No description available.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka elevers uppfattningar om de olika områdena i det centrala innehållet i matematik för åk 4-6. Syftet är även att undersöka hur elever anser att matematikundervisningen ska utformas, hur eleverna upplever att de får stöd och hjälp i de områden de anser svåra. Vidare är studiens syfte att även undersöka om det råder något samband mellan elevens uppfattningar och betyg, samt hur eleverna upplever sina vårdnadshavares inställning till matematikämnet.    Teori: Studien utgår från en sociokulturell teori som bygger på Vygotskijs pedagogiska grundtankar, där det sociala samspelet mellan individ och kollektiv betonas. Elevens tilltro till den egna förmågan är även den av stor betydelse för hur bra eleven lyckas i skolan. Denna innebörd av tilltro tillskriver Bandura (1997) begreppet Self-efficacy, vilket vi i denna studie har direkt översatt till själveffektivitet och som finns med som ett perspektiv i studien. Metod: Studien har en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning där 90 elever i årskurs sex deltar. Resultat: I studien framkommer att problemlösning är det område som elever upplever som svårast. De flesta elever anser att undervisningen ska utformas på så sätt att läraren har genomgångar, samt att diskussioner mellan lärare och elev ska förekomma. En stor andel elever uppger att de sällan eller aldrig får tillräckligt med hjälp och stöd i de områden de anser vara svåra. Analysen visar att det finns ett samband mellan elevers betyg och elevers uppfattningar om matematik. Det vill säga att elever med högre betyg tycker oftare om matematik, de tycker att matematiken är intressant och lätt. De elever med lägre betyg tycker inte om matematik, tycker inte det är intressant och de tycker att matematik är svårt. Analysen visar även att det finns ett samband mellan elevernas svar om sina vårdnadshavare och sina egna svar när det gäller hur roligt och hur viktigt matematik är. Eleverna som anger matematik som roligt eller viktigt anger också att deras vårdnadshavare tycker matematik är roligt eller viktigt. Tycker eleverna att matematik är tråkigt eller oviktigt, har de även angett att vårdnadshavaren tycker detta. Däremot visar analysen att det inte finns något samband mellan elevernas svar om sina vårdnadshavare och sina egna svar när det gäller hur lätt matematik är. / <p>Digitalt via emötestjänsten zoom </p>