Mot bakgrund av förändringar i den samhällsdebatten gällande jämställdhet och könsroller,ämnar denna uppsats att undersöka hur menstabut tar sig uttryck i reklam och hur detta harförändrats under de senaste tre decennierna. Genom en kvalitativ innehållsanalys med ettmultimodalt angreppssätt hittade vi förändringar i hur menstabut har skildrats imensskyddsreklamer mellan åren 1995 och 2018. I reklamfilmerna från 90-talet behandladesmenstruationen som ett tabu och olika marknadsföringsstrategier användes för att kringgå detkänsliga ämnet för att inte uppröra mottagaren. Under tidigt 2000-tal fokuserades det mycketpå fräschhet och feminitet men efter 2005 går det att urskilja en skillnad; i de senaremensskyddsreklamerna motsägs den traditionella porträtteringen av mens som tabu genom attuppmuntra till fysisk aktivitet under menstruation och ett minskat fokus på fräschhet.

I dagsläget finns det inga infrastrukturer för separat insamling av textilavfall i Sverige, textilier slutar således upp i det kommunala avfallet. Ett producentansvar kommer träda i kraft den 1 januari 2022 vars syfte är att textilier ska samlas in separat för återanvändning eller återvinning. Insamlingen kommer att vara begränsat till textilier i form av kläder, hemtextil, inredningstextil, väskor och accessoarer. För närvarande beaktas inte textila återanvändningsbara mensskydd i befattningen. Trots att det finns flera textila alternativ på marknaden idag, vilket kan skapa en relevans för att utveckla ett system dedikerat till insamling för återanvändningsbara textilt mensskydd. Studien undersöker kvinnors syn på ett framtida insamlingssystem för textila återanvändningsbara mensskydd, deras möjliga deltagande samt hur de resonerar kring sina val av mensskydd. Studien är empirisk och har använt sig av kvalitativ forskning med enskilda semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Syftet med intervjuerna var att fastställa konsumenters relation till mensskydd, återanvändningsbara mensskydd och ett insamlingssystem. En tematisk analys användes för att söka kopplingar och mönster i den insamlade empirin. Det finns en stark bild av menstruation som något ohygieniskt och mycket privat vilket har hämmat diskussioner om ämnet. Utan en aktiv debatt om de engångsmensskydd som används idag och dess miljöpåverkan kan inte behovet av mer hållbara alternativ motiveras. Det finns således mindre anledning för konsumenter av engångsmensskydd att skifta till en ny produkt som inte är lika etablerad på marknaden. Möjligheten till insamling av återanvändningsbara textila mensskydd i återvinningssyfte sågs dock som något positivt, då det skulle öka viljan hos respondenterna att använda den typen av produkter. / Today there is no infrastructures dedicated to collecting textile waste in Sweden, thus textiles tend to end up in the municipal waste. A producer responsibility will be instated on the 1st of January 2022, its purpose is to collect textiles separately from other waste to enable reuse and recycling. It will be limited to collecting apparel, household textiles, decorative textiles, bags and accessories. Today reusable textile menstrual products are not mentioned in correlation to the producer responsibility even though there are several products available on the market. This makes the development of a system dedicated to collecting reusable textile menstrual products a relevant cause. This paper examines women’s views on a future collecting system for reusable textile menstrual products, their roles within the system and how they view their choice of menstrual products. The paper is empirical and has been conducted through qualitative research and semi-structured interviews for collection of data. The purpose of the interviews was to determine the relationship between consumers, reusable textile menstrual products and a system for collection. A thematic analysis was used to search for patterns and connections within the collected empirical data. Menstruation is often viewed as something unhygienic and private which has caused discussion of the subject to stagnate. Without an active debate surrounding the environmental effects caused by disposable menstrual products, the need for more sustainable alternatives can ́t be motivated. Thus there is less reason for consumers to make a shift towards reusable textile menstrual products that hasn’t been as established on the market. Although the possibility to recycle reusable textile menstrual products was viewed as something positive by the participants in this study, sins this would increase their will to use this type of product.

Den här studien undersöker tillgänglighet till mensskydd, utifrån ett universal design-perspektiv, vid ett urval gym- nasieskolor i Sundsvall februari och mars månad 2019 samt hur eleverna upplever tillgängligheten. En kvalitativ inter- vjustudie, bestående av intervjuer med skolsköterskor och elever vid skolorna, genomfördes utifrån en noga formule- rad intervjumanual, där resultatet sedan sammanställdes. Resultatet beskrevs, tolkades och analyserades sedan innan slutsatser kunde dras. Resultatet visar på att tillgänglighet till mensskydd, vid ett urval av gymnasieskolor i Sundsvall under februari och mars månad 2019, utifrån ett universal design-perspektiv, är bristfällig.

