<p>The purpose of this essay is to analyze and understand the effects that a recession can have on a company’s marketing department. In times of a recession most companies have less means to promote their products to their target market and to build their brand. This means that cutting the marketing budget will show some effects on today’s way of marketing. I want to highlight some key aspects when it comes to marketing in a world of change, amongst these aspects are how does companies work with service management and is there a need to constant renewal of the servicescape? Is marketing in a recession more accurate when companies no longer can be “fat and lazy” but instead have to cut expenses and make cost efficient marketing efforts?</p><p>This essay is based on a qualitative method where seven people have been interviewed about their point of views on the subject. The interview objects have been selected to participate in this essay because of their specific knowledge about the subject in question.</p>

<p>The purpose of this essay is to analyze theories about positioning that will create an image of the positioning process, which we later on shall benchmark with other companies way to position their brand. By this, we want to obtain a well-documented work on how Luma Metall AB should work with the positioning on its brand in the future. This essay is based on a qualitative method that is characterized by an abductive approach. The empirical materials we have gathered through interviews with 5 selected persons that are well experienced on the subject have given us important information. We have come to a conclusion how a small company in a B2B market can position itself. With support of theoretical and empirical studies we have created a model for positioning decisions that shows how a company with these criteria can proceed. We have also come to a conclusion about which type of marketing communication channels that are most efficient for a small company in a B2B market. The essay final chapter is based on our own thoughts and ideas, also the material that we collected from our interviews that we have presented in the chapter empirical and theoretical analysis.</p>

<p>Den hårdnande konkurrensen emellan städer för att attrahera turister, nya invånare, investerare och företagsetableringar skapar ett klimat där destinationsmarknadsföring inte bara är nödvändigt utan kan bestämma platsers framtid. Destinationsmarknadsföring bedrivs fördelaktigt i samordnade former vilket är upptakten till Örebrokompaniet, Örebro stads marknadsföringsbolag. Studien har sin förankring i destinationsmarknadsföring med integrerad marknadskommunikation, image, destinationsutveckling, nätverk och värdeskapande som underordnade teorier. Dessa sammanfattar Örebrokompaniets arbete med att marknadsföra staden. Uppsatsen som är en fallstudie bygger på en intervjuundersökning där flera betydelsefulla aktörer inom både kommunen och näringslivet finns representerade.</p><p>Studiens resultat pekar på att Örebro kan vinna stora fördelar gentemot andra städer i form av Örebrokompaniets samordnade marknadsföring. Dock borde stadens näringsliv integreras i större utsträckning till bolagets nätverk för att på så sätt ge en bättre utformad marknadsföring med större tillgång till samlade resurser. Detta skulle även vara främjande för ett långsiktigt arbete där destinationsutveckling och stadens image skulle gynnas. Den interna kommunikationen kan komma att bli avgörande för hur väl Örebrokompaniet lyckas förmedla en samlad bild av Örebro.</p>

<p>Service delivery acts like a process. This can enable the possibility of attracting attention towards the company who’s making use of this, furthermore generate several opportunities. However, it’s far from easy to deliver new services. To successfully deliver a service are there many aspects to consider. The mayor attention should be appointed towards the planning of the service. In order for realization of this, the company needs to allocate resources to collect information. To minimize risks that can occur, a well planned service delivery can erase or mitigate these.</p><p>Egeryds is a company in the real estate business, with 20 years of experience. Egeryds administrate property in Örebro and Lindesberg. The vision is that the customers’ natural choice is directed towards Egeryds, in speaking of real estate. The enterprise wishes the customer’s, to take part in the development of the company. VillaService is a new service, intended to house-owners and is for the time being, in a development state. The basic idea is to render the possibility that house-owner’s, can get the same benefits as the ones living in apartments.</p><p>This survey intends to create a model for illustrating service delivery as a process. The model focuses on the planning aspect, to generate best possible conditions for a successfully delivered service. The theoretical aspect of the survey is based on Karaszis service delivery theory. The theory is modified and complimented with other theoretical aspects. The analysis and development of the model is based on empirical data, collected from the VillaService project. The empirical data is collected from qualitative, semi structured interviews. The respondents vary from the director of Egeryds to the house-owners. The interaction between empirical data and theory concurs to an interpretation state of the survey. Qualitative methods are used for analyzing collected data. Recommendations on the planning for the continuing service delivery for future success can arise from the finally established theoretical model.</p><p>For a totally successful service delivery, the authors think that the planning of delivery needs more and deeper knowledge. One central recommendation is that a more extensive research is carried out, to reach the whole target group (every house-owner in Örebro).</p>

