Sveriges natur förknippas mer än något annat med skog. Två tredjedelar av landets drygt 40 miljoner hektar landareal täcks av skog. Av 27,1 miljoner hektar skogsmark (inklusive skyddad mark) är 23,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. Andelen privata skogsägare uppgår till ca 330 000 personer och äger hälften av all skogsmark i Sverige samt levererar drygt 60 % av den totala råvaran till skogsindustrin. Skogsstyrelsens, och skogsvårdstyrelsernas, främsta roll har alltsedan bemyndigandet 1903 varit rådgivning till skogsägarna, ett viktigt styrmedel för att kunna förebygga lagingripanden och mildra lagstiftningen. I början av 1960-talet väcktes det diskussioner, som sedan dess har varit aktuella, om: att jordens resurser är ändliga och hur vi förvaltar dem. Det mest turbulenta årtiondet för svensk skogsvårdpolitik var 1970-talet och den tidiga miljörelaterade kritiken mot skogsbruket var inte underbyggd av forskning om miljötillståndet i skogen, utan skapades av en allmän opinion i samhället. Flertalet av de intervjuade skogsägarna uppgav att rådgivning varit viktiga vägledare för dem i deras skogsvårdsbeslut, även om det i enstaka fall fått negativa konsekvenser. Miljöhänsynens avtryck i den enskilda skogsägarens skogsvård följer i stort sett den historiska utvecklingen, det är dock inte entydigt om det i första hand berott på Skogsvårdsstyrelsens kampanjer och rådgivning. Resultatet visar att rådgivning i miljöhänsyn påverkar skogsägarnas beslut i sina val av beståndsåtgärder. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att rådgivning, utbildning och kunskaper är de avgörande framgångsfaktorerna i det fortsatta miljövårdsarbetet. Större hänsyn till den enskilde skogsbrukarens äganderätt, erfarenheter och kännedom om sin mark är något som både myndigheter samt den allmänna opinionen bör iaktta och värdesätta. / About two-thirds of Swedens land area is covered by forest. Half of the total forest land is owned by private forest owners.The purpose of this study was to describe the decades before and after the environmental concerns became self-evident in Swedish forestry, and from a forest policy perspective elucidate the introduction of environmental concerns in forest management. Interviews with private forest owners and field studys was conducted to identify specific occurences of conservation that could be linked to advisory service from The National Board of Forestry since the 1970´s. The result shows that guidance, education and skills are crucial success factors for the continuence of conservation and sustainable forestry, but also greater consideration and respect for the private forest owners property rights, experiences and knowledge.

Att arbeta mer miljövänligt och hållbart blir alltmer viktigt för många företag. Så även inom logistik- och IT-branschen. Gröna informationssystem har hyllats för sina positiva effekter. Dessvärre undersöks oftast inte dess effekter utifrån ett miljöperspektiv, vilken påverkan dessa har på miljön utan mer vilka organisatoriska effekter som uppnås av dess implementation. Det har även identifierats att flest antal fel i utveckling av informationssystem uppkommer genom kravhanteringsprocessen. Problemet adresseras genom att undersöka vilken effekt de gröna informationssystemen inom logistikbranschen har på miljön och hur dessa möjliggör för uppnående av miljömålen i Agenda 2030. Kravhanteringsprocessen studeras även för att undersöka dess inverkan på de möjliga positiva miljöeffekterna av informationssystemen. För att kunna besvara studiens syfte och forskningsfrågor har en kvalitativ studie genomförts med intervjuer hos tre IT-tjänsteleverantörer. Alla med ett gediget hållbarhetsarbete och kunder i logistikbranschen. Litteraturen i uppsatsen låg till grund för intervjuguiden och användes vid de semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden är uppbyggd av sju kategorier. Dessa kategorier är gröna IS lösningar, miljöaspekter, organisatorisk påverkan, utmaningar, förhållningsregler, kravhantering och arbetsmetoder. Efter analys av de transkriberade intervjuerna identifierades ytterligare en kategori med relevans för studiens syfte, arbetsmiljö & hållbarhetsarbete. Dessa kategorier har varit betydelsefulla för utvecklandet av två modeller som förklarar kategoriernas påverkan vid utvecklandet av informationssystem som genererar positiva effekter på miljön. / Working more environmentally friendly and sustainable is becoming more important for a lot of organizations. Both in the logistics and IT industry. Green information systems have been acknowledged for their positive effects. Though when examined it is often not from an environmental view, effects on the environment, but instead on organizational effects from the implementation of the information systems. It has also been identified that most errors in the development of information systems occur through the requirements management process. The problem is addressed through examining the possibility of reaching the environmental goals in Agenda 2030 by the effects of green information systems in the logistics industry. The requirements management process was also studied to examine the impact of possible positive environmental effects by the information systems. To be able to answer the purpose of the research questions, a qualitative study was conducted with interviews with three IT service providers. All with genuine sustainability work and customers in the logistics industry. The literature in the thesis was the basis for the interview guide and was used in the semi-structured interviews. The interview guide is built upon seven categories. These categories are green IS solutions, environmental aspects, organizational impact, challenges, rules of conduct, requirements management and working methods. After analysis of the transcribed interviews, another category relevant for the purpose of the study was identified, work environment & sustainability work. These categories have been important for the development of two models that explain the categories' impact at the development of information systems that generate positive effects on the environment.

