This literature review seeks to identify the major security issues and their solutions in cloud computing security as well as identifying areas for future research. Utilising a modified version of the approach suggested by Okoli and Schabram (2010) 52 articles were considered for the review, of which 26 were included in the final product. Although many security issues and solutions were identified it has become apparent that much of the research being done only relates to the theoretical side. Thus this review shows that while plenty of issues have been identified future research should focus more on the practical implications of these security risks. / Denna litteraturundersökning identifierar de huvudsakliga säkerhetsbristerna och de lösningar som åtfinns inom litteraturen om datormolnsäkerhet. Undersökningen använder sig av en modifierad version av metoden för litteraturundersökningar som skrivits av Okoli och Schabram (2010). Efter en första litteratursökning identifierades 52 artiklar som relevanta för undersökningen, av dessa 52 användes 26 i slutprodukten. Trots att flera olika säkerhetsbrister och lösningar för dessa identifierades var det uppenbart att mycket av forskningen enbart har teoretiska svar på bristerna. Undersökningen visar således att även om många hot har upptäckts av forskare saknas det forskning av de praktiska konsekvenserna av dessa brister.

Internet Protocol multimedia subsystem (IMS) is an architecture for services such as voice over Internet Protocol (VoIP) in IP based communication systems. IMS is standardized by the 3GPP standardization forum, and was first released in 2002. Since then IMS has not had the wide adoption by operators as first anticipated. As 3G already supported voice and video, the operators could not justify the expense of IMS. The current emergence of the fourth generation mobile communication system named Long Term Evolution (LTE) has, however, increased the need for knowledge of IMS and of creating services for it. LTE networks are IP only networks that provide low latency. In order to use LTE for making phone calls, VoIP technologies are needed. IMS is the architecture intended to be used for Voice over LTE (VoLTE). The need for tools for education within IMS was seen in 2006 by Enea Experts in Linköping, Sweden. The author of this thesis designed an IMS for educational purposes, but the project was never fully completed. This thesis will reexamine the design decisions previously made by the author. The requirements stated by the customer remain: that an IMS with basic signaling and logging should be easy to install, maintain, and evolve at a low cost. A literature study of IMS and VoLTE is presented to contribute with knowledge in these areas. The previous design and implementation made by the author is presented and analyzed. The third-party software that the previous implementation was based on is reexamined. Existing open source components are analyzed in order to identify how they can be used to solve the problem and to identify what remains to be developed in order to fulfill the requirements. New design suggestions, presented in today´s context, are proposed and verified using analytical reasoning and experiments. The outcome of the final work is new verified design decisions for the customer to use when implementing a new IMS for educational purposes. The thesis should also provide useful insights which instructors and students can use to teach and learn more about IMS. / Internet Protocol multimedia subsystem (IMS) är en arkitektur för tjänster, som IP-telefoni (Voice over Internet Protocol, VoIP), i IP baserade kommunikationssystem. IMS standardi¬seras av standardiseringsforumet 3GPP och första utgåvan släpptes år 2002. IMS fick dock inte det breda genomslag bland operatörer som förväntats. Eftersom 3G redan hade stöd för tal och video kunde operatörerna inte se skäl till ytterligare utgifter för IMS. Den fjärde generationens mobila kommunikationssystem, Long Term Evolution (LTE) är helt IP-baserat och ger lägre fördröjningar i nätet. För att kunna ringa telefonsamtal via LTE krävs VoIP-teknik. IMS är en arkitektur avsedd för att användas för Voice over LTE (VoLTE). Den nuvarande utvecklingen av LTE har därför ökat behovet av kunskap om IMS och av utveckling av IMS-tjänster. Enea Experts i Linköping insåg behovet av verktyg för utbildning inom IMS år 2006. Författaren av det här examensarbetet designade därför ett IMS för utbildningssyfte. Projektet slutfördes dock aldrig. Syftet med examensarbetet är att ompröva de tidigare designbesluten. Kundens krav kvarstår: att ett IMS med grundläggande signalering och loggning bör vara enkelt att installera, enkelt att underhålla och möjligt att utveckla till en låg kostnad. Arbetet innehåller en litteraturstudie av IMS och VoLTE för att ge en inblick i dessa områden. Den tidigare designen och implementationen presenteras och analyseras. Tredjeparts mjukvara, som den tidigare implementationen baserades på, omprövas. Befintliga programvaror med öppen källkod analyseras i syfte att kartlägga hur de kan användas för att lösa uppgiften, samt att identifiera vad som återstår att utveckla för att uppfylla kraven. Nya beslut kring design presenteras och besluten verifieras med experiment och analytiskt resonemang. Resultatet av detta examensarbete innefattar nya verifierade beslut kring design som kunden kan använda vid utveckling av ett nytt IMS för utbildningssyfte. Arbetet erbjuder också värdefulla insikter som instruktörer och elever kan använda för att undervisa samt för att lära sig mer om IMS.

