Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan terapeuters förmåga till medveten närvaro och patienters skattningar av upplevd allians. Undersökningsgruppen bestod av 6 terapeuter med minst grundläggande psykoterapeututbildning. Alla terapeuterna jobbade på samma mottagning för unga vuxna. Patientgruppen bestod sammanlagt av 282 patienter, 16-22 år som alla var kopplade i olika antal till de sex medverkande terapeuterna. Patientskattningarna var utförda under hela 2015 på samtal 1, 2 och 3 vid den berörda mottagningen. Självskattningsinstrumentet KIMS (Kentycky Inventory of Mindfulness Skills) administrerades vid samma tidpunkt för samtliga terapeuter.   Ingen signifikant samvariation kunde uppmätas mellan terapeuternas helskalemått på KIMS och SRS (Session Rating Scale) hos patienterna för samtal 1, 2 och 3. Endast vid indelning i delskalemått kunde en signifikant korrelation påvisas (.160 på 0.01 nivå) mellan KIMS delskala “Agera med Medvetenhet” och samtal 2. Takeffekt kunde uppmärksammas på SRS skattningarna och terapeuterna fick höga poäng på KIMS. Resultatet på KIMS visar på att terapeuterna hade en hög grad av medveten närvaro och patienternas skattningar av upplevd allians visar på höga värden. Diskussion om möjliga confounders lyfts fram för att problematisera resultaten.

Denna studie undersökte det potentiella sambandet mellan tidsperspektiv, mindfulness och upplevd stress. Kring 60 studenter besvarade en online-enkät som inkluderade den svenska versionen av Zimbardo Time Perspective Inventory, Five Facets of Mindfulness Questionnaire och Perceived Stress Scale. Analyserna omfattade bivariata korrelationer, multipel linjär regressionsanalys och path analys. I linje med hypoteserna indikerade resultaten statistiskt signifikanta samband mellan mindfulness, ett mått på Balanserat TidsPerspektiv (BTP) och stress, samt på en indirekt påverkan av mindfulness på stressnivåer genom Future Negative tidsperspektiv, som i sin tur är kopplad med Past Negative och Present Fatalistic. Dessa resultat ger insyn i nya teorier om samband mellan mindfulness, BTP och stress. / This study examined the potential link between time perspective, mindfulness and perceived stress. About 60 students made an online survey involving the Swedish version of the Zimbardo Time Perspective Inventory, the Five Facets of Mindfulness Questionnaire, and the Perceived Stress Scale. The analyses involved simple correlations, multiple linear regression analysis and path analysis. In line with the hypotheses, the results indicated statistically significant correlations between mindfulness, a measure of Balanced Time Perspective (BTP) and perceived stress, as well as an indirect effect of mindfulness on stress levels through Future Negative time perspective, which is linked with Past Negative and Present Fatalistic. These results provide insight into new theories about the relationship between mindfulness, BTP and stress.

När teknik får en allt större plats i vardagen är det många som har ställt sig frågan om det är lämpligt att ge teknik möjligheten att agera utifrån en etik. I detta arbete argumenterar jag för att det är lämpligt att ge datorer som tar plats i vardagen en etik, även om de ännu inte kan ses som medvetna eller etiskt ansvariga fullt ut. Den etik som är vald att argumentera utifrån är Kants pliketik, som initialt är mycket tilltalande som vald etik för datorer. Dock argumenterar jag för att även om så är fallet så är den inte lämplig. Som avslutning har jag valt att istället för att lämna förslag på annan etisk teori lyfta de frågor som kan bli aktuella i framtida dikussioner, alternativt som kommer att uppstå då när datorn får andra förutsättningar. Nyckelord: Kant, pliktetik, teknik, datorer, medveten, tänkande. / Many has asked themselves the question, now when technology gets a larger importance in everyday life, if it is necessary to give this technology the ability to act according to an ethical theory. In this paper I will say that it is a good idea to give computers that take part in everyday life an ethic, even though they are not conscious or ethically responsible to a higher degree. The choosen ethic for this paper is the deontological ethics of Kant, which initially seems very appealing as an ethic for computers. I write that even if that is the case, it is not suitable as a theory for computers. As a conclusion I have choosen to present questions that may be up for discussion later, or that will be interesting to discuss when computers work under new conditions. This paper is written in Swedish. Key words: Kant, ethics, technology, computers, consciousness, thinking.

<p>Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom på psykisk ohälsa. Det finns därför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten närvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar på en signifikant ökad grad av medveten närvaro mätt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade låga värden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga värden i PSWQ-C noterades efter kursen. Det indikerar att medveten närvaro skulle kunna vara värdefullt att lära ut till högstadiebarn. Ytterligare studier behövs för att belägga dessa preliminära resultat. Det återstår ytterligare arbete med att anpassa kursen till högstadiebarn i syfte att göra kursinnehållet lättare att tillgodogöra sig.</p>

Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom på psykisk ohälsa. Det finns därför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten närvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar på en signifikant ökad grad av medveten närvaro mätt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade låga värden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga värden i PSWQ-C noterades efter kursen. Det indikerar att medveten närvaro skulle kunna vara värdefullt att lära ut till högstadiebarn. Ytterligare studier behövs för att belägga dessa preliminära resultat. Det återstår ytterligare arbete med att anpassa kursen till högstadiebarn i syfte att göra kursinnehållet lättare att tillgodogöra sig.

