Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie. Arbetet utfördes genom en systematisk sökning  efter vetenskapliga artiklar i tre databaser där elva artiklar sedan kvalitetsbedömdes och analyserades. Resultat: Patienter med HIV hade övervägande positiva erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal, men negativa erfarenheter av till exempel obekväma blickar, överdrivna säkerhetsåtgärder, anklagelser och respektlöshet förekom i olika vårdsammanhang. Slutsats: Patienter med HIV ska aldrig behöva erfara diskriminerande möten med sjukvårdspersonal på grund av sin diagnos. Uppmärksammande av erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal hos patienter med HIV kan öka medvetenheten angående stereotypa negativa beteenden och därmed förbättra deras vård och erfarenheter av mötet. Nyckelord: Patienter med HIV, sjukvårdspersonal, möten, mellanmänskliga relationer, erfarenheter. Keywords: Patients with HIV, healthcare personnell, interactions, human-to-human relationships, experience.

Trauma är en plötslig, oväntad händelse som kan leda till lidande för de drabbade. Korrekt initialt traumaomhändertagande är av största vikt för minskad mortalitet men även för återhämtningen efter traumat, både fysiskt och psykiskt. Trots ambulanssjuksköterskans omvårdnadsansvar framkommer det att det vårdande förhållningssättet kan bli lidande i stressade situationer med svårt sjuka eller skadade patienter. Forskning och utbildning inom trauma fokuserar mycket på det medicinska perspektivet varpå patienters upplevelser av traumaomhändertagande behöver lyftas. Syftet var att belysa patienters upplevelser av initialt traumaomhändertagande inom akutsjukvården. Som metod användes integrerad litteraturöversikt med systematisk sökmetod i databaserna PubMed och CINAHL. Även manuella sökningar utfördes för att utöka sökresultatet. Dataanalys genomfördes med integrerad analys. Totalt 16 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod ingick i analysprocessen. Resultatet visade att patienternas upplevelser påverkades av vårdpersonalens bemötande och kompetens. Två huvudkategorier identifierades; Vårdrelationens betydelse och Att få sina fysiska och psykiska behov tillgodosedda. Till dessa identifierades underkategorier som närmare beskrev patienternas upplevelser. Delaktighet beskrevs som en viktig aspekt för att återfå förlorad kontroll över sin kropp och autonomi och en etablerad vårdrelation var av stor betydelse för att patienterna skulle känna sig omhändertagna och trygga genom vårdkedjan. Vidare beskrev patienterna att samövad, kompetent och erfaren personal som under omhändertagandet tillgodosåg även psykiska behov var av stor betydelse för upplevelserna under omhändertagandet. Slutsatsen innebar att personcentrerad vård och etablerandet av mellanmänsklig relation mellan patient och vårdpersonal tillskrivs stor betydelse för patienternas upplevelser av det initiala traumaomhändertagandet. Det är av stor vikt att lyfta patientens perspektiv då en positiv vårdupplevelse anses kunna lindra framtida negativa hälsoeffekter. För en ökad kvalitet i traumaomhändertagandet behöver patienternas upplevelser och perspektiv värdesättas och omvårdnaden tillskrivas lika stor betydelse som det medicinska omhändertagandet. / Trauma is a sudden, unexpected event that can lead to suffering for those affected. Correct initial trauma care is of the utmost importance for reduced mortality but also for recovery, both physically and psychologically. Despite the nursing responsibility of the ambulance nurse, it appears that the caring approach can suffer in stressful situations with seriously ill or injured patients. Education and research in trauma focus a lot on the medical perspective, on which patients ‘experience of trauma care needs to be emphasized. The aim was to highlight patients’ experiences of initial trauma care in emergency healthcare. The method was an integrative literature review with a systematic search method in the databases PubMed and CINAHL. Manual searches were also performed to expand the search results. Data analysis was conducted using integrated analysis. A total of 16 articles of qualitative, quantitative and mixed methods were included in the analysis. The result showed that patients’ experiences were affected by the healthcare professionals' treatment and competence. Two main categories were identified; The importance of the caring relationship and To have their physical and psychological needs met. For these, subcategories were identified that more closely described the patients’ experiences. Participation was described as an important aspect for regaining loss of control over one's body and autonomy, and an established caring relationship was of great importance for the patients to feel cared for and secure through the care chain.Furthermore, the patients described that well-trained, competent, and experienced staff who, during the care, also met psychological needs were of great importance to the experiences of the trauma care. The conclusion is that person-centered care and the establishment of a human-to-human relationship between patient and caregiver are attributed great importance to patients' experiences of initial trauma care. It is important to raise the patient's perspective, as a positive care experience is able to alleviate future negative health effects. For an increased quality in trauma care, the patients' experiences and perspectives need to be valued and the nursing care given as much importance as the medical care.

