<p>Sweden’s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate <em>Uppföljning av handlingsprogram för miljömål </em>(a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of <em>Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län </em>(a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010. We focused on the work done by the six municipalities of the County of Halland and by <em>Region Halland</em>, a joint venture organization of these municipalities.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Results: </strong>Summaries from 2008 and 2010 both show a wide dissemination of the work done by the six municipalities. The priority of targets and actions are not made by the local officials. Instead, the decisions are made by politicians and are governed primarily by the municipalities and Region Halland's visions and by available funding and existing competence.The environmental target<em> A Sustainable Good Built Environment </em>is the environmental quality objective that contains the most measures <em>Not Yet Started</em>, suggesting that the objective is difficult to implement and that additional support from the County Government would be desirable.</p><p>To promote future work a good communication between the County Government and the operators is of paramount importance. Our opinion is that the municipalities and the County have not so far been cooperating in the best possible way. The County Government wants to be considered a resource and a supporting organisation, but it is not often seen that way by the municipalities.</p><p> </p><p> </p>

No description available.

Hem- och konsumentkunskapen beskrivs som ett viktigt ämne när det kommer till frågor om globalisering, konsumtion och hälsa. Den nya kursplanen som gavs ut år 2011, för hem- och konsumentkunskap, har enligt Skolverket fått ett stort fokus på hur den enskilde individen kan bidra till en hållbar utveckling genom olika konsumtions val och handlingar i hemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap inom Örebro kommun arbetar med olika miljöfrågor i undervisningen samt undersöka hur miljöanpassade deras inköp är. Genom enkäter och intervjuer insamlades information av 13 hem-och konsumentkunskapslärare i Örebro, om hur de arbetar med miljön i undervisningen samt hur miljöanpassade deras inköp är. Resultatet visar att inköp av svenska råvaror har fått störst fokus medan inköp av ekologiskt, närproducerade och säsongsanpassade råvaror görs i mindre utsträckning. Flera utav lärarna, som har en äldre hem- och konsumentkunskapsutbildning, känner att de inte har tillräckligt med miljökunskaper för vad som krävs i undervisningen. Sju av de 13 lärarna använder sig av uppgifter där eleverna ska ta hänsyn till miljön medan de resterande fem gör det ibland. En återkommande faktor till varför inköp av säsongsanpassade, ekologiska och närproducerade råvaror är låg är enligt lärarna på grund av den bristande ekonomin. En slutsats som kan dras är att hem- och konsumentkunskapen får begränsat med tid och resurser för att kunna utveckla och anpassa undervisningen efter den nya kursplanen.

Sweden’s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate Uppföljning av handlingsprogram för miljömål (a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of Handlingsprogram – så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län (a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010. We focused on the work done by the six municipalities of the County of Halland and by Region Halland, a joint venture organization of these municipalities.   Results: Summaries from 2008 and 2010 both show a wide dissemination of the work done by the six municipalities. The priority of targets and actions are not made by the local officials. Instead, the decisions are made by politicians and are governed primarily by the municipalities and Region Halland's visions and by available funding and existing competence.The environmental target A Sustainable Good Built Environment is the environmental quality objective that contains the most measures Not Yet Started, suggesting that the objective is difficult to implement and that additional support from the County Government would be desirable. To promote future work a good communication between the County Government and the operators is of paramount importance. Our opinion is that the municipalities and the County have not so far been cooperating in the best possible way. The County Government wants to be considered a resource and a supporting organisation, but it is not often seen that way by the municipalities.

