Anhöriga till missbrukare har i låg grad prioriterats av den offentliga sektorn, speciellt när missbruket är dolt. Forskning har visat att anhörigas hälsa påverkas negativt av att ha en närstående med missbruksproblem. De löper risk för att bli medberoende vilket innebär ett möjliggörande för ett fortsatt missbruk hos de närstående. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera anhörigstöd utifrån ett professionsperspektiv. Det insamlade materialet består av fyra kvalitativa intervjuer av socialarbetare inom socialtjänstens vuxenenhet, inom Stockholms Stads stadsdelsförvaltningar.                       Den 1 juli 2009 trädde en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, 5 kap. § 10, om anhörigstöd i kraft. Bestämmelsen om anhörigstöd har haft en ”äldreprägel” och tidigare varit riktad till personer över 65 år. Intentionen med den nya bestämmelsen har varit att utöka anhörigstödet för hela socialtjänstens målområden, därmed även anhöriga till personer med missbruksproblem. Den insamlade empirin i denna studie i likhet med Socialstyrelsens utvärdering av anhörigstöd (Internet 1 Socialstyrelsen 2010; Internet 2 Socialstyrelsen 2011) visar att det inte är självklart att alla inom socialtjänsten ännu känner till bestämmelsen och att det finns faktorer av språk- och kulturskillnader inom socialtjänstens olika målområden. Anhörigstöd har tidigare varit utformat för ”anhörigvårdare” vilket är ett begrepp som inte passar sig väl med anhöriga till missbrukare. Anhörigstöd för anhöriga till missbrukare, inom det studerade området, håller på att utvecklas och visar att den nya bestämmelsen ändå fått genomslag för socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Det återstår dock att se hur bärkraftig den nya bestämmelsen blir och huruvida för Socialstyrelsen, som tillsynsmyndighet lyckas vägleda socialtjänsten i att ett anhörigperspektiv ska genomsyra arbetet med klienter. Socialstyrelsen ska lämna en slutrapport om anhörigstöd till regeringen i december 2014.

Jag har valt att i min uppsats studera begreppet medberoende. Syftet har varit att definiera begreppet och att förstå det ur ett psykodynamiskt perspektiv. Jag har intervjuat 6 stycken sk vuxna barn eller medberoende och har närmare analyserat problematiken utifrån två begrepp: anknytningen samt upplevelsen av självet. Resultat från intervjuerna visar samstämmighet i hur de upplever sig ha blivit påverkade av sin uppväxt med en eller flera beroende föräldrar. Respondenterna har upplevt svårigheter som; identitetsförlust, att inte kunna se sina egna behov, svårigheter med att sätta gränser, tillit till människor, stort kontrollbehov, känslor av skam och skuld samt bristande tillgång till sina känslor. Psykodynamiskt uttryckt har de alla mer eller mindre ett falskt själv eftersom de hela livet anpassat sig till andra, det sanna självet har inte fått något utrymme. Det går även tydligt att se att deras anknytning är otrygg, ängslig med inslag av avståndstagande.

Många påverkas runt om personen som överkonsumerar alkohol, men forskningen gällande målgruppen är begränsad. Syftet med studien var att fånga upplevelsen av att vara anhörig till en närstående som överkonsumerar alkohol. Frågeställningar: 1) Vilka former av belastning upplever den anhöriga? 2) Vilka känslor är förknippade med den belastning den anhöriga upplever? 3) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka alkoholkonsumtionen? 4) Hur mycket upplever den anhöriga att den kan påverka sin belastning? Forskningsansatsen var kvalitativ, fenomenologisk. Sju semistrukturerade djupintervjuer analyserades genom tematisk analys. Resultaten visade att anhöriga upplevde flera stressorer, t ex relationssvårigheter, försämrad hälsa och känslomässig belastning. Coping-strategier användes i försök att minska alkoholkonsumtionen, samt för att hantera belastningen. Varierad upplevelse av framgång rapporterades. Studien bekräftade resultat från tidigare forskning att socialt stöd är viktigt för anhöriga men skam blir ett hinder att söka socialt stöd. Centralt blir därför ett respektfullt och icke-dömande bemötande från omgivningen och fråga för framtida forskning är om anhörigstöd bör innehålla interventioner riktade mot hantering av skam.

<p>Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?</p><p>Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.</p><p>Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol. Kvinnans självkänsla bröts ned och hon upplevde ett starkt självförakt. Kvinnan har separerat från mannen sedan flera år men hennes liv påverkas fortfarande och hennes frigörelseprocess fortgår. Kvinnan berättade inte för någon om problemen i familjen innan separationen. Genom att hemlighålla förhållandena kunde hon heller inte få stöd i sin situation.</p>

Background: Development of mental or physical disability is a risk factor for close relatives living with a substance addict. How relatives experience participation in the care of people with substance dependence is largely described in biographies. Aim: To describe relatives experience of involvement in addiction care. Method: Qualitative analysis of biographies. Result: In the analysis, two main categories were identified by the relatives experiences, negative and positive experiences. The main categories were divided into subcategories where the negative experiences dominated and contained the experience of exclusion, inadequate information, their needs does not matter, distance and silence, healthcare providers do not listen, do not understand or can´t, the children need protection and responsibility is transferred to the relatives. Positive experiences were that there is help to get, that healthcare providers ask relatives how they are handling the situation and that they are invited to participate. Conclusion: According to biographies of relatives to people with substance addiction they reveal that they largely experience lack of participation with healthcare providers. Healthcare professionals need to include relatives in care based on experiences described in the literature. Keywords: Relative, Experience, Participation, Substance use disorder, Care, Co-dependent

<p>I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.</p>

<p>I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna. Ofta vill de hjälpa sin anhöriga alkoholist i sin behandling och inte sig själva. Den tredje intervjupersonen har inte haft någon professionell hjälp eller stöd men menar att han skulle ta emot hjälp om det erbjöds honom. Vidare framkommer det genom studien att skuld och skam har stor inverkan på att intervjupersonerna inte själva har sökt hjälp i sitt medberoende.</p>

I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process? Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild. Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol. Kvinnans självkänsla bröts ned och hon upplevde ett starkt självförakt. Kvinnan har separerat från mannen sedan flera år men hennes liv påverkas fortfarande och hennes frigörelseprocess fortgår. Kvinnan berättade inte för någon om problemen i familjen innan separationen. Genom att hemlighålla förhållandena kunde hon heller inte få stöd i sin situation.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna. Ofta vill de hjälpa sin anhöriga alkoholist i sin behandling och inte sig själva. Den tredje intervjupersonen har inte haft någon professionell hjälp eller stöd men menar att han skulle ta emot hjälp om det erbjöds honom. Vidare framkommer det genom studien att skuld och skam har stor inverkan på att intervjupersonerna inte själva har sökt hjälp i sitt medberoende.