I denna uppsats analyseras nio stycken förpackningar för bindor från tre olika varumärken; Always, Ica och Libresse. Detta för att se hur de visuella attributen påverkar föreställningen om menstruation och den menstruerande personen. Förpackningar har olika roller men i denna uppsats är det rollen som kommunikatör som står i fokus, alltså den envägskommunikation som förpackningarna står för. Analysen har skett i två steg med en visuell analys samt en diskursanalys och grundar sig i ett genusvetenskapligt perspektiv med teorier som till största del följer den inriktningen. Att det ligger vissa förväntningar i vad en kvinna förväntas föredra för visuella attribut har påverkat designen av dessa förpackningar och därmed föreställningen om menstruationen. De visuella attributen som identifierades på förpackningarna uttrycker att menstruation är något som bör hanteras. Det är helst något som man inte vill bli påmind om och därför distanseras sig från. Förpackningarna visar tydliga indikationer på att de riktar sig till kvinnor och den menstruerande kvinnokroppen anses som något problematiskt. Att den biologiska kroppen samt dess funktioner inte är det som avgör hur man själv upplever sin könsidentitet samt hur den ska definieras, är något som genomsyrar hela denna uppsats.

Den här uppsatsen undersöker hur positiva associationer till menskopp kan skapas genom informationsgrafik. Målet är att uppmuntra menstruerande som är mellan 19-30 år till ett mer medvetet val av mensskydd. Informationsgrafik är att visuellt presentera information på ett enkelt sätt, vilket behövs för att nå ut till en målgrupp som lever i en digitaliserad värld full med intryck. Genom en kommunikationsanalys och webbenkät togs de viktigaste aspekterna fram. Dessa var att presentera menskoppen i samband med hållbarhet och att motverka föreställd krånglighet gällande användning av menskopp. Dessa aspekter låg till grund för designprocessen. Genom en fokusgruppintervju kunde vidare designbeslut tas och fokus ändrades till att endast arbeta med hållbarhetsaspekten som ansågs vara den viktigaste. Värdering av en slutgiltig design gjordes genom tio semistrukturerade intervjuer. Utifrån det konstaterades att layouten bör vara enkel med tydliga grupperingar och kontrast genom färg och form kan leda läsaren genom designen. Men det viktigaste för att skapa positiva associationer till menskoppen är att förmedla de fördelar som gör den till ett hållbart alternativ.

God passform är en subjektiv bedömning och definieras av varje enskild individ. Subjektiva upplevelser är präglade av individens egna känslor, erfarenhet och preferenser. I samarbete med en forskningsverksamhet ämnade den här studien till att identifiera olika faktorer som påverkar individens subjektiva passformsbedömning av återanvändbara mensskydd. I studien undersöktes passformen på syntetiska återanvändbara bindor i tre olika modeller anpassade efter kvinnors olika behov. I framtagningsprocessen av bindorna ingick olika marknadsanalyser som gav underlag till konstruktionsarbetet. Studien baserades på en kvalitativ marknadsundersökning där fem utvalda kvinnor i åldrarna 26 – 43 utförde avprovningar och förde logg om sina upplevelser av bindornas passform. Den empiriska undersökningen visar att en av de längre bindorna, ur passforms- och komfortsynpunkt, anses mer tillförlitlig än de andra två modellerna då bindan upplevdes mer följsam längsmed kroppen och troskanten utan att sticka ut och skava mot huden. En gemensam nämnare för samtliga bindor konstaterades vara ett kritiskt förhållningssätt till bindornas tjocklek. Subjektiva bedömningar av passform, som är uppdelade i mindre delmoment, är mätbara men eftersom denna studie är inriktad till en småskalig forskning kan inga slutsatser dras. Däremot kan studien tillhandahålla nya insikter och djupare förståelse för kvinnors tankegångar och preferenser gällande bindors passform. / A good fit is a subjective assessment and psychologically defined by each individual based on their own experiences, feelings, and preferences. With the support of a Borås-based research firm, this study aimed to identify various factors that influence the individual's subjective fit assessment of environmentally friendly, synthetic, and reusable menstrual pads. This study examined the fit of three different styles adapted to conform to a menstruating woman’s different needs. As a result of a pilot study and various market research, the conceptual design phase of the pads provided a reliable foundation for the design process. The study was based on a qualitative market study in which five women underwent various exploratory methods of evaluating their subjective experiences regarding the fit and comfort of the pads. The empirical study reveals one of the longer pads, from a fit and comfort point of view, to be more compliant than the other two styles as the longer and thin one was perceived to have higher conformity. A common denominator for all three of the menstrual pads appeared to be a critical approach towards the thickness of the products causing stiffness and skin irritation. Subjective assessments of fit, divided into multiple components, have proven to be measurable, but since this study is focused on small-scale research, conclusions cannot be drawn unless the quantity of collected data or the data itself is conducted in a different way. This study provided new insights and a deeper understanding of a small group of women's thoughts and preferences regarding the fit of the modern pad.