I Sverige pågår ett stort arbete med frågan om hur använt kärnbränsle ska deponeras. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har i nuläget utsett två platser som lämpliga, Forsmark och Oskarshamn. I samband med den eventuellt kommande anläggningen av ett slutförvar för kärnbränsle i Oskarshamns kommun, har Regionförbundet i Kalmar län önskat en undersökning av hur en sådan anläggning inverkar på de regionala miljömålen. Utredningen behandlar frågan om hur den trafikökning ett slutförvar skulle generera går i linje med Kalmar läns mål om att minska antalet människor som exponeras för trafikbuller överstigande riktvärden. Delmålet om trafikbuller bedöms idag som mycket svårt att nå och det finns en klar brist i arbetsmetodiken runt miljömålet. Detta beror delvis på bristen av inventering av hur situationen ser ut idag. Ansvaret för åtgärdsarbetet mot buller ligger på kommunerna i länet, som i vissa fall är små och saknar resurser nog att kunna prioritera bullerfrågan. För undersökningen har väg 743, som går mellan E22 och kraftverksområdet, valts ut. Detta är den väg som kommer att nyttjas för slutförvarets transporter av exempelvis bergmassor, anställda mm. Vägen är idag av varierade kvalité, om ett slutförvar förläggs i Laxemar kan en ombyggnad av vägen bli aktuell. Bygget av ett slutförvar kommer att delas in i två faser, av vilka fas två innebär den högsta trafikökningen. Beräkningar på dagens situation och kommande tillstånd på väg 743 har gjorts med hjälp av data från Vägverket, Oskarshamns kommun och SKB. Undersökningen skedde enligt tre olika scenarion, trafikflödet på vägen med inkluderad trafikökning år 2015, som symboliserar ett nollalternativ, d v s ingen anläggning av ett slutförvar. De andra två scenariona var trafik med ett slutförvar under fas ett och trafik med ett slutförvar under fas två. Vägen och antalet boende i närliggande trakt har sedan kunnat analyseras med hjälp av GIS. Längs vägen bor redan ett antal personer som störs av buller. Resultaten visar att endast ett fåtal extra personer kommer att utsättas för trafikbuller över de riktvärden som finns vid en slutförvarsanläggning. Vid en ombyggnad av vägen i samband med anläggningen tillkommer ingen ökning av antalet personer drabbade av ljudnivåer över riktvärden. En viktig aspekt är att många av de boende runt vägen kommer att uppleva en ökad störning till följd av trafikökningen, trots att bara ett fåtal utsätts för så höga nivåer att riktvärdena överskrids. 2008:M2

<p> </p><p>I Sverige pågår ett stort arbete med frågan om hur använt kärnbränsle ska deponeras. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har i nuläget utsett två platser som lämpliga, Forsmark och Oskarshamn. I samband med den eventuellt kommande anläggningen av ett slutförvar för kärnbränsle i Oskarshamns kommun, har Regionförbundet i Kalmar län önskat en undersökning av hur en sådan anläggning inverkar på de regionala miljömålen. Utredningen behandlar frågan om hur den trafikökning ett slutförvar skulle generera går i linje med Kalmar läns mål om att minska antalet människor som exponeras för trafikbuller överstigande riktvärden. Delmålet om trafikbuller bedöms idag som mycket svårt att nå och det finns en klar brist i arbetsmetodiken runt miljömålet. Detta beror delvis på bristen av inventering av hur situationen ser ut idag. Ansvaret för åtgärdsarbetet mot buller ligger på kommunerna i länet, som i vissa fall är små och saknar resurser nog att kunna prioritera bullerfrågan.</p><p>För undersökningen har väg 743, som går mellan E22 och kraftverksområdet, valts ut. Detta är den väg som kommer att nyttjas för slutförvarets transporter av exempelvis bergmassor, anställda mm. Vägen är idag av varierade kvalité, om ett slutförvar förläggs i Laxemar kan en ombyggnad av vägen bli aktuell. Bygget av ett slutförvar kommer att delas in i två faser, av vilka fas två innebär den högsta trafikökningen. Beräkningar på dagens situation och kommande tillstånd på väg 743 har gjorts med hjälp av data från Vägverket, Oskarshamns kommun och SKB. Undersökningen skedde enligt tre olika scenarion, trafikflödet på vägen med inkluderad trafikökning år 2015, som symboliserar ett nollalternativ, d v s ingen anläggning av ett slutförvar. De andra två scenariona var trafik med ett slutförvar under fas ett och trafik med ett slutförvar under fas två. Vägen och antalet boende i närliggande trakt har sedan kunnat analyseras med hjälp av GIS. Längs vägen bor redan ett antal personer som störs av buller. Resultaten visar att endast ett fåtal extra personer kommer att utsättas för trafikbuller över de riktvärden som finns vid en slutförvarsanläggning. Vid en ombyggnad av vägen i samband med anläggningen tillkommer ingen ökning av antalet personer drabbade av ljudnivåer över riktvärden. En viktig aspekt är att många av de boende runt vägen kommer att uppleva en ökad störning till följd av trafikökningen, trots att bara ett fåtal utsätts för så höga nivåer att riktvärdena överskrids.</p><p>2008:M2</p><p> </p>

<p><p><p> </p><p> </p></p></p>

No description available.