Background It can be observed that our society is heading more and more towards automation. Autonomous machines show large potential and are being used progressively often in a range of different areas and tasks. They are increasing the productivity and transforming jobs and industries. However, the implemented systems of autonomous machines are usually specified for certain conditions, in structured and static environments. Making the implementation very contextual to the environment it is in. Dynamic environments, is something that is continuously changing or being changed, meaning a lot of challenges for the implementation and operation of something autonomous. Objectives The purpose of this study is to investigate how to help the conditions for implementation of autonomous machines in dynamic environments. The sites and machines in the construction industry fulfill the described context well and is therefore chosen as the main field of study for this thesis. Method A main case study exploration has been used to disclose the result. Including different methods of data gathering such as literature research, interviews, observations, field visits, and workshops. Data has also been collected in form of learnings from prototypes and experiments conducted throughout the study. Results The results evaluate how the aiding of the implementation and operation of autonomous machines could be done in dynamic environments such as the construction sites. It considers working at remote areas without human assistance, the external information needed for the autonomous machines, the different technologies that could be used, and how to take a first step towards an autonomous future. A concept solution is presented, which could be implemented today and used to help the implementation and operation of autonomous machines. Conclusion The findings in this study indicates that the machines need to understand elements in dynamic environments to be able to conduct meaningful tasks. For this there is a need for external information through different technologies, making element visible in a continuously changing structure. Material management is one of the essential elements that needs to be made visible for the machines. The results can be introduced today through the concept and be developed along with the rest of the technology to make the adaptation and implementation easier. / Bakgrund Det kan observeras att vårt samhälle går alltmer mot automatisering. Autonoma maskiner visar stor potential och används successivt mer för en rad olika områden och uppgifter. De ökar produktiviteten och omvandlar jobb och industrier. De implementerade systemen för autonoma maskiner är oftast specialiserade för vissa förhållanden, i strukturerade och statiska miljöer, vilket leder till att implementeringen är mycket kontextuellt för miljön. Dynamiska miljöer är något som ständigt ändras, vilket innebär en hel del utmaningar för implementeringen och driften av något autonomt och självständigt. Mål Syftet med denna studie är att undersöka hur man hjälper förutsättningarna för implementeringen av autonoma maskiner i dynamiska miljöer. Byggarbetsplatser och maskiner inom konstruktionsbranschen uppfyller det beskrivna kontexten väl och väljs därför som huvudområde för denna avhandling. Metod En explorativt fallstudie har använts för att komma fram till resultatet, tillsammans med olika metoder för datainsamling såsom litteraturundersökning, intervjuer, observationer, fältbesök och workshops. Insamling av data har även skett i form av lärdomar från prototyper och experiment som genomförts under studien. Resultat Resultaten utvärderar hur implementationen och driften av autonoma maskiner kan hjälpas  i dynamiska miljöer såsom konstruktion lägen. Vidare utreds de autonoma maskinernas arbete i avlägsna områden utan mänskligt bistånd och den externa informationen som behövs för maskinerna i det sammanhanget. De olika teknologierna som kan användas är utvärderade tillsammans med hur ett första steg kan tas mot en självständig framtid. En konceptlösning presenteras, som skulle kunna implementeras idag och användas för att hjälpa till med implementering och driften av autonoma maskiner. Slutsats Resultaten i denna studie visar att maskinerna måste förstå element i dynamiska miljöer för att kunna genomföra meningsfulla uppgifter. Därför finns det behov av extern information genom olika teknologier, vilka synliggör elementet i en ständigt varierande struktur. Materialhantering är en av de väsentliga delarna som måste synliggöras för maskinerna. Resultaten kan introduceras idag genom konceptet och utvecklas tillsammans med resten av tekniken för att göra anpassningen till tekniken och implementationen enklare.

