Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal. För att samla in betydelsefull fakta har vi använt information från kommunens dokument, redovisningar och rapporter som berör miljömålen och de gröna nyckeltalen. Vi har genomfört personliga intervjuer med fyra personer från Uppsala kommun som är väl insatta i miljöarbetet. Då vi även önskat ett vidare perspektiv på kommunens miljöarbete har vi tagit del av en granskningsrapport skriven av revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhousecoopers på uppdrag från Uppsala kommun.

Environmental issues are highly topical today and most people are more or less concerned. It is important to start with environmental work and environmental studies in early ages, already in school. The purpose of this essay is to examine what a school can do for the environment and to see how a school can work with these issues. Furthermore, what is passed on to the pupils and how involved are they in the work for a sustainable future? The study was conducted by the means of qualitative interviews with four teachers and the head of environmental questions at the school. The school is new since fall 2006 and they have just started with the environmental work, says the ones I interviewed. But they all think it will be better in the near future. At this school both adults and children are very interested and involved in the environmental work. The school has several recourses to facilitate the practical environmental work, both children and adults are fully engaged. The recycling process is well developed at the school, they rather recycle than consume. The higher grade students have more classes about global environmental issues while the lower grades do concentrate on the nearby environment, on a level that fits the children. The lower grades at this school are more involved in the work for the environment than the higher grades. At the school there is a good will to develop the environmental work and they have a great potential to do so. / Miljöfrågor är högst aktuellt och det är något som berör oss alla. Det är viktigt att vara medveten och delaktig redan i tidig ålder för att göra arbetet för ett hållbart samhälle vardagligt och det är därför viktigt att börja med miljöarbete och miljöundervisning redan i skolan. Syftet med arbetet är att få kunskap om vad en skola kan göra för miljön, hur en skolas miljöarbete ser ut, vad förmedlas till barnen och hur medvetna och delaktiga är de i skolans miljöarbete. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och skolans miljöansvarig. Skolan är ny sedan hösten 2006 och har därför inte mer än kommit igång med sitt miljöarbete påstår de intervjuade, men alla är överens om att det kommer att se bättre ut framöver. På skolan är både vuxna och barn intresserade och engagerade i miljöarbetet. Skolan är utrustad med flera verktyg för praktiskt miljöarbete och dessa används både av personal och elever. Källsortering är ett väl fungerande system på skolan och de återanvänder istället för att förbruka. I undervisningen på högstadiet pratar man mer om den globala miljön än i de lägre stadierna. I de lägre stadierna arbetar de med miljö på barnens nivå, de pratar om och arbetar med sådant som barnen kan relatera till och som barnen kan vara med och påverka. De lägre stadierna är över lag mer engagerade i miljöarbetet jämförelsevis med högstadiet. På skolan finns en vilja att förbättra miljöarbetet och det finns en stor potential för att genomföra detta.

Energi Intelligent is a program in Dalarna County with the purpose of finding ways of enhancing the efficiency of energy use and thereby be able to reach a more sustainable use of energy resources[1]. The basis of this program is the energy goal that has been prepared for Dalarna County published in Dalarnas miljömål[2].  The energy goal is divided into a number of intermediate goals, the sixth, Delmål 6, is to reduce energy consumption in buildings with 50 percent until 2050, and with 30 percent until 2025[3].   There are often a large number of different sectors involved that have got differing opinions and intentions. This makes the task far more complex than simply reducing energy consumption, because energy efficiency is one goal and that would mean that power companies would not be able to continue increasing their profit.   The aim of this project was to analyze the effects on energy production when reducing the use of heat demand in buildings until 2050. The district heating systems constitutes the main part of heating of buildings in the county and that is why it has been analyzed in this project.  The simulation tool that was suggested in the declaration of the thesis work was LEAP, the Long range energy alternative planning system tool for simulating different scenarios over years from the base year of the model.  The idea was to build energy models of Falun district heating system and Borlänge district heating system in LEAP. Scenarios were defined for the energy goals and then simulated in a model of district heating system. Simulation of the district heating systems were made from the scenarios; reducing the district heating production with 30 percent until 2025 and 50 percent until 2050. The results from the analysis showed that for Falun district heating system the reduction of district heat demand will lead to decreased heat and electricity production and there will be no need for further investment. In Borlänge district heating system capacity is lower than the total capacity of all the available waste resources and there have been discussions about investing in a third municipal waste incineration boiler that would increase the total capacity so Borlänge district heating system could have waste incineration that covers the resources of the fuel cost favorable municipal and industrial waste.