<p>This study aims to research how small companies that operate on the Swedish home electronic-market utilize marketing communications to communicate their message. The focus of this study has been to research these companies use of below-the-line activities in their marketing communications. Interviews have been conducted with representatives from each of the three companies Neonode, Jens of Sweden and Tonium, that compose the selection from the population in this study. The use of below-the-line activities in small companies is mainly motivated by lower cost, which suit small company budgets. Below-the-line activities are also used for branding and the creation of credibility among the consumers when the target audience does not yet know the brand. On the other hand, above-the-line activities are used when you wish to remind the consumers of a certain product or brand once the brand already exists. The result that this study has generated is supported by previous studies that claim that companies first build their brand by the use below-the-line activities, and subsequently communicate the brand by using above-the-line activities within their marketing communications.</p> / <p>Denna studie syftar till att ta reda på hur små företag på den svenska hemelektronikmarknaden tillämpar marknadskommunikation för att nå ut med sitt budskap. Framförallt har fokus legat på tillämpningen av below-the-line metoder hos dessa företag. Tre intervjuer har därmed genomförts med representanter för företagen Neonode, Jens of Sweden och Tonium vilka utgör urvalet för populationen. Tillämpningen av below-the-line metoder inom marknadskommunikation motiveras till stor del av en lägre kostnad vilket passar små företags budget. Below-the-line tillämpas även vid varumärkesbyggande och skapandet av trovärdighet bland konsumenterna då man ännu inte har någon varumärkeskännedom bland målgruppen. Above-the-line metoder lämpar sig å andra sidan bäst då man vill påminna konsumenterna om en produkt eller ett varumärke då man redan har ett varumärke att kommunicera. Resultatet som denna uppsats genererat stöds av tidigare studier som menat att företag först bygger upp ett varumärke genom att tillämpa below-the-line, för att senare kommunicera varumärket genom above-the-line metoder.</p>