En pågående utveckling sker inom konstruktionsbranschen där maskiner går från att styras manuellt av en mänsklig förare till styras autonomt, d.v.s. utan mänsklig förare. Detta arbete har varit i samarbete med Volvo CE och deras nya autonoma hjullastare. Då maskinen kommer operera i en miljö kring människor, så krävs en hög säkerhet för att eliminera olyckor. Syftet med arbetet har varit att utveckla ett system för öka säkerheten och förtroendet för människorna i närheten av den autonoma maskinen. Systemet byggs på visuell kommunikation för att uppnå en tillit mellan parterna. Arbetet har baserats på en iterativ process där prototypande, testande och analysering har varit i focus för att uppnå ett lyckat resultat. Genom skapande av modeller med olika funktioner så har en större förståelse kring hur visuell kommunikation mellan människa och maskin kan skapas för att bygga upp en tillit sinsemellan. Detta resulterade i ett koncept som bygger på en kommunikation via ögon från maskinen. Ögonkontakt har visats sig vara en viktig faktor för människor för att skapa ett förtroende för någon eller något i obekväma och utsatta situationer. Maskinen förmedlar olika uttryck genom att ändra färg och form på ögonen för att uppmärksamma och informera människor som rör sig i närheten av maskinen. Genom att anpassa färg och form på ögon kan information uppfattas på olika sätt. Med denna typ av kommunikation kan ett förtroende för maskinen skapas och på så sätt höjs säkerhet och tillit. / Ongoing development is happening within the construction industry. Machines are transformed from being operated by humans to being autonomous. This project has been a collaboration with Volvo Construction Equipment (Volvo CE), and their new autonomous wheel loader. The autonomous machine is supposed to operate in the same environment as people. Therefore, a developed safety system is required to eliminate accidents. The purpose has been developing a system to increase the safety for the workers and to encourage trust for the autonomous machine. The system is based on visual communication to achieve trust between the machine and the people around it. An iterative process, with a focus on testing, prototyping, and analysing, has been used to accomplish a successful result. Better understanding has been developed on how to design a human-machine-interface to encourage trust by creating models with a variety of functions. The iterative process resulted in a concept that communicates through eyes. Eye-contact is an essential factor for creating trust in unfamiliar and exposed situations. The solution mediating different expressions by changing the colour and shape of the eyes to create awareness and to inform people moving around in the same environment. Specific information can be mediated in various situations by adopting the colour and shape of the eyes. Trust can be encouraged for the autonomous machine using this way of communicating.