Medveten närvaro är den svenska översättningen av mindfulness. Behandlingsmetoden Mindfulness-Based Stress Reduction har påvisat positiva effekter för välmående gällande vissa sjukdomar. Medveten närvaro är centralt i behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur medveten närvaro upplevs av personer som genomgår behandling i Basal Kroppskännedom. Material insamlades genom sju halvstrukturerade intervjuer. Data analyserades med fenomenologisk metod, IPA. Resultatet visade vad som är centralt för personernas upplevelse av medveten närvaro. I kronologisk ordning: att praktisera sin medvetna närvaro för att förstå vad den innebär, acceptera och tolerera sig själv, att ha ett ickedömande perspektiv, att kunna hantera sina tankar för att uppleva självkontroll i olika situationer, att ha ett helhetsperspektiv på sig själv gällande kropp, känslor och tankar samt en egen betydelse av medveten närvaro. Resultaten stöds av tidigare forskning. Vidare forskning kan vara att följa upplevelserna i olika behandlingsmetoder med medveten närvaro i fokus.

Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta. Det anses viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att få förståelse för olika slags texter. Lärarens roll samt kompetens inom området ses som avgörande faktorer för medveten läsförståelseundervisning. Flera goda exempel på medveten läsförståelseundervisning har iakttagits. Andra undervisningssituationer speglar frånvaron av anknytning till forskning och teori, då metoder och strategier används oreflekterat. / The purpose of the study is to understand and get insight in how explicit reading comprehension instruction is conducted in the Swedish secondary school system. The focus of the study is on the methods and strategies explicitly used by the participating teachers in the study. This qualitative case study has elements of ethnography using triangulation, where the collection of data is by observation and interviews complimented by literature studies. When analyzed and reported we used elements of ethnographic approach. The study shows that reading comprehension is central to all acquisition of knowledge and functioning word decoding is the foundation of this. It is considered important to work utilizing various methods and strategies to understand different genres of texts. The teacher’s role and qualifications within the field are pointed out as a crucial factor for explicit reading comprehension instruction. Several good examples of explicit reading comprehension instructions have been observed. Other educational situations reflect the absence of knowledge of research and theory, as these are not utilized.

I detta arbete har elevers dialoger under, och åsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans år 8 analyserats med hjälp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan användas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att fastställa kriterier för en lämplig gruppindelning. Resultaten tyder på att läraren bör styra valet av elevens labb-partner. Mina resultat pekar på att eleverna skapar större del av sin förståelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med läraren. Eleverna själva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhållandevis lågt och så även betydelsen av läroboken och laborationen för sin förståelse. De prioriterar däremot sina tidigare erfarenheter högt när det gäller att förstå en naturvetenskaplig egenskap. Eleverna verkar ha svårt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket då kan medföra att det är läraren som måste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans även inom naturvetenskapen. Läraren måste även ta medvetna steg för att få eleverna att använda mer av det naturvetenskapliga språkspelet i sina dialoger. Läraren måste även tydligt klargöra syftet med lektionen/laborationen för eleverna. Att själv sätta ord på problemen eleven ställs inför, en medveten verbalisering, verkar vara en vanlig strategi eleverna nyttjar för att skapa mening och sammanhang. Detta sker genom att eleven yttrar sig eller ställer frågor, väldigt ofta i retorisk form, där eleven inte verkar vänta sig något svar. Om lektionen är lugn eller stimmig verkar inte ha någon större betydelse för hur mycket NO som eleverna samtalar om under en laborativ lektion. / Lär-NoT

Abstract: Den föreliggande studien hade som syfte att undersöka hur psykoterapeuter i Sverigeupplevde medveten närvaro - sk. mindfulness - som en effektiv behandlingsmetod inomKBT, samt hur dessa upplevelser sammanföll med tidigare empiri om metodenseffektivitet i kliniska sammanhang. En kvalitativ forskningsdesign valdes där sjulegitimerade psykoterapeuter intervjuades och datan analyserades med en induktivtematisk analys. Fem teman identifierades: lämplighet, anpassning till patienten, KBTutan mindfulness, samt positiva respektive negativa aspekter, med en till två kategoriervardera. Resultaten pekade på att mindfulness kunde vara ett effektivtbehandlingskomplement inom traditionell KBT då metoden hade större fokus ochkunde sedermera tillämpas inom så gott som alla psykiska diagnoser. Terapeuternaupplevde att medveten närvaro var ett hjälpsamt verktyg för samtliga besvär med tankaroch känslor, oavsett om det fanns en psykisk diagnos eller inte. Detta skulle såledeskunna göra mindfulness till en effektiv behandlingsmetod både inom kliniska ochvardagliga miljöer för att motverka utbredningen av psykisk ohälsa i världen.

Sjuksköterskor står inför betydande utmaningar i sin yrkesroll, vilket ofta resulterar i stress och emotionell utmattning. Mindfulness har föreslagits som ett verktyg för att hantera dessa utmaningar och förbättra vårdkvaliteten. Trots dess potentiella fördelar finns det en brist på djupgående förståelse av sjuksköterskors erfarenheter med att implementera mindfulness i sitt arbete. Detta examensarbete syftar därför till att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera mindfulness i det kliniska arbetet. En allmän litteraturöversikt genomfördes för att samla och analysera befintlig forskning om ämnet. Artiklarna söktes fram i två olika databaser. Totalt nio artiklar analyserades och presenterades i resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde förbättrat psykiskt välbefinnande, ökad närvaro i patientvården, och förbättrade arbetsrelationer genom mindfulness-interventioner. Dessa effekter bidrog till att förbättra både sjuksköterskornas arbetsprestanda och kvaliteten på patientvården. Resultaten bekräftar vikten av mindfulness som ett verktyg för sjuksköterskors psykiska hälsa och arbetsprestanda. Mindfulness bidrar till en mer empatisk och patientcentrerad vård. Utmaningar som tidsbrist och emotionella hinder identifierades, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och integration av mindfulness i sjuksköterskans utbildning och praktik.