To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study. The implementation of the interim target: Program and strategies for green spaces does not function according to the intention with the environmental objectives. Strong economical incitements and a political will that is locked in the logic of competitiveness, makes the sustainable ecological management impossible in practise. The management by objectives for the green spaces falls in the shadow of other sector goals. The ecological aspects have low priority, which leads to a decision process that strives for ecological sustainability, yet are an vision for the future according to the case study.

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömålen kan vara ett sätt att göra hållbar ut­veckling synlig för elever på byggprogrammet. Det har också varit att ta reda på vilka mervärden som kan skapas genom att hållbar utveckling synliggörs genom att miljömål integreras i under­visningen. Delmålen är verklighetsnära och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förändring. Resultatet visar att yrkeslärare, elever och platschefer på byggföretag inte hade kännedom om miljömålen. Svenska miljömål behöver integreras i karaktärsämnena på byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krävs för att vi ska kunna nå hållbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, så att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förändring. Nästan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervärden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hållbar utveckling. De tyckte att det var viktigt att arbeta med de frågorna och beskrev det i termen yrkesstolthet samt att det leder till välmående, vilket också stöds av litteraturen. / The aim has been to examine whether the Swedish environmental objectives may be a way to make sustainable development visible for students on the construction program. It has also been to determine the added value that can be created by making sustainable development visible by integrating environmental objectives into the teaching. Interim objectives are realistic and directly linked to the construction sector, which can lead to an increased commitment and desire to con­tribute to change. The result shows that vocational teachers, students, and site managers in construction compa­nies were not aware of the environmental objectives. Swedish environmental objectives need to be integrated into vocational school subjects of the construction programme so that political decisions in order to achieve sustainable development is communicated to the students, so that they can come out in working life with action skills which can lead to changes. Almost all interviewed felt that it could provide added value to have knowledge of how they in their everyday lives can work with sustainable development. They think it is important to work with the issues and that it results in prosperous in daily life, which also is supported by the literature and described it in terms of professional pride.

<p>Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. </p><p>Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete. Det största inflytandet från högre nivå kommer framförallt från det nationella planet. De fyra av" Det Naturliga Steget" utformade systemvillkoren tillsammans med övergripande mål från propositionen 1990/91:90 är de som framstår mest. </p><p>Resultat av genomförande av de mål som ingår i denna studie är av olika karaktär. För målen"Produktion av el och värme i Linköping ska ske med minst 75 % förnyelsebara energikällor", och "Kretsloppsanpassade fjärr- och närvärmesystem ska ha börjat byggas ut i större orter som Linghem, Vikingstad och Sturefors. Fjärrvärmenätet i staden och dess ytterområden ska ha kompletterats", har åtgärderna lett till att fjärrvärmekunderna ökat kraftigt samtidigt som produktionen av energi som sker med förnyelsebara energikällor ökat. Resultaten från de åtgärder som satts in för målet "Ytterligare tio vindkraftverk ska har uppförts i Linköpings kommun", går inte att påvisa. Detta beror på att inga insatser i form av uppbyggnad av fler vindkraftverk skett då Linköping inte har tillräckliga vindförhållanden. För det sista målet som utreds under energiområdet, "Elförbrukningen per invånare ska ha minskat med 15 % jämfört med 1996", finns inte heller några direkta resultat att påvisa. De åtgärder som emellertid genomförts för detta mål har visat sig vara bristfälliga och för få och leder inte till att målet kommer att uppnås. Dessa åtgärder är inte enligt min undersökning ett steg mot en hållbar utveckling. För att nå upp till målet inom avsatt tid bör nya åtgärder planeras. Tre av de fyra målens insatser i form av åtgärder kan som ett första steg sägas i leda mot en långsiktigt hållbar utveckling.</p>

Den svenska miljöpolitiken drivs huvudsakligen genom ett system med 16 så kallade nationella miljökvalitetsmål och övergripande så kallade generationsmål. Dessa målsätter ramarna för miljöarbetet i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. Utgångsläget för Sveriges miljöpolitik är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämnaöver ett välmående samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Nyckelpersoner från Kalmar, Jönköping och Skåne länsstyrelser har intervjuats, såvälsom nyckelpersoner från utvalda kommuner i respektive län. Resultatet av intervjuerna tyder på att arbetet med miljömål kräver kommunikation och samverkan både horisontellt och vertikalt och att länsstyrelsen har en central och viktigroll.Syftet med denna studie är att den ska vara till hjälp för Länsstyrelsen i Kalmar imiljömålsarbetet. / The Swedish environmental policy is dictated through a system of 16 so called national environmental quality objectives, and broad so called generational objectives. These set the frames of the environmental work done in Sweden at a national, regional and local level.The overall goal of the environmental work done in Sweden is to hand over aprosperous, healthy society to the next generation, where the major environmental challenges has been overcome, no later than the year 2020. Key persons at the county administrations of Kalmar, Jönköping and Skåne have been interviewed, as well as persons from selected municipalities in each county.The results of these interviews show the importance of the county administration in the environmental work of the municipalities and that this work requires extensive communication, both vertical and horizontal.The results of this paper is meant to help the county administration of Kalmar in the environmental work.