Sammanfattning Inom byggbranschen är det viktigt att ständigt utveckla och förbättra bygglogistik avseende kostnad, effektivitet och klimatavtryck för att behålla företagens konkurrenskraft. Denna studie syftar till att undersöka tjänster och komponenter som ingår i bygglogistikerbjudandet från logistiktjänsteleverantörer (LSP), som hyr ut maskiner, utrustning och hyresrelaterade tjänster. Målet är att beskriva erbjudandet, beställarens behov samt effekterna av bygglogistik på ett byggprojekt. Byggprojekt kännetecknas av temporaritet och materialintensitet. Material och tjänster utgör 60–80% av den totala projektkostnaden, där logistikkostnader står för 40% av den totala kostnaden. Det är därför viktigt att prioritera bygglogistik för att hålla nere kostnader. Traditionellt har logistiktjänsteleverantörer anlitats för enbart leveranser och inte som en strategisk resurs för att förbättra byggprojektens resultat. På senare tid har bygglogistik fått ökad uppmärksamhet. Beställare och entreprenörer har insett fördelarna med effektiv bygglogistik. För att implementera LSP-tjänster krävs ökad kunskap om deras roll och funktion. Studien visar att det är viktigt att involvera LSP redan i projekterings- och planeringsfasen för att uppnå bästa möjliga effekt. Detta kan leda till effektivare produktion och minskade kostnader under byggprojektets produktionsfas. Om LSP-tjänster implementeras i ett senare skede kan det vara svårt att hitta optimala lösningar och många problem kommer att behöva lösas på plats, vilket kan skapa ökade kostnader, ökat klimatavtryck och minskad total effektivitet. Studien indikerar att beställarens behov kan beskrivas i form av processer, verktyg, arbetsmetoder, checklistor och rutiner. För att effektivisera byggprocessen behöver varje byggprojekt tillämpa bygglogistiklösningar som är anpassade till det specifika projektet, i och med att varje projekt är unik på sitt sätt.  Genom att modularisera tjänster som korresponderar till beställarens behov blir det enklare för beställaren att välja rätt tjänster för det unika projektet och känna sig trygg i processen Genom att överlåta hela logistikansvaret till LSP frigörs tid för beställaren, som då kan fokusera på sin befintliga verksamhet och optimera projektets övriga delar. Studien visar exempelvis att logistikcentret möjliggjorde för verksamheten att fortsätta parallellt med byggnationen. Det är viktigt att kontraktet är fullständigt och innehåller beskrivningar av alla övergripande tjänster för att undvika extra kostnader och tvister när logistikansvar överlåts.  För att utforma ett logistiklösningserbjudande inom byggbranschen rekommenderas maskinuthyrare, baserat på fallstudien, att följa de rekommenderade stegen som har presenterats i rapporten  Sammanfattningsvis indikerar studien att LSP-tjänster är effektiva och fungerar väl. Alla modultjänster inom LSP är viktiga, och det behövs ytterligare tjänster och verktyg för att komplettera LSP och bidra till lyckade projekt. Att öka kunskapen om och involvera LSP tidigt i projekt kan leda till bättre effektivitet och minskade kostnader. / Abstract In this study, construction logistics modules (services and components) are evaluated to the needs of the construction industry. These modules need to be constantly developed and improved in terms of cost, efficiency, climate footprint, etc. to be part of the constant development. The purpose of the study was to investigate which services and components can be included in the construction logistics offer from lessors of machinery, equipment, and rental-related services, also known as Logistics Service Providers (LSP). The goal was to describe the offer, what client needs are met, and what effects construction logistics can create. Construction projects are characterized by an element of temporality with new production facilities in each new project, as production is carried out at the final point of assembly. Construction is material-intensive and costs for materials and services constitute to 60–80 percent of the total project cost, where the project cost constitutes 40 percent of all supply chain management costs. This means that construction supply chain management should be prioritized in the construction industry. Logistics management companies have traditionally been hired precisely for their purpose, i.e., to only carry out deliveries and not as an opportunity to improve the results of construction projects. Construction projects have instead solved their day-to-day supply needs and have not had an overarching logistics plan that covered the entire project's continuum, especially during the production phase. Recently, construction supply chain management has received more attention from both the construction industry and the scientific community. The contractors have begun to see the benefits of managing logistics in an efficient manner. In the construction industry, outsourcing is a standard concept and construction projects rely heavily on having a subcontractor and suppliers procured for each project. One of the disadvantages in the construction industry is the view of supply chain management and the knowledge of the modules' efficiency in production. To be able to implement this, knowledge of LSP needs to be increased and where the included modules are used in all parts of the construction industry. Results from the study indicate that it is important to involve LSP in a project already in the design and