Minskad klimatpåverkan genom mindre användning av fossila bränslen är centralt i miljöpolitiken. För Jämtlands län finns ett regionalt miljömål om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmålet att biobränsleproduktionen inom jordbruket ska öka från 0 TWh år 2005 till minst 0,2 TWh år 2015. Syftet med uppsatsen är att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmålet. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har därefter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, där implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem. Slutsatser som dras är att problem med lönsamhet samt en riskovilja är centrala hinder, möjligen kan de minskas genom ekonomiska stöd. En möjlig konflikt mellan livsmedels- och bränsleproduktion framträder också tydligt. Ur ett systemperspektiv betonas interaktionen mellan systemen som den struktur där implementeringshindren uppstår och implementeringen bör därför integrera flera perspektiv.

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler. Attityden att allemansrätten är viktig förklarades främst av starkare emotionella band och att oftare vistas i skogen. Attityden att allemansrätten bör begränsas förklarades av en högre värdering av virkesproduktion. Den var också vanligare hos de vars familj äger skog. Resultatet diskuterades i relation till miljömålsuppfyllelse och allemansrätten: emotionella band, som föds av erfarenheter, är incitament för agerande. För att uppfylla politiska mål bör emotioner beaktas och miljöer som ger förutsättning för erfarenhetsskapande erbjudas. Allemansrätten ger förutsättningar för dessa erfarenheter. / Swedish landscape is dominated by highly valued forests and stakeholders argue different uses. The aim of this study was to investigate peoples experience, emotional bonds and values of forests and nature, their attitudes towards human utilization of nature and right of public access (allemansrätt), including relationships them in between. All in all 663 university students among who 254 were women and 401 were men, with the mean age of 24, answered a survey. The results from correlations show relationships between all variables. An attitude saying that the right of public access is important was predicted by stronger emotional bonds and spending more time in the forest. An attitude saying that the right of public access should be restricted was predicted by higher valuing of forest production and was more common among forest owners. The results implicate that emotions, which are strong incentives for action and created by experience, should be considered to better accomplish environmental goals. Environments necessary for experiencing nature should be provided, which is today made possible by right of public access to nature.

Ftalater är ett ämne som har till syfte att verka mjukgörande i plast. Ftalater finns i flera material och produkter i vår omgivning t ex i leksaker, elektronik, textilier och i inredningsmaterial. De problem som uppkommer i samband med användandet av ftalater i produkter är att ftalaterna inte är kovalent bundna till sitt material och därmed kan dessa frigöras ut i luft och damm. Flera ftalater är klassade som hormonstörande ämnen och kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen. Barn är en extra känslig grupp då flera av deras organ ännu inte är färdigutvecklade och är beroende av ett fungerande endokrint system.   Barn spenderar en stor del av sin vardag på förskolan och det ställer krav på deras inomhusmiljö. Studier visar på att koncentrationerna av ftalater är 2-4 gånger så hög i förskolans inomhusmiljö som i hemmiljön. Med tanke på att barn har flera organsystem under utveckling är det viktigt att fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.   Arbetets syfte är att kartlägga ftalater i inomhusmiljön på förskolor i Växjö kommun och att undersöka pedagogers medvetenhet kring ämnet. Arbetet utgår från tidigare vetenskapliga artiklar och en enkätundersökning som personal på 46 förskolor i Växjö kommun har besvarat.   Studier som undersökt inomhusmiljöer visar på att det förekommer höga koncentrationer av ftalater som är begränsade enligt REACH-förordningen. Då ftalater finns i flera produkter blir det många olika exponeringskällor och det gör det viktigt att fasa ut onödiga källor för att minska koncentrationen av ftalater i luft och damm. De mest intressanta resultat som kommit fram via enkätundersökningen är att det förekommer plastgolv i de flesta lokaler, elektronik finns i de rum där barnen spenderar mest tid och att barn använder “vuxna leksaker” såsom äldre elektronik, väskor och skor. Ett resultat som visar att barn lever i en allt mer vuxen miljö med produkter som är avsedda för vuxna. Sådana produkter täcks inte in av de begränsningar som REACH-förordningen skapat och täcks inte heller av de nya leksaksdirektiven.   Förskolepedagogerna uppger sig vara medvetna om ämnet ftalater men ändå visar undersökningen att det finns en rad olika brister i kunskap. Det är därför viktigt att öka kunskapen och medvetenheten kring ämnet för att på så sätt fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är: - Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete? -Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna. De enda som har använt sig av Vattendirektivet i handlingsplansarbetet är Naturvårdsverket när de arbetade fram handlingsplanerna för Ingen övergödning. Bland annat på grund av detta finns det inte så mycket samarbete mellan myndigheterna. För att en implementering ska kunna genomföras krävs information och samarbete. Tillämparen ska förstå beslutet, kunna genomföra det och de ska också vilja genomföra beslutet skriver Anders Sannerstedt. Det framkom att de flesta respondenterna trodde att implementeringen av Vattendirektivet skulle hjälpa dem att nå våra nationella miljökvalitetsmål, åtminstone de mål som går att sätta gränsvärden i, därför att EG´s direktiv är rättsligt bindande och att miljökvalitetsnormer blir införda i miljöbalken. Enligt Lena Gipperth så måste miljökvalitetsnormer införas om vi ska nå Vattendirektivets miljömål. Än så länge har inte Ramdirektivet för vatten påverkat uppnåelsen av de två miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning. Mer information och resurser ut till berörda myndigheter, för att få igång ett intresse, behövs för att implementeringen av Vattendirektivet ska komma igång. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan.

