Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck. Vårt resultat visar också att svårigheterna bland annat beror på att eleverna har brister i sina algebrakunskaper från grundskolan, de använder inte de metoder som lärarna visar och de övar inte tillräckligt.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.</p>

<p>Undersökningens syfte är att finna svar på vilka svårigheter elever i matematik kurs B har inom algebra samt undersöka vad svårigheterna beror på. Vi vill även undersöka hur elever går tillväga när de löser algebrauppgifter och särskilt belysa vilka fel eleverna gör. För att tydligt knyta an till målen i läroplanerna konstruerade vi ett algebratest med uppgifter från de nationella proven, vilket genomfördes i en teknikklass med 25 elever. Detta test tillsammans med semistrukturerade intervjuer med tre av eleverna och två lärare kring elevernas test utgjorde vår metod för datainsamling i denna kvalitativa studie. Resultatet visar att eleverna har stora svårigheter med flera olika delar inom algebra i matematik B, exempelvis ekvationssystem, kvadratkomplettering och förenkling av uttryck. Vårt resultat visar också att svårigheterna bland annat beror på att eleverna har brister i sina algebrakunskaper från grundskolan, de använder inte de metoder som lärarna visar och de övar inte tillräckligt.</p><p> </p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka områden inom Matematik kurs A som eleverna upplever problematiska och att öka vår förståelse för vilka faktorer som skapar dessa svårigheter. Vi ville även utreda i vilken mån undervisande lärare är medvetna om vilka områden som eleverna tycker är svåra det vill säga om elevers och lärares syn på svårigheterna inom Matematik kurs A stämmer överens. Genom vårt arbete undersökte vi också vilka arbetssätt och arbetsformer som faktiskt ingår i matematikundervisningen och hur eleverna vill att undervisningen ska utformas. Vi använde en kvantitativ metod i form av enkäter som besvarats av 82 elever och 20 matematiklärare på gymnasiet. Resultatet visade att både elever och lärare ansåg att matematikområdet algebra var det svåraste området inom Matematik kurs A, men även geometri och funktioner angavs som problematiskt av elever, lärare angav istället funktioner och ekvationer. Som orsak till svårigheterna angav flest elever dåliga förkunskaper. Andra angivna orsaker med hög svarsfrekvens var svåra beräkningar, högt tempo, det matematiska språket och eleverna inte ser någon praktisk användning för sina matematikkunskaper i vardagen (angivna i storleksordning med högst andel angiven först). Lärarna angav det matematiska språket och otillräckliga förkunskaper som de främsta orsakerna till elevernas svårigheter. Resultaten i vårt arbete visade även att innehållet i matematiklektionerna ser ut så som eleverna önskar, genomgång av läraren och enskilda räkneövningar. Dock svarade ett större antal av eleverna att de vill att grupparbeten, praktiska övningar/spel och diskussioner ska ingå i större utsträckning än vad som faktiskt ingår.

I denna undersökning tar vi reda på hur det går att förbättra läroböckernas presentation av begreppet derivata i matematik kurs C. Författare till fem olika matematikböcker intervjuades för att ta reda på varför författarna valt det upplägg de har. Böckerna som avhandlas är: Matematik 3000, Matematik från A till E, Liber Pyramid, Räkna med Vux och Exponent. Även nio lärare som använder någon av dessa böcker har intervjuats för att få veta vad lärarna tycker om upplägget. Resultatet visade att det inte finns något optimalt sätt att presentera derivatan som passar alla lärare. Det finns dock förbättringar att göra i samtliga böcker. Den enda åsikt som var gemensamt för de flesta lärarna var att eleverna behöver ha lärarstöd för att få förståelse för begreppet derivata. Med utgång från de svar vi fått från lärare och författare har vi lagt fram ett eget förslag för hur kapitlet derivata kan läggas upp i en lärobok vilket presenteras.

I denna uppsats undersöker vi några gymnasieelevers förståelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mäta begreppsförståelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna får göra ett skriftligt prov och några av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes på en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i årskurs 2. De resultat som vi presenterar visar på att eleverna inte uppnår någon högre konceptuell förståelse. Det verkar inte heller finnas någon större skillnad i begreppsförståelse mellan elever som har höga betyg, MVG, och elever med lägre betyg.