planning phase, to get the best effect of the LSP service It can contribute to achieve an efficient production and reduce the costs of the project in the production phase. When applying the LSP service at a later stage in a project, it entails certain difficulties in finding the most effective solutions, where many problems need to be solved ad hoc. This way of working is not the most efficient and is usually costly compared to if you had tried to solve such problems already in the design phase. It is difficult to subsequently introduce the LSP service in an ongoing project that is about to fail or is not going well. It works to apply LSP at a later stage, which will also have an effect. In summary, one based on the study that the LSP is an efficient way of working. All module services within LSP are important and additional services/tools are needed to supplement LSP that contribute to a successful project

Manual configuration of rules for unmanned mining machine traffic control can be time-consuming and therefore expensive. This paper presents a Machine Learning approach for automatic configuration of rules for traffic control in mines with autonomous mining machines by using Q-learning and SARSA. The results show that automation might be able to cut the time taken to configure traffic rules from 1-2 weeks to a maximum of approximately 6 hours which would decrease the cost of deployment. Tests show that in the worst case the developed solution is able to run continuously for 24 hours 82% of the time compared to the 100% accuracy of the manual configuration. The conclusion is that machine learning can plausibly be used for the automatic configuration of traffic rules. Further work in increasing the accuracy to 100% is needed for it to replace manual configuration. It remains to be examined whether the conclusion retains pertinence in more complex environments with larger layouts and more machines. / Manuell konfigurering av trafikkontroll för obemannade gruvmaskiner kan vara en tidskrävande process. Om denna konfigurering skulle kunna automatiseras så skulle det gynnas tidsmässigt och ekonomiskt. Denna rapport presenterar en lösning med maskininlärning med Q-learning och SARSA som tillvägagångssätt. Resultaten visar på att konfigureringstiden möjligtvis kan tas ned från 1–2 veckor till i värsta fallet 6 timmar vilket skulle minska kostnaden för produktionssättning. Tester visade att den slutgiltiga lösningen kunde köra kontinuerligt i 24 timmar med minst 82% träffsäkerhet jämfört med 100% då den manuella konfigurationen används. Slutsatsen är att maskininlärning eventuellt kan användas för automatisk konfiguration av trafikkontroll. Vidare arbete krävs för att höja träffsäkerheten till 100% så att det kan användas istället för manuell konfiguration. Fler studier bör göras för att se om detta även är sant och applicerbart för mer komplexa scenarier med större gruvlayouts och fler maskiner.

De senaste decenniernas teknikutveckling har fört med sig många möjligheter och industriföretags produkter genererar idag stora mängder data, exempelvis bilar. Mjukvaruföretag har legat i framkant vad gäller insamling och analysering av data och industriföretag har därifrån mycket att lära sig. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheter och utmaningar industriföretag står inför när de samlar in data från sina produkter. Studien inleddes med en litteraturstudie vilken lade grunden för studiens syfte och problematisering. Därefter gjordes en djupare undersökning där teori och intervjustudie jämfördes. I intervjustudien deltog fyra svenska företag som alla tillverkar eller planerar att tillverka smarta produkter. Resultatet av arbetet visar på att industriföretag blir allt mer datadrivna och att de ofta gynnas av att samla in data från deras produkter. De största användningsområdena som kommer med produktgenererad data är att företag kan förstå kundbehov, övervakning av produkter samt prediktivt underhåll. Möjligheterna som kommer med detta är så pass stora att det för de flesta stora industriföretag är nödvändigt att arbeta med produktgenererad data för att bibehålla konkurrenskraft. / The technical advancements that have been made during the last decades have brought many opportunities, and the products that industrial companies are developing now generate vast amounts of data. Software companies have been leading the development of collecting and analyzing data, and industrial companies have much to learn from them. The purpose of this work is to investigate the opportunities and challenges that industrial companies face when collecting data from their products. The study was preceded by a literature review that formed the foundation of the purpose and problematization of the study. A deeper investigation was then conducted where theory and interview study were compared. Four Swedish companies took part in the interview study, and all are manufacturing or plan to manufacture smart products. The results show that industrial companies become more and more data driven and that they benefit from collecting data from their products. The biggest use cases for companies that product generated data brings are understanding of customer needs, the possibility for customer to monitor their products and predictive maintenance. The opportunities this gives are so great that it is necessary for most industrial companies to take use product generated data, in order to stay competitive.