Idag eftersträvar institutioner på olika nivåer i samhället parallellt bättre kvalitet på den naturliga miljön. Internationella organisationer, riksdag, länsstyrelser och kommuner sätter upp miljö- och hållbarhetsmål, uppföljningsplaner baserade på mätbara indikatorer, samt redovisar sitt arbete på olika sätt. Från de högsta instanserna på internationell nivå ner till de lägsta på lokal nivå är kedjan lång och det kan vara svårt att nå sammanlänkade resultat. På kommunal nivå finns ett stort intresse att formulera lokala miljö- och hållbarhetsmål, men det saknas fasta riktlinjer för hur detta bör gå till. Följaktligen har kommuner förhållit sig olika till olika globala, nationella och regionala mål. Detta arbete syftade till att ta fram en modell för lokal målformulering och uppföljning med förankring till högre instanser. Denna modell avsågs i sin tur vara ett komplement till de verktyg som finns idag. Fokus i detta arbete låg på indikatorval. Vidare genomfördes en fallstudie genom att undersöka hur Bodens kommuns redan antagna lokala vattenrelaterade miljömål följde den framtagna modellen och assistera deras arbetet i uppföljningen genom att välja mätbara indikatorer. Metoden till arbetet utgjordes av en dokument- och litteraturstudie tillsammans med en fallstudie. Med information från vetenskapliga artiklar från databaser som Scopus, Science citation index, Social science citation index, Academic search premier och Business source premier tillsammans med besök på statliga myndigheters websidor med tillgång till offentliga dokument, kunde litteratur hittas som svarade mot syftet. Resultatet av studien blev en modell baserad på litteraturstudien som testades i fallstudien, med fokus på vattenrelaterade miljömål. Bodens kommuns målformuleringar länkade bra uppåt till högre målinstansers formuleringar, främst till de nationella miljökvalitetsmålen.   Indikatorer som valdes till fokusområde vatten var för Bodens första delmål ”Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde (%)”. För det andra delmålet om kartläggning av läckage för näringsämnen till Bodensjöarna föreslogs indikatorn ”Gjord kartläggning eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. Det tredje delmålet avsåg en plan för att minska utsläppen från avlopp till Bodensjöarna och fick den föreslagna indikatorn ” Framtagen plan eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. För det sista målet gällande synkronisering av Bottenvikens vattendistrikt förvaltningsarbete föreslogs de två indikatorerna ”Uppnådd God ekologisk status i Bodensjöarna” samt ”Halten totalfosfor ska inte överstiga den teoretiska målhalten”. I resultatet finns även ett exempel på visualisering av uppföljningen, med ett diagram för totalfosfor med tillhörande beräknad teoretisk målhalt för att bidra till att uppnå God ekologisk status i Svartbyträsket. Slutsatsen från studien var att de mål som Bodens kommun hade formulerat visades ha en bra förankring i målformuleringarna till det nationella steget i målhierarkin. Däremot hade uppföljningsarbetet underlättats om Bodens kommun hade fastställt indikatorer samtidigt som målen formulerades. Vidare har Bodens kommun uppmärksammat belastade lokala system i enlighet med teorin för de planetära gränserna då många mål behandlar belastningen av näringsämnen till Bodensjöarna. Om kommuner kan förankra sina miljö- och hållbarhetsmål mer till regionala, nationella och globala instansers mål går det att skapa ett mer enhetligt arbete då samma mål eftersträvas och samma indikatorer mäts, vilket kan leda till att fler mål uppnås. Samtidigt är det viktigt att arbetet alltid anpassas efter lokala förutsättningar och tillåter prioriteringar efter egna behov. Arbetet med fallstudien visade att den föreslagna modellen med fördel kan användas vid formulering av kommunala miljömål.

Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda, byggdes för närmare 100 år sedan och stora delar av järnvägssträckan är i dåligt skick. För att klara morgon- dagens ökande transportbehov rustas den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Projekt Haparandabanan har i järnvägsplaner, tillståndsansökningar om vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall utlovat att vidta en mängd åtgärder och försiktighetsmått. För att dessa åtaganden inte ska förbises och eventuellt orsaka negativa effekter på naturmiljön är det angeläget att följa upp dem. Det övergripande syftet med det här examensarbetet var att följa upp åtgärder och försiktighets- mått som projekt Haparandabanan åtagit sig att vidta och som kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten. Exempel på åtgärder är att trummor ska läggas genom järnvägsbanken vid passage av våtmarker för att våtmarkernas hydrologiska funktioner ska upprätthållas, att sulfid- jord ska placeras anaerobt under grundvattenytan och att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas vid vattendrag med målsättning att finsand ska hinna sedimentera. Två undersyften med examensarbetet var att ta reda på om järnvägsbyggnationen påverkat närområdets yt- och grundvattenkvalitet och att kortfattat och generellt beskriva projektets status vad gäller upp- nåelse av dess vattenrelaterade miljömål. Resultaten visar att projekt Haparandabanan uppfyllt de flesta åtaganden som följts upp under det här examensarbetet men att det funnits en del brister. Mer detaljerat visar resultaten bland annat att projektets utformningar av järnvägsvallens underbyggnad vid passager av våtmarker till viss del ändrats efter järnvägsplanernas fastställelser och att lokalisering av upplag till stor del följt järnvägsplanernas illustrationer. Projektets sulfidjordshantering har inte alltid skett på bästa tänkbara sätt eftersom det funnits brister i nedgrävning och täckning av uppgrävda sulfid- jordar. Kontroll av lakvatten från sulfidjordsupplag har skett regelbundet men referens- provtagningen var i de flesta provtagningspunkter bristfällig vilket lett till att det är svårt att dra konkreta slutsatser om huruvida projektets uppläggning av sulfidjordar orsakat förhöjda sulfathalter eller inte. Vidare visar resultaten att projekterade sedimenteringsanordningar inte alltid uppförts och att de i vissa fall varit undermåliga. Erosionsskydd i form av bergkross och naturgrus har dock i stor utsträckning lagts vid alla vattendrag utefter den nya järnvägslänken. Diagram över turbiditet visar att projektet mest troligt orsakat grumling i mer än hälften av vattendragen. Resultaten visar också att samstämmigheten mellan olika delar av projektets järnvägsplaner bör bli bättre. Ett exempel är att skyddsåtgärder mot kemikalieutsläpp vid järn- vägens passage av tre grundvattenförande isälvsavlagringar utlovades i järnvägsplanernas plan- beskrivningar men inte miljökonsekvensbeskrivningar, vilket bidragit till att detaljprojektörer inte projekterat in några skyddsåtgärder. Projektet har uppnått tre av fyra av sina detaljerade miljömål.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun. Det finns flera strategiska orsaker för organisationer att agera hållbart, i studien kartläggs ekologiska hållbarhetsstrategier och IS/IT-strategier vilka ligger till grund för grön IS-strategi. Den svenska kommunen representeras i en fallstudie av Varbergs kommun som eftersträvar att agera hållbart i sina verksamhetsprocesser. I studien har samband identifierats mellan Varberg kommuns ekologiska hållbarhetsmål och IS/IT-strategier där strategiska orsaker som effektivitet, attraktion, innovation och samverkan är anledningar att tillämpa grön IS.

