1 |
Berättelsen om Kommunals förlorade heder : Aftonbladets granskning av Kommunalaffären januari 2016Hallgren, Karin January 2016 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka hur en diskursiv berättelse skrivs fram i Aftonbladets granskning av fackförbundet Kommunal i januari 2016. Artikelserien handlade om fackliga företrädares bristande samklang mellan ord och handling. Politiker i regeringsställning drogs in och det fanns gott om aktörer som offentligt uttryckte sin kritik. En dryg vecka efter att artikelserien startat annonserade förbundsordföranden sin avgång. Materialet utgjordes av Aftonbladets pappersutgåva under perioden 13 – 21 januari 2016. Undersökningen genomfördes med en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys för att skapa översikt över materialet. Därefter gjordes en kvalitativ text- respektive bildanalys för att komma åt den diskursiva berättelsen. För den kvalitativa textanalysen användes modeller och begrepp från medieretorik, diskursanalys och retorik. I den kvalitativa bildanalysen användes en modell byggd på semiotik. Undersökningen pekar mot en diskursiv berättelse som konstrueras av följande delar: Två övergripande teman, ett samspel mellan nyhets- och opinionstexter, en tydlig och närmast arketypisk rollfördelning, fakta som framhäver konflikter och kontraster samt dramatiska effekter i språk och bild. Nyhetsberättelsen om ”Kommunals förlorade heder” överensstämmer i hög grad med John B. Thompsons fem kännetecken för en politisk skandal. Aftonbladet presenterar en konflikt som utvecklas genom komplikationer och polariseringar mellan inblandade parter, vilka i enlighet med triangelhypotesen tvingas reagera offentligt på varandras agerande. / The aim of this study was to examine how a discursive narrative is performed in Aftonbladets investigations on the trade union Kommunal in January 2016. Trade union representative’s lack of consistency between word and action were depicted in a series of articles. Politicians representing the government were involved and there were plenty of actors voicing their criticism. About a week after the start of the series, the chairwoman of the union announced her resignation. The sample consisted of Aftonbladets printed edition between the 13th and the 21st of January 2016. The study was performed with a combination of quantitative and qualitative methods. It began with a content analysis to get an overview of the material. After that, qualitative text respectively image analyses were carried out to get at the discursive narrative. For the qualitative text analysis methodology and concepts from media rhetoric, discourse analysis and classical rhetoric were used. The image analysis was carried out with a methodology based on semiotics. The study points towards a discursive narrative constructed of the following parts: Two general themes, interaction between news and commentary items, clear and almost archetypal roles, facts utilized to highlight conflicts and contrasts, and dramatic effects in language and images. The news narrative about ”The lost honor of Kommunal” conforms to a great degree to John B. Thompson’s five characteristics of a political scandal. Aftonbladet presents a conflict developed through complications and polarizations between the actors concerned who according to the triangle hypothesis are made to react publicly on each other.
|
2 |
När det oförklarliga sker och sorgen breder ut sig i tre svenska orter : - En kvantitativ och kvalitativ studie om hur pressen rapporterar om mordfall på barnRäihä, Elin January 2016 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur journalister rapporterar om barnmord. Dels handlar det om hur de tillämpar de pressetiska reglerna i rapporteringen samtidigt som de förhåller sig till nyhetsvärderingskriterierna. Dels handlar det om att studera om det finns en balans mellan dessa perspektiv. Tre fall där 10-åriga flickor var offer under olika år analyserades. Åren var 1992, 2000 och 2008. Metod och material: Metoderna som tillämpas för att analysera materialet är kvantitativ innehålls-analys och tematisk textanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen tillämpas på totalt 467 analysenheter. Den tematiska textanalysen som är kvalitativ tillämpas på 18 av de totalt 467 analysenheterna. Materialet bestod av artiklar från lokaltidningarna Östersunds-Posten, Barometern och Södra Dalarnes tidning. Dagens Nyheter dagspress och Expressen kvällspress. Huvudresultatet: Resultatet från de båda analyserna, oavsett tidningstyp, visar att journalisterna i viss mån agerar oetiskt utifrån de pressetiska reglerna. Resultatet kunde tolkas som att de kommersiella faktorerna och nyhetskriterierna var viktigare för journalisterna att beakta istället för att värna om de pressetiska reglerna och därmed de anhöriga. Detta tolkas dels utifrån att tidningarna publicerade information som kunde identifiera gärningsmännen, dels att de rapporterade detaljrikt om hur flickorna hade blivit bragda om livet. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how Swedish journalists covered murders in which children were victims. The main question of the study is whether in reporting there was a balance between following the professional ethical rules and the news values. The study follows the coverage of three cases where female children were murdered in small Swedish towns (in 1992, 2000 and 2008), and traces the dynamics of how the reporting has changed. Method and material: The study applied quantitative content analysis and thematic text analysis to analyse the material. The material of the study was comprised of articles published in the morning newspaper Dagens Nyheter, evening newspaper Expressen and local newspapers Östersund-Posten, Barometern and Södra Dalarnes tidning. 467 units were analysed in the quantitative part, and 18 units – in the qualitative part. The results: The analysis shows that regardless of the type of the newspaper, the journalists often do not follow the professional Code of Ethics when reporting on murders where children are victims. All the newspapers in all the three cases published information that could allow for identification of the perpetrator and provided the reader with (often unnecessary) details about the murders of the girls. The study shows that the frequency of reporting has increased from the beginning of the 1990s, however, in all the three cases, the media rather based their descriptions of the murders on the news values than on the professional ethical rules. This can potentially be explained by the newspapers’ orientation at commercial benefits rather than protection of the next of kin to the murdered.