I denna uppsats undersöker jag hur elever upplever musikskapande undervisning på gymnasiet och hur de beskriver lärarens del i deras kreativa process. Det empiriska materialet är insamlat från två fokusgruppsintervjuer med elevgrupper som studerar musikprofil på gymnasiet. Ett relationellt perspektiv har använts för att analysera intervjuerna. Flera beskrivningar visar att lärare ofta bemöter eleverna objektivt, vilket resulterar i att de främst utvecklas i att repetera och etablera information. Eleverna förmedlar även exempel på lärare som delvis bemöter dem som subjekt, men främst relationer mellan elever som öppnar upp för att mötas som två subjekt, något som ger dem rum att engageras och utvecklas som människor genom musikskapande dialog. Resultatet kompletterar tidigare forskning inom området relationen mellan lärare och elev, och visar särskilt vidare på hur musikskapande likt all form av skapande och lärande i grunden behöver autentiska möten för att kreativa frön ska kunna gro och spira. / This essay examines how students experience music creating studies at upper secondary school, and how they describe the teacher's part in their creative process. The empirical material is collected from interviews with two focus groups of students studying music profile in high school. A relational perspective has been used to analyze the interviews. Several descriptions are given about teachers, who is interacting with the students in an objective way, which results in them primarily developing in rehearsing and establishing information. There are also examples of teachers who partially meet students as a subject, but primarily relationships between students that opens up for meetings between two subjects, something that gives them room to get involved and develop on a personal level through a music creating dialogue. The result complements previous research in the area of the relation between students and teachers, and especially further shows how music creating, like all forms of creation and learning, ultimately requires authentic meetings for creative seeds to germinate and sprout.

Bakgrund: Hemodialys är en livslång behandling av njursvikt som är en allvarlig kronisk sjukdom. Hemodialyspatienter har frekventa möten med sjuksköterskor och utvecklar ofta en nära kontakt som kan sträcka sig över flera år. Sjuksköterskan behöver arbeta personcentrerat för att främja patienternas hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med hemodialys.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Olika sökblock byggdes upp baserade på forskningsfrågan och sökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter att ha relevans- och kvalitetsgranskats befanns 12 artiklar vara relevanta för analys. Forsberg och Wengströms förenklade innehållsanalys användes för att analysera materialet.Resultat: Fem teman trädde fram: Tiden då, nu och framåt, Uppfattningen om jaget och kroppen, Relationer, Beroenden och begränsningar samt Förlust, acceptans och tacksamhet.Konklusion: Livet med hemodialys påverkar patienterna både socialt, mentalt och fysiskt. Patienterna upplevde sig begränsade, i beroendeposition och deras sociala relationer förändrades. Sjuksköterskan behöver finnas tillgänglig för patienten för att denne ska uppleva hälsa.Nyckelord: Hemodialys, mellanmänskliga relationer, patient, personcentrerad vård upplevelse. / Background: Hemodialysis is a lifelong treatment of chronic kidney failure - a severe and demanding disease. Patients going through hemodialysis have frequent interaction with nurses and often develop a personal relationship which can continue for several years. The nurse has to apply patient centered care to promote health for the patient.Aim: The aim of this study was to illuminate the lived experience of patients with chronic kidney failure receiving hemodialysis.Method: This study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The database searches were conducted in CINAHL and PubMed. 12 articles passed the relevance- and quality review. A content analysis method of five steps was used to analyse the material.Result: Five themes emerged; The past, the now and the future, The perception of self and the body, Relationships, Dependency and limitations and Loss, acceptance and gratitude.Conclusion: Life on hemodialysis affects the patients both socially, mentally and physically. The patients felt restricted, in dependency and that their social relationships were changed. The nurse has to be there for the patient in order for the patient to experience healthKeywords: Experience, hemodialysis, human-to-human relationship, patient, patient centered care.