Different architectures of gating networks that aggregate information from multiple modalities and their suitability for decision fusion is investigated. The research question, how does a gating network for decision fusion in multimodal classification problem compare to other alternatives, is answered by a quantitative and inductive reasoning approach. This is done by training different machine learning methods on individual modalities and fusing their predictions forthe final classification using M-MNIST, a new data set with three modalities (image, audio, and text). The gating networks achieve greater classification accuracy when fusing information from all modalities, in contrast to considering only one modality, or without fusion. The gating network potential is demonstrated by training it on modalities with different levels of classification accuracy where it achieves the highest average normalized gain when scoring the highest validation accuracy of the three fusion methods, where the results indicate that the gating network can suppress noise in the data. Moreover, by adding an additional weak modality to the gating network, the classification accuracy is improved, hinting at that there might be an incentive to use many weak modalities instead of a few strong ones. / Olika arkitekturer för gating-nätverk som aggregerar information från flera olika modaliteter undersöks här, liksom deras lämplighet för användning för att förena olika beslutsunderlag. Forskningsfrågan ”Hur bra står sig ett gating- nätverk för att ensa beslutsunderlag i multimodala klassificeringsproblem?” besvaras med ett kvantitativt och induktivt tillvägagångssätt. Olika maskininlärningsmetoder har tränats på singulära modaliteter och sedan ensa deras prediktioner för klassificering i M-MNIST: en ny ansamling data med tre modaliteter (bild, ljud och text). Nätverket uppnår bättre resultat i klassificeringen när information från alla modaliteter används, än när endast en modalitet används (eller utan ensning). Nätverkets potential har kunnat illustreras genom träning på modaliteter med olika nivåer av klassificeringskapacitet. Det får bästa resultat, mätt i högsta genomsnittliga normaliserade ökning, i samband med högsta valideringsresultat av de tre metoderna för ensning. Här indikerar resultaten att gating-nätverket kan undertrycka brus i datat. Genom att lägga till ytterligare en (svag) modalitet till nätverket så kan klassificeringens kvalitet ökas på, vilket antyder att det kan finnas skäl att använda många svaga modaliteter iställer för få starka modaliteter.

Setting up one's software environment and ensuring that all dependencies and settings are the same across the board when deploying an application, can nowadays be a time consuming and frustrating experience. To solve this, the industry has come up with an alternative deployment environment called software containers, or simply containers. These are supposed to help with eliminating the current troubles with virtual machines to create a more streamlined deployment experience.The aim of this study was to compare this deployment technique, containers, against the currently most popular method, virtual machines. This was done using a case study where an already developed application was migrated to a container and deployed online using a cloud provider’s services. Then the application could be deployed via the same cloud service but onto a virtual machine directly, enabling a comparison of the two techniques. During these processes, information was gathered concerning the usability of the two environments. To gain a broader perspective regarding the usability, an interview was conducted as well. Resulting in more well-founded conclusions. The conclusion is that containers are more efficient regarding the use of resources. This could improve the service provided to the customers by improving the quality of the service through more reliable uptimes and speed of service. However, containers also grant more freedom and transfers most of the responsibility over to the developers. This is not always a benefit in larger companies, where regulations must be followed, where a certain level of control over development processes is necessary and where quality control is very important. Further research could be done to see whether containers can be adapted to another company’s current environment. Moreover, how different cloud provider’s services differ. / Att sätta upp och konfigurera sin utvecklingsmiljö, samt att försäkra sig om att alla beroenden och inställningar är lika överallt när man distribuerar en applikation, kan numera vara en tidskrävande och frustrerande process. För att förbättra detta, har industrin utvecklat en alternativ distributionsmiljö som man kallar “software containers” eller helt enkelt “containers”. Dessa är ämnade att eliminera de nuvarande problemen med virtuella maskiner och skapa en mer strömlinjeformad distributionsupplevlese. Målet med denna studie var att jämföra denna nya distributionsteknik, containrar, med den mest använda tekniken i dagsläget, virtuella maskiner. Detta genomfördes med hjälp av en fallstudie, där en redan färdigutvecklad applikation migrerades till en container, och sedan distribuerades publikt genom en molnbaserad tjänst. Applikationen kunde sedan distribueras via samma molnbaserade tjänst men på en virtuell maskin istället, vilket möjliggjorde en jämförelse av de båda teknikerna. Under denna process, samlades även information in kring användbarheten av de båda teknikerna. För att få ett mer nyanserat perspektiv vad gäller användbarheten, så hölls även en intervju, vilket resulterade i något mer välgrundade slutsatser. Slutsatsen som nåddes var att containrar är mer effektiva resursmässigt. Detta kan förbättra den tjänst som erbjuds kunder genom att förbättra kvalitén på tjänsten genom pålitliga upp-tider och hastigheten av tjänsten. Däremot innebär en kontainerlösning att mer frihet, och därmed även mer ansvar, förflyttas till utvecklarna. Detta är inte alltid en fördel i större företag, där regler och begränsningar måste följas, en viss kontroll över utvecklingsprocesser är nödvändig och där det ofta är mycket viktigt med strikta kvalitetskontroller. Vidare forskning kan utföras för att undersöka huruvida containers kan anpassas till ett företags nuvarande utvecklingsmiljö. Olika molntjänster för distribuering av applikationer, samt skillnaderna mellan dessa, är också ett område där vidare undersökning kan bedrivas.

