2003 George W. Bush ordered US forces to invade Iraq. US won a quick victory and the strong leader of Iraq, Saddam Hussein, was defeated and his regime fell with him. The consequenses of the invasion has afterwards proved to be devestating and a debate about whether the invasion could be justified awakened. Out of this debate the issue of this essay was born. This essays purpose is namely to answer the question; Can the US official motives to the invasion of Iraq 2003 be considered as justified accordig to Just war theory? Just war theory is an established theory consisting of four criteria that should be met to justify war. As this essay investigates wether Just war theory correspond with the US official motives to the invasion or not the work has been of theory-testing character. To answer the research question has case study method and analysis of ideas-technique been used. By comparing Just war theory criteria with the US official motives the conclusion reached is that only two out of four criteria are fully met and thereby can the US official motives to the invasion of Iraq 2003 not be considered as justified according to Just war theory.

2003 invaderade USA tillsammans med ett antal av dess allierade Irak. Invasionen genomfördes utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Uppsatsen handlar om hur USA och Bushadministrationen motiverade den invasionen och om hur FN:s och FN-stadgans regelverk reglerar internationell våldsanvändning.Syfte med uppsatsen är att se hur Bushadministrationens motiveringar förhåller sig till FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys där tal och officiella dokument analyserats. Som teoretisk grund har realismen använts. Realismen har även använts som en förklaringsmodell för varför USA handlade som de gjorde.Resultatet i uppsatsen visar att USA:s invasion av Irak 2003 ej var förenlig med FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner. Men tydliga kopplingar mellan USA:s aggerande och Realismen kan identifieras.

Uppsatsen diskuterar möjliga lufthot mot Sverige i dag och i framtiden intill ca 2020 ur ett teknisktperspektiv, samt föreslår att kryssningsrobotar samt autonoma substridsdelar från dessa bör varadimensionerande för utformningen av det svenska luftförsvaret.Stridsdelar med såväl konventionella-, massförstörelse-, som möjliga framtida vapen behandlas. Somvapenbärare diskuteras flygplan, helikoptrar, obemannade farkoster (UAV/UCAV), kryssningsrobotar,ballistiska missiler och satelliter. / The composition discusses possible future air- and missile threats against SWEDEN, approximately untilthe year 2020. It suggests that the treat from cruise missiles equipped with autonomous submuntionsshould be dimensioning for the Swedish air-defence. Conventional-, nuclear-, biological-, chemical- andpossible future warheads are discussed. Fixed-wing aircraft, helicopters, unmanned aerial vehicles, cruisemissiles, ballistic missiles and satellites are evaluated as weapon carriers. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

I uppsatsen studeras hur ett svenskt försvar mot kryssningsrobotar och ballistiska robotar kan utformas.Uppsatsen konstaterar att en aktör med tillgång till kryssningsrobotar och ballistiska robotar har enfjärrbekämpningsförmåga till en förhållandevis låg kostnad. För att ytterligare förstärka sinfjärrstridspotential kan aktören förse dessa vapensystem med massförstörelseeffekt. Uppsatsen visar att ettframtida försvarskoncept mot det aktuella hotet är en kombination av offensiva och defensiva insatser. Föratt skydda nationen från insatser med massförstörelsevapen burna av en kryssningsrobot krävsvapensystem med långa räckvidder så att bekämpningen kan ske över hav eller obefolkade områden. Enbekämpad stridsdel med massförstörelsevapen kan resultera i ett restnedfall med förödande effekt. För attbekämpa ballistiska robotar krävs system med extrema prestanda. Bekämpningssystemen skall kunnamöta inkommande robotar med farter mellan 2500 till 5000 m/s. För att minimera restnedfallet från enmassförstörelsestridsspets krävs att den ballistiska roboten bekämpas i den yttre atmosfären.Trots de stora investeringarna i JAS 39-systemet kommer Sverige att sakna ett relevant försvar motkryssningsrobotar och ballistiska robotar. Uppsatsen bedömer att Sverige inte på egen hand kan bygga uppett försvar mot dessa vapen. De två huvudsakliga motiven till detta är ekonomin och behoven av ensamordnad insats om det finns risk för restnedfall vid en bekämpad massförstörelsestridsdel. Uppsatsenförordar ett internationellt samarbete för ett framtida svenskt försvar mot kryssningsrobotar och ballistiskarobotar. För att kunna skaffa sig en framtida förmåga krävs en omfattande kunskapsuppbyggnad inomlandet. Den nuvarande kunskapsnivån räcker inte ens för att fatta de inledande besluten för enövergripande inriktning. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Abstract The purpose of this study is to investigate how USA justified the military intervention of Iraq 2003 by using an idea analytical method. The source material consists of speeches led by President George W. Bush in regard to the 9/11 terror attacks and Iraq between the years 2001 and 2003. Quotes have been categorized by using reality judgment, value judgment and regulation of action to analyze how the intervention was justified. The central question this study aim to answer is: what factors and aspects can be analyzed in Gorge W. Bush’s speeches that justified the intervention in Iraq? Results concludes factors that explain how the United States justifies the intervention of Iraq are thus, the possible security policy threats that could arise in the future as a consequence of an ignored Iraq. The decision was communicated in aspects of good values ​​and altruistic reasons. The combination of the factors and aspects above, mediated by George W. Bush to justify the final course of action: military intervention in Iraq. The conclusion is that the Bush doctrine was primarily a doctrine of security and secondly a doctrine of ideology.