Denna studie syftar till att utveckla och analysera en prototyp av ett återanvändningsbart trosskydd för kvinnor. Genom att undersöka passform, komfort och hanterbarhet ur ett användarperspektiv, samt jämföra två olika designmodeller (i polyamidspets och polyamidtrikå) med konventionella trosskydd, strävar studien efter att identifiera framgångsfaktorer för återanvändningsbara trosskydd. Marknadsundersökningar och forskningsgenomgångar användes för att skapa en grundläggande förståelse för forskningsområdet samt underlag för konstruktionsarbetet. Prototyper utvecklades och producerades. En testgrupp av sex deltagare genomförde en veckas avprovning av prototyperna och utvärderades med hjälp av kvalitativa frågor. Resultaten visade att trosskydden generellt ansågs ha bra längd och bredd oavsett designmodell. Dock rapporterade flera respondenter skav, oavsett vilken modell de använde. Åsikterna om estetik varierade och ingen generell slutsats kunde dras. Resultaten ger insikter i respondenternas upplevelser av passform, komfort och hanterbarhet hos trosskyddet. Trots viss variation i åsikterna finns det mönster och konsensus som kan vägleda framtida produktutveckling och förbättringar. Sammantaget kan detta examensarbete verka som en förstudie för vidare studier om textila återanvändningsbara trosskydd. / This study aims to develop and analyze a prototype of a reusable panty liner for women. By examining fit, comfort and manageability from a user perspective, as well as comparing two different design models (in polyamide lace and polyamide tricot) with conventional panty liners, the study aims to identify success factors for reusable panty liners. Market surveys and research briefings were used to create a basic understanding of the research area as well as a basis for the design work. Prototypes were developed and produced. A test group of six participants completed a one-week trial of the prototypes and was evaluated using qualitative questions. The results showed that the panty liners were generally considered to have a good length and width regardless of the design model. However, several respondents reported chafing, regardless of the model they used. Opinions about aesthetics varied and no general conclusion could be drawn. The results provide insights into the respondents' experiences of fit, comfort and manageability of the panty liner. Despite some variation in opinion, there are patterns and consensus that can guide future product development and improvements. Overall, this thesis can be used as a preliminary study for further studies on textile reusable panty liners.

Till stor del har historien om menstruation skapat strukturer och normer i samhället som bidragit till stigmatisering kring kvinnors menstruation. Kvinnor behöver hantera sin menstruation i arbetslivet, vilket kan orsaka påfrestningar för arbetsmiljön. Åtgärder som arbetsgivaren delvis kan införa för att främja kvinnors arbetsmiljö är en mensvänlig arbetsplats, som underlättar menshanteringen. En del av en mensvänlig arbetsplats är implementering av fria mensskydd. Om arbetsgivare tar ställning till att erbjuda fria mensskydd på arbetsplatserna kan uppfattningen delvis resultera i att implementeringen anses vara en överdriven rättighet som kvinnor drar fördel av på grund av biologiska skillnader. Samtidigt anses åtgärden som en självklar rättighet för att underlätta menshanteringen på arbetsplatsen. Rättigheterna skulle vidare kunna vara ändamål för bildandet av ett framtida ramverk inom lagstiftningen. Studien har undersökt arbetsgivarens motiv till skapandet av en mensvänligare arbetsplats, utifrån en institutionell teori. Vidare har studien analyserat skapandet baserat på feministisk teori. Åtta kvalitativa intervjustudier genomfördes, intervjuerna resulterade i material som sedan analyserades för att vidare kopplas samman med den teoretiska referensramen, vilket har omfattats av institutionell-, och feministisk teori samt ett arbetsmiljöperspektiv. Reaktionerna från arbetsgivarna kring studiens frågeställning: Vilka motiv ligger till grund för arbetsgivarens införande av en mensvänlig arbetsplats?, har varit tudelade men majoriteten visade ett motiv utifrån den institutionella teorin. / Largely, the history of menstruation has created structures and norms in society that have contributed to stigma around women's menstruation. Women need to manage their menstruation in working life, which can cause strain on the work environment. Measures that the employer can partly introduce to promote women's work environment is a menstrual-friendly workplace, which facilitates menstrual management. Part of a period-friendly workplace is the implementation of free menstrual protection. If employers decide to offer free menstrual protection in the workplace, the perception may partly result in the implementation being considered an exaggerated right that women take advantage of due to biological differences. At the same time, the measure is considered a self-evident right to facilitate menstrual management in the workplace. The rights could also serve as a purpose for the formation of a future framework within the legislation. The study has investigated the employer's motives for creating a more menstrual-friendly workplace, based on an institutional theory. Furthermore, the study has analyzed the creation based on feminist theory. Eight qualitative interview studies were conducted, the interviews resulted in material that was then analyzed to be further connected with the theoretical frame of reference, which has been covered by institutional and feminist theory as well as a work environment perspective. The reactions from the employers regarding the study's question: What motives are the basis for the employer's introduction of a menstrual-friendly workplace?, have been divided, but the majority showed a motive based on the institutional theory.