Den här är en jämförande studie gjord för Växjö kommun, mellan de fyra kommunerna Växjö, Helsingborg, Lund och Örebro. Avsikten var att ta reda på vilka typer av miljömå lsom de olika kommunerna har, hur deras miljömål är formulerade, vad det finns för problem och svårigheter vid formulering av miljömål samt vad det är som gör att vissa miljömål är mer lyckade än andra. Detta för att även kunna ta fram förslag på förbättringar eller hur erfarenheter från de andra kommunerna skulle kunna användas inom Växjö kommuns miljömålsarbete. Studien har visat att det inte är något lätt arbete att skapa miljömål inom en kommun. Svårigheterna i arbetet ligger främst i att hitta rätt sätt att mäta och vilken indikator som ska användas inom uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Att en kommun har miljömål som omfattar områden där kommunen själv inte sitter med rådighet försvårar miljömålsarbetet, samtidigt som det är svårt att hitta rätt styrmedel för att påverka andra. För att lyckas med miljömålsarbetet inom en kommun är det av betydelse att sätta miljömål som är relevanta för kommunen samtidigt som miljömålen har en tydlig formulering och målsättning. Även att kommunen plockar fram styrmedel för att kunna påverka andra inom områden där de själva inte sitter med rådighet och att det finns tydliga ansvarsfördelningar inom förvaltningar och de personer som driver miljömålet framåt. Ett miljömål är inte självgående utan behöver fokus för att bli lyckat och uppnås.

<p>Abstract</p><p>Drinking water is an important resource on Earth both for humans and animals. Although most of the surface is covered by water only a small quantity is available as drinking water. Our manner of living creates a lot of pollution which has an environmental impact. Groundwater has a protracted turnover time in the soil and it can take many years before the effects of human impact are detected. </p><p>The Swedish environmental object is “Good groundwater quality” which aims to provide a safe and sustainable supply of drinking water today and in the future. In Sweden and in other member states of EU the Water Framework Direktive 2000/60 is implemented. According to this act groundwater intended for drinking water supply has to comply with the quality standards of nitrate and pesticides. The purpose of this exam project is to describe how Denmark, England and Sweden are working with groundwater protection and land use. The examination paper is delimited to groundwater sources used for public drinking water supply. </p><p>The method comprises a literature study and a case study from each country. The information has been supplemented by interviews. The effects of groundwater protection is described in a consequential analysis of each country. </p><p>The natural conditions to keep the nitrate levels low in groundwater differ in Denmark, England and Sweden. These are of considerable importance to the choice of protection methods. In Denmark the natural ground conditions combined with intense agriculture result in high nitrate levels. The whole area of Denmark has been designated as nitrate sensitive area according to The Nitrate Directive. Conformed groundwater protection plans and agreements of appropriate land use are examples of measures applied.</p><p>In England increasing nitrate concentrations have been confirmed in a majority of controlled groundwater sources. A great part of the land area has been designated as Nitrate Vulnerable Zones. Many voluntary environmental programmes for best agricultural practice intend to decrease the leakage of nitrate to ground water. In Sweden mainly the coastal areas have been designated as nitrate sensitive areas. Water protection areas are established around the groundwater sources with restrictions for hazardous activities. The Swedish legislation Miljöbalken with regulations, directions and demands is governing the groundwater protection. </p><p>The possibilities to improve groundwater quality depend on the efficiency of the measures as well as the engagement and participation in environmental control. Information about the importance of groundwater protection is crucial to enhance the general awareness. Laws and regulations need to be sufficiently efficient to protect groundwater. Local commitment and responsibility are important in all kinds of environmental work. Land use must be adjusted appropriately in order to allow a sustainable development to occur.</p>