Titel: Samordning vid implementering av miljömål – en beskrivning om hur implementering av miljömål kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolag Författare: Louise Fernholm och Antonia Harrison Handledare: Jan-Olof Müller Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - företagsekonomi Seminarium: 2014-05-20 Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur samordning kan se ut vid implementering av miljömål i en kommun, med fokus på nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer på olika nivåer inom Varbergs kommun ser på implementeringen av miljömål. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan samordningsmekanismer, styrning och målfokuserad investeringsverksamhet. Bakgrund: Kommunen är inte en vinstdrivande organisation, så beslutsprocessen kring mål blir därmed mer komplex jämfört med den privata marknaden. Svenska kommuner står för ca 15 % av fastighetsbeståndet, vilket är en betydande andel. Fastighetssektorn har därmed stor påverkan på miljön. EU har satt upp hårdare miljökrav, vad gäller den offentliga verksamheten. Från år 2019 skall det endast byggas nära nollenergihus, detta faktum göra att det kommer ske en omställning vad beträffar hårdare energikrav vid nybyggnationer.  Frågeställning: Hur ser samordningen ut i Varbergs kommun vid implementering av miljömål vid nybyggnationer? Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär, med ett hermeneutiskt synsätt. Därmed har tolkande varit en central utgångspunkt. Studien har en abduktiv ansats och ses utifrån ett perspektiv vad gäller implementering av miljömål.  Empirisk data har samlats in genom, personliga intervjuer med tjänstemän på olika organisatoriska nivåer i Varbergs kommun. Resultat och reflektioner:  Det studien påvisar är att samordningen präglas av en hög grad av decentralisering i dagsläget. Det ser vi genom valet av att decentralisera organisationen ut till bolag. Vi ser även detta genom att kommunen väljer att decentralisera implementeringen ut på byggprojektledarna som har stort inflytande över nybyggnationsprocessen. Vi ser att utformning och framtagning av de kommande miljömålen är centralt när organisationen arbetar för att skapa medvetenhet i miljömålsarbetet. Studien visar att i en decentraliserad organisation är det viktigt att arbeta normbildande, vilket vi ser att kommunen gör genom styrdokument och delaktighet. Studiens resultat visar att organisationens miljömålsarbete går mot att bli mer standardiserad. Vår bedömning är att kommunen arbetar utefter NPM och ”Professionalism”. Nyckelord: Samordning, miljömål, implementering, Fastigheter, kommuner, beslutsprocess. / Abstract Title: Coordination in the implementation of environmental objectives - a description of how the implementation of environmental goals can be coordinated for new construction in a municipal property Authors: Louise Fernholm and Antonia Harrison Advisors: Jan-Olof Müller Course: Bachelor Thesis - Business Administration  Seminar date: 2014-05-20 Purpose: This study aims to describe and analyze how coordination can look at the implementation of environmental objectives in a municipality, with a focus on new construction of public buildings. We have studied how actors at different levels within the municipality of Varberg looks at the implementation of environmental goals. The study also aims to see if there is a link between coordination mechanisms, governance and goal focused investment. Background: The municipality is not a profit making organization, so the decision process goals thus becomes more complex compared to the private market. Swedish municipalities, accounting for about 15% of the property portfolio, which is a significant percentage. The property sector has considerable impact on the environment. The EU has set tough environmental regulations, with regard to public affairs. From the year 2019 it shall only be built near zero, this fact do that it will be an adjustment as far as tighter energy standards in new construction. Questions of interest: How does the coordination in Varberg Municipality look, in the implementation of environmental goals in new constructions? Methodology: This study is qualitative in nature, with a hermeneutic approach. Thus, interpretive has been a central point. The study has an abductive and viewed from a perspective in terms of implementation of environmental goals. Empirical data were collected through personal interviews with officials at various organizational levels in Varberg Municipality. Conclusion: The study demonstrates that coordination is characterized by a high degree of decentralization in the current situation. We see that by choosing to decentralize the organization out to companies and by decentralize implementation on construction projects leaders who have great influence over the new buildings process. We see that the creation and design of the next environmental objectives is a key organization working to create awareness in environmental work. The study shows that in a decentralized organization, it is important with standards, which we see by regulatory documents and participation.  Our results demonstrate that the organization's objectives and work is moving towards becoming more standardized. Keywords: Coordination, objectives, implementation, Real Estate, municipality, decisionmaking.