<p><strong>Problem statement:</strong> In what ways do companies work strategically with event marketing?</p><p>To answer the problem statement, the following research questions help us gain the necessary understandings:</p><ul><li>What role does event marketing play in a company’s marketing mix?</li><li>What are the deciding factors that make companies select certain events?</li><li>What objectives do companies have with event marketing?</li><li>How do companies evaluate their event marketing?</li></ul><p><strong>Purpose: </strong>Through analyzing multiple case studies of event users and event organizers, this essay attempts to gain an understanding of how companies work strategically with event marketing as a promotional tool.</p><p><strong>Method:</strong> Primary data collection was compiled through a series of six interviews of both event users and event organizers. This qualitative data has contributed towards the formulation of six case studies that outline the research findings. In addition to interviews, secondary data was compiled through literature, scientific articles, and internet-based materials.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The findings of this paper show that event marketing is an integrated promotional tool that is used to further strengthen a company’s comprehensive marketing mix. Companies’ objectives of event marketing are usually well-defined, but can differ a great deal between different companies and different kinds of events. With that said, one of the main objectives shared by nearly all kinds of events is the goal to affect the image of the brand. Furthermore, companies take several criteria into consideration when selecting a particular event to align with, but the findings show that the most important criteria is an event’s capacity to fulfil the goals stated with the event. Finally, companies experience that the evaluation of event effectiveness is difficult to measure. Whereas hard values such as number of visitors or television viewership is straightforward to gauge, soft values such as attitude, perception or image associations are much more difficult to quantify.  </p><p><strong> </strong></p> / <p><strong>Problemformulering:</strong> Hur arbetar företag strategiskt med Event Marketing?</p><p>Uppsatsens problemformulering besvaras genom slutsatser kring följande delfrågor: </p><ul><li>Vilken roll spelar Event Marketing i företagets marknadsföringsmix?</li><li>Vilka faktorer spelar in när ett företag väljer vilket evenemang man skall arbeta med?</li><li>Vilka målsättningar har företag med sin Event Marketing?</li><li>Hur utvärderar företag Event Marketing?</li></ul><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att genom en flerfallstudie av eventanvändare och eventarrangörer öka förståelsen för hur företag arbetar strategiskt med Event Marketing som promotionverktyg.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. I en kvalitativ flerfallstudie samlades primärdata in genom intervjuer med sex företag, varav tre eventanvändare och tre eventarrangörer. Sekundärdata samlades in genom litteraturstudie.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Uppsatsens studie visar att Event Marketing är ett eget integrerat promotionverktyg som används för att förstärka och komplettera de övriga delarna av ett företags marknadsföringsmix. Företag har idag väl identifierade målsättningar med sin Event Marketing. Vilka målsättningarna är varierar mellan företag och olika typer av evenemang, men imageöverföring från evenemang till varumärke har visat sig vara en målsättning som förekommer genomgående med de flesta former av evenemang. Det viktigaste kriteriet när ett företag väljer vilket evenemang man skall arbeta med är evenemangets förmåga att uppfylla företagets mål. Studien visar även att processen att utvärdera Event Marketing kan vara komplicerad, hårda värden som besöksantal och TV-tid upplevs dock som enklare att mäta än mjuka värden som attityd och imageuppfattning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.</p><p>I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll. Marknadsföring har tidigare främst varit ett verktyg för företagssektorn, där företagen anstränger sig för att synas då de vet att det är av avgörande betydelse för deras konkurrenskraft och lönsamhet. I och med att kommunal verksamhet inte har som mål att vare sig öka försäljning eller ens gå med vinst får marknadsföringen därför här ett något annorlunda syfte.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka nå insikt i hur kommunalt marknadsföringsarbete fungerar. Förutom detta ämnar vi även ta reda på huruvida den nya relationsmarknadsföringens grundläggande egenskaper och metoder är anammade i detta arbete och i så fall med vilket syfte samt vad de anser att detta arbete genererar för den kommunala sektorn.</p><p>Metod: Denna uppsats är en fallstudie baserad på ett material innehållande primär information i form av intervjuer samt sekundär information i form av forskningsrapporter, litteratur och artiklar.</p><p>Teori: Det teoretiska resonemanget utvecklas med avstamp utifrån relationsmarknadsföringen vilket är ett relativ nytt begrepp inom marknadsföringens sfär. Detta i sin tur leder vidare till marknadsföringsverktyget sponsring och vad dess användande kan leda till.</p><p>Slutsats: Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att syftet med kommunalt marknadsföringsarbete främst handlar om att öka intäkterna och minska utgifterna. Anledningen till att kommunal sektor arbetar med relationsmarknadsföring är främst för att trygga den kommunala arbetskraftsförsörjningen i framtiden samt att frambringa fler arbetstillfällen.</p>

