Tidigare forskning visar att menstruation påverkar kvinnors och flickors fysiska förmåga där undervisningen i idrott och hälsa inte är ett undantag. Problemen som lyfts är exempelvis att lärare har en negativ syn på menstruation vilket resulterar i att det inte berörs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruation och menstruerande flickor, hur ämnet påverkar menstruerande flickors deltagande samt vilka anpassningar lärare gör för att inkludera menstruerande flickor i undervisningen. Sex semi-strukturerade intervjuer med lärare som undervisar på högstadiet genomförs där arbetserfarenheten varierar lärarna emellan. Intervjuerna transkriberas, tematiseras samt analyseras utifrån Berger och Luckmanns tresidiga modell samt Hirdmans genusteoretiska begrepp: genussystem samt genuskontrakt. Studiens resultat visar att lärarna ser på menstruation som en naturlig process samt att de har en förståelse för hur och på vilket sätt menstruationsrelaterade besvär kan påverka flickornas deltagande i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna upplever att menstruation används som en undanflykt av flickorna för att undvika deltagande. Slutsatsen är att trots lärarnas förståelse för hur menstruationsrelaterade besvär påverkar flickornas deltagande, upplever de att menstruerande flickor använder sin menstruation som maktmedel för att kringgå deltagande i undervisningen.

Den här uppsatsen undersöker hur positiva associationer till menskopp kan skapas genom informationsgrafik. Målet är att uppmuntra menstruerande som är mellan 19-30 år till ett mer medvetet val av mensskydd. Informationsgrafik är att visuellt presentera information på ett enkelt sätt, vilket behövs för att nå ut till en målgrupp som lever i en digitaliserad värld full med intryck. Genom en kommunikationsanalys och webbenkät togs de viktigaste aspekterna fram. Dessa var att presentera menskoppen i samband med hållbarhet och att motverka föreställd krånglighet gällande användning av menskopp. Dessa aspekter låg till grund för designprocessen. Genom en fokusgruppintervju kunde vidare designbeslut tas och fokus ändrades till att endast arbeta med hållbarhetsaspekten som ansågs vara den viktigaste. Värdering av en slutgiltig design gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer. Utifrån det konstaterades att layouten bör vara enkel med tydliga grupperingar och kontrast genom färg och form kan leda läsaren genom designen. Men det viktigaste för att skapa positiva associationer till menskoppen är att förmedla de fördelar som gör den till ett hållbart alternativ.