|
3 |
"Det absolut värsta jag varit med om" : En kvalitativ innehållsanalys av kvällspressens rapportering om knivdådet på Ikea 2015 / "My absolute worst experience" : A Qualitative Content Analysis of the Newspapers Reports about the Knife Attack at Ikea 2015Anselin, Fanny, Ucar, Anita January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är, utifrån ett journalistiskt perspektiv, att undersöka hur kvällspressen rapporterade och framställde Ikea och det knivdåd som ägde rum på företagets varuhus i Västerås, den 10 augusti 2015. Åtta nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressens webbplatser har analyserats. Metoden som har använts är en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutisk analysstrategi, för att detaljerat undersöka nyhetsartiklarna genom deras rubriker, ingresser, mellanrubriker och brödtexter. Som analysverktyg användes nyhetsvärderingsteorin och medielogikens dramaturgiska teori. Resultatet visar att Aftonbladet och Expressen uppfyller sju av åtta nyhetskriterier i nyhetsvärderingsteorin vid rapporteringen om knivdådet på Ikea. Rapporteringen presenterade, bland annat, kulturell och geografisk närhet mellan händelsen och publiken. Rapporteringen fokuserade på hur olika vittnen (inklusive Ikeas personal) upplevde knivdådet, samt hur Ikea agerade efter händelsen. Resultatet visar också att berättarteknikerna i medielogikens dramaturgi presenterar Ikea som ytterligare ett offer i sammanhanget då Ikea framställs som chockade, empatiska och ansvarsfulla. Knivdådet framställs som oförutsägbart och chockerande. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det unika och chockerande knivdådet på Ikea hade högt nyhetsvärde och därför bedömdes händelsen som intressant för publiken att ta del av. Ikea framställdes inte på ett kritiskt sätt, eftersom Ikea agerade empatiskt och ansvarsfullt omedelbart efter händelsen. / The purpose of this study is, from a journalistic perspective, to examine how the Swedish newspapers reported and presented Ikea and the knife attack that took place at the company's department store in Västerås, Sweden, on August 10, 2015. Eight news articles from the websites of the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen have been analyzed. Using a qualitative content analysis with a hermeneutic strategy the news articles has been analyzed in detail by their main headlines, leads, intermediate headlines and body texts. The News Value theory and the Media Dramaturgy of the Media Logic theory were used as analytic tools for this study. The result shows that the Swedish newspapers reported about the knife attack at Ikea by fulfilling seven out of eight news criterias from the News Value theory. The news reports presented, among other things, cultural and geographical proximity between the event and the audience. The news reports were also focused on how witnesses (including Ikeas staff) experienced the knife attack, and how Ikea took action after the event. Another result shows that the Media Logic Dramaturgy portrayed Ikea as another victim in the context of the event, since Ikea was portrayed as shocked and empathic. The knife attack was portrayed as unpredictable and shocking. Based on the results, one conclusion is that the unique and shocking knife attack at Ikea were newsworthy and therefore appraised as an interesting event for the audience to read about. Ikea was not presented in a critical way because Ikea acted empathetic and responsible immediately after the event.
|
4 |
SOS: var god dröj! : En kvalitativ textanalys av Aftonbladet och Dagens Nyheters rapportering kring SOS Alarm / SOS Alarm: Please Hold! : A qualitative content analysis of Aftonbladet and Dagens Nyheters coverage of SOS AlarmMånsson, Annajohanna, Swärd, Emma January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende. Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Med grunden i valda teorier diskuteras de resultat som undersökningen visar, med fokus på dramatisering. Vår slutsats är att båda tidningarna, men främst Aftonbladet har skapat en vinklad bild av olika händelser, genom sin frekventa användning av dramatisering i texterna. Vinklingen visade sig vara negativ, vilket beror på valet av ord och sammanhang som tidningarna gjort. / This study aims to study the media’s reporting on a number of specific events linked to the SOS Alarm. In our study, we wish to gain an insight into how the newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter presents SOS Alarm in their news releases. Media reporting is important to study because the media image of SOS Alarm can affect public confidence in this actor of society. This is important because the image and the way media produce different events affect people, our social and cultural context, to see and perceive the reality we live in. The media is a powerful tool for people’s options, values and affect people’s behavior. The study has used the method of quality content analysis and focused on 43 newspaper articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter. With the foundation of the selected theories discussed the results that the investigation concludes with a focus on the dramatization. Our conclusion in the analysis of reporting on SOS Alarm is that both papers, but mainly Aftonbladet has created a biased and partially inaccurate picture of different events by the frequent use of dramatizations in the texts. The bias proved out to be negative, which depends on the choice of words and context in which the newspapers have done.
|
Page generated in 0.0782 seconds