Betong är ett av de mest använda byggnadsmaterialen i världen. Den består av en blandning av cement, vatten och ballast. Ballasten utgör cirka 65-75 % av betongmassan. Merparten av denna ballast kommer i nuläget från naturgrus. En ersättning av naturgrusballasten är önskvärd i enlighet med Regeringens miljömål för ”Grundvatten av god kvalitet” som innebär att uttaget på naturgrus ska minskas till 1-3 miljoner ton/år fram till år 2020. Detta examensarbete fokuserar på att testa ersätta naturgrus med krossberg i betong. Målet var att få likvärdiga egenskaper i den nya betongblandningen både när det gäller tryckhållfasthet och arbetbarhet. Ett annat mål var att ta reda på hur en ökad krossbergförbrukning skulle bidra till att nå en hållbar utveckling i betongindustrin. Arbetet utfördes i samarbete med Ulricehamn Betong AB (UBAB), en betongfabrik i närheten av Ulricehamn. Arbetet genomfördes i form av en laboratoriestudie där resultat från två testserier jämfördes med ”referensbetong”. Referensbetongen är baserad på ett känt- och beprövat betongrecept på UBAB. De två testserierna fokuserar på två parametrar i betongblandningen som varieras, krossbergandelen i betongreceptet och mängden flytmedel så kallad superplasticerare. Syftet var att undersöka hur variationen av dessa två parametrar i betongblandningen påverkar betongens egenskaper bland annat tryckhållfasthet och arbetbarhet. Testerna utfördes på gjutna kuber vid 1 och 28 dygns ålder och i visa fall även vid 5 dygns ålder. Resultaten av alla dessa tester presenteras och analyseras i rapporten. En hållbarhetsanalys på ballast i allmänhet och betongballast i synnerhet genomfördes också i rapporten. I denna hållbarhetsanalys beskrevs miljöpåverkan av transport som är knyten till ballastmaterial. Testresultaten från alla försöken visar att alla väsentliga egenskaper är oförändrade och är likvärdiga med betong med merparten av naturgrus. Krosset är tillgängligt i närtrakten vilket leder i sin tur till mindre transporter och mindre utsläpp till luften. En ökad förbrukning av betong med merparten av krossat berg bidrar därmed till hållbarheten inom betongindustrin i allmänhet och UBAB:s hållbarhetsmål om minskad CO2 utsläpp kan uppnås i synnerhet. Ur social hållbarhetssynpunkt är en betong med upp till 70 % krossbergsersättning av naturgrus en arbetsmiljövänlig och hållbar lösning till det sinande naturgrusbiståndet. För att åstadkomma en betongproduktion med mer krossbergandel bör forskning kring ämnet göras tills ersättningen av naturgruset omfattar hela 100 % av betongballasten och minst 3 tester av samma försök ska göras för att utesluta slumpen. / Concrete is one of the most used building materials in the world. It consists of a mixture of cement, water and aggregate. The concrete constitutes of approximately 65-75% of aggregates. Most of this used aggregate is natural aggregate. A replacement of natural aggregate is desirable in accordance with the Government's environmental objective for '' Groundwater of Good Quality ', which means that the use of natural aggregate will be reduced to 1-3 million tones/year by 2020. In this master thesis a study to test the replacement of natural aggregate with crushed stone in concrete is presented. The goal was to produce equivalent properties to standard concrete in the new concrete mix, both in terms of compressive strength and workability. Another goal was to find out how an increasing use of crushed aggregates would contribute to achieve sustainable development in the concrete industry. The work was carried out in cooperation with Ulricehamn Betong AB (UBAB), a concrete factory near Ulricehamn. The work consisted of laboratory study where two test series results were compared with tests from a "reference concrete". The reference concrete is based on a well-known and proven concrete recipe from UBAB. The two test series comprise two parameters that are varied in the concrete mixture, the crushed rock fraction and the amount of additive, so-called superplasticizer. The purpose was to investigate how the variation of these two parameters in the concrete mixture affects the properties of concrete such as compressive strength and workability. The tests were carried out on cast cubes at 1 and 28 days of age and, when appropriate, at 5 days of age. The results of all these tests are presented and analyzed in the report. A sustainability analysis of aggregate in general and concrete aggregate in particular is also presented in the report. This sustainability analysis describes the environmental impact of transport that is attributed to aggregate material both in a local and global perspective. Test results from all trials show that these essential properties are unchanged and are equivalent to the concrete which mostly contains natural aggregates. The rock is available nearby area, which in turn leads to less transport and less emissions to the air. Increased consumption of concrete with most of crushed rock contributes to the sustainability of the concrete industry in general and the achievement of UBAB's sustainability targets on reduced CO2 emissions. From a social sustainability perspective, a concrete with up to 70% crushed rocks is a work environmentally friend and a sustainable solution to the ending natural aggregates. To achieve a concrete production with more crushing rock, a research on the subject should be done until the replacement of the natural aggregates comprises 100% of the concrete ballast and at least 3 tests of same attempt must be done to exclude the chance.