The purpose of this report is to increase the awareness about the problem that occur when the waste hierarchy is applied to management of contaminated land. The work with remediation of contaminated land in Sweden is part of the efforts towards reaching the national environmental objectives. Therefore a subsidiary aim is to analyze how this influences the prospects of reaching the objectives. The work consists of two parts; a case study and a comparative literature study that focus on England, the Netherlands and Sweden. The case study is intended to provide a practical perspective through a comparison of the climate impact from two methods. One of the methods does not take into account the waste hierarchy and the other is considered, by the principal, to do so. The calculation has been translated to carbon dioxide equivalents through the tool Carbon footprint from the Swedish Geotechnical Society. The literature study has focused on the national legislation connected to contaminated land within the respective countries with the purpose to see how they work with this and identify potential lessons that can be drawn from this comparison. A problem that is made visible through this study is that the waste hierarchy is not sufficiently implemented in the instruments used in Sweden. Landfill tax contribution to the compliance of the waste hierarchy is in the current situation, regarding contaminated soil, nonexistent. But the results of the literature study shows that there is potential for using landfill tax to implement the waste hierarchy in an efficient way. Lessons can be drawn from England, which has increased the accuracy of their landfill tax with two rates, depending on the waste type, and the fact that they have reversed their earlier exemption for contaminated soil. An experience from the case study is that there is a problem within the terminology connected to remediation and waste management in Sweden. The companies and the authorities do not agree about significant terms, for example the reuse and recycling of contaminated soil. This causes problems because the dissidence concerns the options under the hierarchy that should be prioritized.The case study shows that the climate impact from a remediation project can vary substantially between different methods. It would be more efficient if other environmental objectives such as reduced climate impact could be given more weigh in the method selection process than it does in the present situation. This would minimize the risks that a project has a negative impact on the work towards other environmental targets.

Miljömålet God bebyggd miljö ingår i de 16 miljömål som Sveriges miljöarbete ska utgå ifrån för en ekologisk hållbar samhällsutveckling. Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet God bebyggd miljö och menar att fysisk planering med fokus på översiktsplanen utgör det främsta medlet för att arbeta med miljömålet. Boverket bedömer även att målet inte kommer uppnås till år 2020 med befintliga styrmedel (Boverket 2018j). Med bakgrund i detta undersöker denna studie översiktsplaners hantering av miljömålet God bebyggd miljö samt problematik kopplat till implementering av mål.  Denna studie analyserar hur fyra stycken olika kommuner behandlar miljömålet God bebyggd miljögenom dess preciseringar i deras respektive översiktsplaner. Genom en kvalitativ innehållsanalys har översiktsplanerna undersökts för att utreda om kommunerna implementerar miljömålet genom visionära eller applicerbara ställningstaganden samt hur omfattande implementeringen är. Det kan utifrån detta resultat utläsas att de krav som implementeringsforskning ställer på målformulering inte tycks uppnås. Dessa krav är att ett mål måste förståssamt kunnaoch viljagenomföras för att leda till implementering. Utifrån studiens resultat ses framförallt en problematik kopplat till att förståmålet. Översiktsplanerna uppvisar en övervägande visionär utformning av ställningstaganden kopplat till de olika preciseringarna, vilka inte uppvisar den tydlighet som krävs för att de ska kunna implementeras. Detta antas kunna härledas från en svårighet att förstå miljömålet God bebyggd miljöoch dess preciseringar. Dessa visionära ställningstaganden fyller dock en funktion politiskt då de legitimerar planeringen och föreslagen utveckling. Undersökningen visar att kommunerna prioriterar fyra av de nio preciseringar som undersökt högre än övriga. En vilja att arbeta med miljömålets innehåll tycks finnas men utifrån denna studie kan det ifrågasättas i vilken utsträckning samt vad kommunernas motiv till detta är. Det finns en antydan till att miljömålet används som helhet i form av ett retoriskt begrepp för att dra nytta av den obestridliga positiva hållbara utveckling som det innebär trots att endast vissa delar ges faktisk styrning. Detta skulle innebära en möjlig förklaring till varför miljömålet inte uppnås.