsdiskussion har lett till valet att undersöka tre större företag och tremindre. För att lättare hantera kvantitativa data används ett verktyg för att bedöma gruppernasaktivitetsnivå. För att strukturera hanteringen av kvalitativ data, har materialet delats in i olikakategorier. De mönster vi har funnit i kategorierna har sedan kopplats samman med teorier.Resultat: De undersökta företagsgrupperna är: Coca-Cola, H&amp;M, IKEA, COOP, Vagabondoch Mecenat. Grupperna presenteras med information om själva gruppen samt vad som harskett i grupperna under observationen. Det insamlade materialet består av både kvalitativ ochkvantitativ data. Kvantitativ data beskriver gruppernas aktivitetsnivå. Kvalitativ data hargrupperats i kategorier för att ge en överblick av sammanhanget. Därefter har materialetanalyserats med hjälp av den teoretiska referensramen.Slutsatser: Undersökningen har visat att företag som kommunicerar med användare ochkunder via det sociala mediet Facebook är i behov att grunda inlägg professionellt ochuttrycka dem med personlig prägel. Det är av vikt att företag hanterar kritik öppet och möterkunder på personlig nivå. Det är företagets ansvar att motivera användare till dialog genommotivationsinlägg och aktivitetsinlägg.

Dagens ökade internetanvändning har öppnat upp möjligheten till etablering på en global marknad vilket har lett till ett ökat intresse att utforska nya potentiella marknader. Vi har därför gjort en studie av hur potentiella kunder i Polen och Sverige vill få information om en fastighetsmäklarbyrå för att se vilka likheter och skillnader som finns emellan länderna. Vår studie omfattar potentiella svenska och polska kunders inställning till utvalda planerade och oplanerade budskap som företagen använder sig av i sin marknadsföring.Syftet med undersökningen är att se vilka skillnader respektive likheter som finns vid hur första kontakten med ett fastighetsmäklarföretag ser ut för en kund i Polen respektive Sverige. Undersökningen visar även vilka marknadsföringskanaler som är mest önskvärda av potentiella kunder och ger dessutom en översikt över vilka kanaler företagen använder sig av i praktiken. Vi har genomfört både kvalitativa och kvantitativa studier. De kvalitativa studierna i form djupintervjuer där vi har använt oss av en fallstudieansats. De kvantitativa studierna i form av en ”På-stan” enkätstudie som har gjorts enligt tvärsnittsansats.Resultatet av studien har visat ett antal mindre skillnader i hur ländernas respondenter vill ta del av ett fastighetsmäklarföretags information. Det finns stora likheter mellan länderna. Samtliga grupper av respondenter finner word-of-mouth som det mest önskvärda sättet att få information på.