Naturreservat är en form av områdesskydd som kan användas för att ge värdefulla naturområden ett långsiktigt skydd. När ett naturreservat bildas är tanken att det ska finnas kvar mycket länge och att upphäva ett reservat kräver väldigt starka skäl. Naturreservat är den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste årtiondena och anledningen till detta är att man inom miljö- och naturvårdspolitiken har satt upp tydliga mål som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns är praktiskt tillämpbar. Att bilda ett naturreservat är en process med många steg. Syftet med denna uppsats är att utreda denna bildandeprocess, och jämföra tillvägagångssättet hos kommunerna och hos länsstyrelsen. Denna jämförelse begränsar sig till Stockholms län och reservat som vunnit laga kraft under de senaste tre åren. I undersökningen har skillnader i reservatens storlek, utformning, syften samt tidsåtgång noterats. De kommunala reservaten som ingår i undersökningen är större än länsstyrelsens. De kommunala reservaten är också mer spridda i sin utformning och har flikigare gränser. Tidsåtgången för en bildandeprocess varierar, naturreservaten som har bildats under de senaste tre åren i Stockholms län har tagit från drygt 1 år till 18,5 år att bilda. För de reservat som ingår i undersökningen har länsstyrelsens reservat i genomsnitt tagit längre tid att bilda än vad kommunernas reservat har tagit. Naturreservat kan bildas på fastigheter som ägs av andra än staten, då kan värdering och förhandling om marken bli ett tidskrävande moment. Tidsåtgången kan därför påverkas kraftigt av vem som äger marken som man ska bilda naturreservat på. En annan faktor för tiden det tar att bilda ett reservat är resursbrist, detta har framgått tydligast för reservaten bildade av länsstyrelsen där flera av reservatsärendena legat vilande under någon period på grund av personalbrist. / Establishing nature reserves is a long-term way of protecting valuable environments. A nature reserve is meant to last for a very long time and revoking one takes strong and valid reasons. Nature reserves are the most occurring type of nature protection in Sweden. The amount of reserves and the areal of protected estates have been increasing for the latest decades, due to clear goals and programs from the political field and a practically applicable legislature. The creating of a nature reserve is a multistep procedure. The purpose with this thesis is to investigate this procedure and to compare the method used by the municipalities and by the County Administrative Board. This comparison is limited to reserves that have won legal force during the past three years. In the comparison we have seen differences in the reserves size, shape, purposes and timescale. The nature reserves constituted by municipalities are larger than those created by the County Administrative Board. They are also more fragmented and uneven when it comes to shape and boundaries. The time that passes during the process can vary, for example the reserves in our review have taken from just over 1 year to 18.5 years to finish. The average timespan for the making of the nature reserves has been larger in the County Administrative Boards reserves than in the municipalities’. Nature reserves can be constituted on estates owned by others than the Government. When that is the case, valuing the property and negotiating with the owner may take a lot of time. The timescale can thus be largely influenced by who owns the land that is to be protected. Another factor of the timescale is lack of assets. This is most clear with the County Administrative Board, where several matters have been resting some time during the procedure, due to shortage of human resources.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.