<p>Detta arbete inleds med att berätta om att författarna fick i uppdrag av det nystartade båtföretaget Strand Craft att ta fram strategier för hur de på bästa sätt kunde ta sig ut på marknaden och bli synlig för sina potentiella kunder. Problemställningen skall besvaras av de tre frågorna: var företaget skall kommunicera, hur företaget skall kommunicera och vad företaget skall kommunicera.</p><p>För att svara på dessa frågor inledde vi med att analysera hur en kund agerar vid ett köp som kräver högt engagemang och vilka verktyg som finns tillgängliga för företaget att använda i sin marknadsföring. Dessa båda faktorer jämfördes för att få reda på vilka av verktygen som kan anses lämpliga att använda sig av vid marknadsföring av en högengagemangsprodukt.</p><p>När vi fått fram vilka marknadsföringsstrategier, som enligt teorin ansågs som lämpliga, genomförde vi en kvalitativ undersökning med sju båtägare i Sverige för att se hur de agerar när de gör inköp av den här storleken. Båtägarna fick dessutom svara på frågor om vad de hade för åsikter om Strand Crafts varumärke och båtar.</p><p>Utifrån respondenternas svar fick vi reda på att de idag har sina båtar till helt olika ändamål. Några har båten som ett transportmedel för att exempelvis ta sig mellan stan och sommarstugan på landet, men gemensamt för alla är att båten även ses som ett nöjesobjekt. De flesta är dock ense om att det viktigaste när de köper båt är att de noga tänker igenom vilket ändamålet skall vara med den. När de hittat en modell de är intresserade av söker de mycket information om olika båtmodeller i den kategorin. De flesta börjar med att söka information i båttidskrifter eller på Internet. Båtmässor är också populära bland respondenterna som en källa att hitta nya båtmärken.</p><p>Efter att ha analyserat svaren från respondenterna tillsammans med den teori vi tagit fram om högengagemangsköp så kom vi fram till ett antal strategier som vi anser att Strand Craft bör använda sig av. Resultaten redovisades genom att svara på frågorna från vår problemställning: var? hur? och vad?</p><p>Vi kom fram till att Strand Craft främst bör inrikta sin marknadsföring till utlandet och endast ha en mindre satsning på Sverige. För att nå ut bör de i första hand använda sig av annonsering i tidskrifter och på Internet, att närvara på mässor och vid olika events där många båtintresserade medverkar är också en bra idé. Genom dessa kanaler bör de satsa på att förmedla känslor som lyx, kvalitet, status och design eftersom deras båtar har ett högt pris och vänder sig till kunder som kräver annat än praktiska båtar.</p>

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna. I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll. Marknadsföring har tidigare främst varit ett verktyg för företagssektorn, där företagen anstränger sig för att synas då de vet att det är av avgörande betydelse för deras konkurrenskraft och lönsamhet. I och med att kommunal verksamhet inte har som mål att vare sig öka försäljning eller ens gå med vinst får marknadsföringen därför här ett något annorlunda syfte. Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka nå insikt i hur kommunalt marknadsföringsarbete fungerar. Förutom detta ämnar vi även ta reda på huruvida den nya relationsmarknadsföringens grundläggande egenskaper och metoder är anammade i detta arbete och i så fall med vilket syfte samt vad de anser att detta arbete genererar för den kommunala sektorn. Metod: Denna uppsats är en fallstudie baserad på ett material innehållande primär information i form av intervjuer samt sekundär information i form av forskningsrapporter, litteratur och artiklar. Teori: Det teoretiska resonemanget utvecklas med avstamp utifrån relationsmarknadsföringen vilket är ett relativ nytt begrepp inom marknadsföringens sfär. Detta i sin tur leder vidare till marknadsföringsverktyget sponsring och vad dess användande kan leda till. Slutsats: Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att syftet med kommunalt marknadsföringsarbete främst handlar om att öka intäkterna och minska utgifterna. Anledningen till att kommunal sektor arbetar med relationsmarknadsföring är främst för att trygga den kommunala arbetskraftsförsörjningen i framtiden samt att frambringa fler arbetstillfällen.

This paper examines how companies in a transparent industry work to satisfy the customer in an extended way, to offer value added products that in the end enables the customer to be loyal to the company. We have studied the insurance industry in Sweden and have focused on five different insurance companies. Four of them, Folksam, Länsförsäkringar, Trygg-Hansa and Dina Försäkringar, where we have focused on Ölands Försäkringar which is part of the Dina Försäkringar group, are some of the largest insurance companies in Sweden. The fourth company is Swedbank which is a bank that has started to offer insurances. Our results demonstrate that it is important for the company to see the customer not only in a profitability aspect; the company has to find out what the customer gets in return. In that case the possibility for the customer to change company decreases and the chance that the customer becomes loyal increases. Therefore we have built a model that illustrates how we think the relationship should look like between the company, the staff and the customer. The key solution, according to us due to our results, is for the company to show loyalty towards the customer as to the staff.