Syftet med studien är att ta reda på hur en högstadieskola i en mellanstor kommun arbetar för att upptäcka vilken typ av svårigheter de nyanlända eleverna har i matematik och vilket stöd som ges i matematikundervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en högstadieskola där både observationer och intervjuer med skolans personal ligger till grund för studiens resultat. Studien utgår ifrån de specialpedagogiska perspektiven dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att studiehandledning var det enskilt viktigaste stödet för de nyanlända eleverna, men att tillgången såg olika ut beroende på vilket språk eleven talade och om det fanns en studiehandledare att tillgå på det språket. Om en elev har behov av studiehandledning, men ändå inte får det på grund av bristande tillgång blir det ett dilemma som är svårlöst. Skolan närmade sig ett relationellt synsätt, eftersom specialläraren gav matematiklärarna i en klass stöd i deras undervisning istället för att ge enskilda elever stöd. Det språkliga stödet fick eleverna bland annat i form av kamratstöd och gruppdiskussioner, vilket faller under det sociokulturella perspektivet där tonvikten ligger på kommunikation och att lära av de som kan mer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra olika lärare resonerar kring begreppet dyskalkyli. Samt hur lärarna kännetecknar dyskalkyli, anpassar undervisningen samt bemöter elever på bästa sätt. Två olika metoder används för insamling av data: intervju samt observation. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra verksamma lärare: 2 klasslärare och 2 speciallärare. Lärarintervjuer kompletterades med observationer. Kvalitativ observationsmetod i form av löpande observationer valdes för denna undersökning.      Resultatet visar att begreppet dyskalkyli inte används i verksamheten däremot begreppet specifika matematiska svårigheter som definierar elevernas specifika problem i ämnet matematik. Oavsett diagnos individanpassas undervisningen för varje elev: svårigheter upptäcks, passande undervisning hittas. Det är svårigheter som uppmärksammas, inte diagnoser. Resultatet visar även att rätt bemötande av elever med specifika matematiska svårigheter är avgörande för inlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka och fördjupa på svårigheterna som svenska elever och eleverna med utländska bakgrund möter när de lär sig matematik och detta gjordes genom att intervjua sex matematiklärare på högstadiet med olika erfarenhet. De mest framträdande svårigheterna relaterar till matematikens språk, såsom läsning och förståelse, även svårigheter att utföra matematiska operationer och brister i motivationen angavs. Respondenternas strategier för att möta elevernas svårigheter varierade. En av respondenterna följde en strategi att upprepa förklaringar och att dela upp information i enkla delar, andra förlitade sig på att använda olika undervisningsmetoder som passade elevernas förutsättningar medan vissa andra respondenter förlitar sig på läroboken eller grupparbete. Alla informanterna bekräftade att elevernas utveckling i matematik sker genom att individualisera undervisningen så att det passar varje elevs behov.