The following study aims to investigate how pupils benefit from the work with problem solving in cooperative learning and what mathematical abilities the pupils develop in this type of work. The target of this study is elementary school. The result of this study is based on a selection of scientific articles. The problem statement has been a decisive factor in the choice of articles. The conclusion of this study is that the pupils benefit from problem solving within cooperative learning because it supports pupils' ability to solve mathematical problems. Also the students benefit from discussions with their peers when they are reasoning together and use mathematical terms. The abilities that develop using problem solving in mathematics education are abilities that are stated in Lgr11 (Skolverket, 2019) and creative abilities. Other abilities that develop using problemsolving within cooperative learning are logical thinking and reasonableness assessment.

Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka de utmaningar som elever med autism möter inom matematikutbildning och vilken stöttning som lärare kan använda för att underlätta deras inlärning. För att strukturera upp arbetet delades syftet in i två frågeställningar: utmaningar och stöttning. I den första frågeställningen som behandlar utmaningar visar resultatet av litteratursökningen på variationer i matematiksvårigheter över det autistiska spektrumet och betonar vikten av individualiserad stöttning. De kognitiva utmaningar som litteraturen betonar är arbetsminne, abstrakt tänkande och kommunikation. Resultatet av frågeställningen som berör lärarens stöttning visar att stöttning kan hjälpa elever att tänka abstrakt och öka elevers självständighet. Effektivastrategier inkluderar muntlig stöttning, digitala verktyg och visualiseringshjälpmedel. Slutligen diskuteras kopplingen mellan utmaningar och stöttning för att belysa hur lärare kan arbeta för att anpassa matematikundervisning för att möta individuella behov hos elever med autism. Denna kunskapsöversikt ger därmed en helhetsbild av de specifika utmaningar och stödåtgärder som forskningen rekommenderar inom matematikutbildning för elever med autism.

Detta arbete har, med ett kvantitativt arbetssätt, undersökt hur socioekonomisk ojämlikhet kan påverka matematikutbildning på grundskolan. Syftet med detta arbete är att undersöka hur 15-åriga högstadieelever på skolor med högre respektive lägre genomsnittlig socioekonomisk profil upplever matematikundervisningen. Forskningsfrågorna handlar om hur elever upplever eget intresse och svårighet inom matematik, och hur elever upplever förväntningar från föräldrar och lärare samt deras egna mål på slutbetyg i matematik. För att beskriva skolornas socioekonomiska profil, användes föräldrarnas utbildningsbakgrund utifrån skolverkets SALSA-undersökning. Digitala enkäter i Google formulär användes i datainsamling för detta arbete. Univariata analyser med statistiska tabeller och signifikanstest (Wilcoxon test) används i dataanalysen. Totalt 19 elever på skolan med högre socioekonomisk status och 70 elever på skolan med lägre socioekonomisk status har deltagit i enkätundersökningen. Resultaten visar att elever på skolan med lägre socioekonomisk status upplever större förväntningar från föräldrar på deras betyg i matematik. Resultaten visar också att jämfört med elever på skolan med lägre socioekonomisk status, så tycker elever på skolan med högre socioekonomisk profil att matematik är enklare och att några matematiska områden som ingår i det centrala innehållet är mer intressanta. De matematiska områdena som taluppfattning, samband och förändring samt sannolikhet och statistik påverkas mest av elevers socioekonomisk status. Socioekonomisk status kan även påverka elevers gymnasieval där elever på skolan med högre socioekonomisk status har betydande högre vilja att söka gymnasieprogram som kräver matematisk kunskap. / This work has, with a quantitative approach, investigated how socio-economic inequality can affect mathematics education in primary school. The purpose of this work was to investigate how 15-year-old students at schools with higher and lower average socio-economic profile experience mathematics teaching. The research questions were how students experience their own interest and difficulty in mathematics, and how students experience expectations from parents and teachers as well as their own goals for final grades in mathematics. To describe the schools’ 'socio-economic profile, the parents' educational background was used based on the National Agency for Education's SALSA survey. Digital surveys in Google Forms were used as a data collection method. Univariate analysis with statistical tables and significance tests (Wilcoxon test) are applied in the data analysis. A total of 19 students at the school with higher socio-economic status and 70 students at the school with lower socio-economic status have participated in the survey. The results show that students at school with lower socio-economic status experience greater expectations from parents of their grades in mathematics. The results also show that compared with students at the school with a lower socio-economic status, students at the school with a higher socio-economic profile think that mathematics is simpler and that some mathematical areas that are included in the central content are more interesting. The mathematical areas such as number perception, connection and change as well as probability and statistics are most affected by students' socio-economic status. Socio-economic status can also affect students' upper secondary school choices, where students at the school with a higher socio-economic status have a significantly higher willingness to apply for upper secondary school programs that require mathematical knowledge.