The choice of development environment can be crucial when it comes to developing a software. Few researches exist on comparing development environments. Docker is a relatively new software for handling and setting up container-environments. In this research, the possibility of using Docker as a software development environment is being investigated and compared against virtual machines as a development environment. The purpose of this research is to examine how the choice of development environment affect the development process. The work was qualitative, with an inductive and a deductive approach. It included a case study with two phases. One in which virtual machines and one in which Docker were used to implement a development environment. Observations were made after each implementation. The data from each implementation were then compared and evaluated against each other. The results from the comparisons and the evaluation clearly shows that the choice of development environment can influence the process of developing software. Different development environments affect the development process differently, both good and bad. With Docker, it’s possible to run more environments at once than when using virtual machines. Also, Docker stores the environments in a clever way that results in the environments taking up less space on the secondary storage compared to virtual machine environments. This is due to that Docker uses a layer system when it comes to containers and their components. When using Docker, no Graphical User Interface (GUI) to install and manage applications inside a container is provided, this can be a drawback since some developers may need a GUI to work. The lack of a GUI makes it harder to get an Integrated Development Environment (IDE) to work properly with a container to for example debug code. / Valet av utvecklingsmiljö kan vara avgörande vid utveckling av mjukvara. Få undersökningar finns idag angående jämförelser mellan utvecklingsmiljöer. Docker är en relativt ny mjukvara för att sätta upp samt hantera container- miljöer. I denna undersökning, kommer möjligheten att använda Docker som utvecklingsmiljö att undersökas och jämföras mot virtuella maskiner som utvecklingsmiljö. Syftet med undersökningen är att se hur valet av utvecklingsmiljö påverkar utvecklingsprocessen av en mjukvara. Arbetet bedrevs på ett kvalitativt sätt, med både ett induktivt samt ett deduktivt tillvägagångssätt. Det inkluderade även en fältstudie med två faser. En där virtuella maskiner och en där Docker användes till att implementera en utvecklingsmiljö. Observationer utfördes efter varje implementation. Data från varje implementation jämfördes och evaluerades mot varandra. Resultaten från jämförelserna och evalueringen visar att valet av utvecklingsmiljö har inflytande på processen av utveckling av mjukvara. Olika utvecklingsmiljöer påverkar utvecklingsprocessen olika, både på bra och dåliga sätt. Med Docker är det möjligt att köra fler miljöer samtidigt än vad som är möjligt vid användande av virtuella maskiner. Docker lagrar även miljöerna på ett smart sätt, som gör att de tar upp mindre plats på den sekundära lagringen jämfört med virtuella maskiner. Detta är på grund av att Docker använder sig av ett lager-system när det gäller containrar och deras komponenter. När Docker används, tillhandhålls inget Graphical User Interface (GUI) för att installera eller hanterar applikationer inuti en container, detta kan vara en nackdel då vissa utvecklare kan behöva ett GUI för att arbeta. Avsaknaden av ett GUI gör det svårare att få en Integrated Development Environment (IDE) att fungera ordentligt med en container för att till exempel avlusa kod.