I Sverige beräknas ett behov av ytterligare 592 000-664 000 byggda bostäder till år 2029 och med populära samhällsbyggnadsstrategier som förtätning finns en risk att de urbana ekosystemtjänster som kan erbjuda klimatanpassning och värde för invånarnas hälsa och boendekvalitet går förlorade. Åtgärder som avser främja urban ekosystemtjänster behöver följas upp för att säkerställa en hållbar stadsutveckling. Boverket har identifierat ett utvecklingsbehov av indikatorer och metoder som kan mäta denna utveckling. Så hur gör kommunerna? Enkätundersökning och intervjuer genomfördes för att öka kunskapen kring vilka indikatorer och metoder som landets kommuner använt och har goda erfarenheter av för att följa upp arbetet med integrering av ekosystemtjänster i den urbana miljön. Även hinder i uppföljningsarbetet identifierades och goda erfarenheter delades. Resultaten visade att knappt hälften av respondenterna i enkäten hade etablerade indikatorer och metoder för uppföljningsarbetet. I linje med tidigare studier visade resultaten på en komplexitet i arbetet med ekosystemtjänster som förutsätter en viss samordning av både tid och kompetens för att lyckas. De kommuner som hade erfarenheter av uppföljningsarbetet använde i många fall indikatorer kopplade till geografiska informationssystem och metoder som byggde på tillgänglig data från tex myndigheter. Fördelarna med dessa var att de i hög grad kunde utföras av kommunerna själva och med viss flexibilitet. Hinder som förekommit var brist på resurser i form av tid, budget och kompetens. Dessa kunde stävjas med en konkret politisk förankring och tydligt formulerade målbilder. / In Sweden, an additional 592,000-664,000 homes built by 2029 are estimated and with popular urban development strategies such as densification, there is a risk that the urban ecosystem services that can offer climate adaptation and value for residents' health and quality of living will be lost. Measures to promote urban ecosystem services need to be followed up to ensure sustainable urban development. Boverket has identified a development need for indicators and methods that can measure this development. So how do municipalities follow up on measures to promote urban ecosystem services? Survey and interviews were conducted to increase knowledge about the indicators and methods used by the country's municipalities and have good experience of following up the work on integrating ecosystem services into the urban environment. Obstacles in the follow-up work were also identified and good experiences were shared. The results showed that just under half of the respondents in the survey had established indicators and methods for follow-up work. In line with previous studies, the results showed a complexity in the work with EST that requires some coordination of both time and competence to succeed. In many cases, municipalities with experience of follow-up work used indicators linked to geographical information systems and methods based on available data from, for example, authorities. The advantages of these were that they could be largely carried out by the municipalities themselves and with some flexibility. Obstacles that occurred were a lack of resources in terms of time, budget, and competence. These could be curbed with concrete political support and clearly formulated objectives.

The aim of this study is to examine how the Swedish newspaper Dagens Nyheter reports about the environment. Through a quantitative content analysis 335 news articles from the first half of 2018 and 2021 have been examined, with the Swedish environmental goals as base. The Swedish environmental goals were agreed on by the Swedish government in 1999 and have been a part of the sustainability work ever since. Only one of the 16 goals have been achieved so far. This study examines what environmental goals Dagens Nyheter prioritizes in their agenda and shows how the articles are presented and contextualized. Climate impact is a dominant topic during both time periods, based on several aspects. At the same time, several of the other environmental goals receive minimal reporting even though they have not been fulfilled yet. With the agenda setting as a theoretical framework this will affect the citizens' image of the reality, which they later will act upon. The readers will believe that the climate is the most important topic to put effort into, at the same time as many of the other goals don't need their attention. To contribute to the field, the study’s focus on the environmental goals brings new aspects to the discussion about environmental journalism, in comparison to earlier studies that mostly focus on the climate alone.

Vägtrafik skapar flera negativa konsekvenser för miljön men även för människors hälsa. Kommuner ansvarar för lokal infrastruktur och är därför en betydande del i arbetet med hållbar stadsutveckling. Studien undersökte hur politiker och tjänstemän i Sveriges medelstora kommuner arbetar för att bilen ska bli mindre attraktiv och för att öka hållbar mobilitet. Undersökningen utgick från Sveriges miljömål samt den strategi som innefattar nya etappmål för hållbar stadsutveckling. Frågeställningen besvarades genom att använda semistrukturerade intervjuer med fyra politiker och fyra tjänstemän från medelstora kommuner i Sverige. Resultat som framkom var att kommunerna arbetar med hållbar mobilitet i olika utsträckning utifrån olika förutsättningar och behov, men att lönsamhet och invånarnas åsikter begränsar arbetet. De slutsatser som drogs var att effektiva strategier krävs för att uppnå hållbar mobilitet vilket inkluderar ökade möjligheter för hållbart resande samt motstånd för bilanvändning. Att ha ett fungerande samarbete mellan politiker och tjänstemän samt ha en sakkunnig person på plats ansågs även vara viktiga prioriteringar och åtgärder. Eftersom att kommunerna värderar ekonomisk lönsamhet och invånarnas åsikter högre än miljön krävs dessutom prioritering på att öka nationell styrning och att regeringen måste sätta hårdare krav på kommuner. / Road traffic creates several negative consequences for the environment but also for human health. Municipalities are responsible for local infrastructure and are therefore a significant part of the work with sustainable urban development. The study examined how politicians and civil servants in Sweden's medium-sized municipalities work to make the car less attractive and to increase sustainable mobility. The study was based on Sweden's environmental goals and the strategy that includes new milestones targets for sustainable urban development. The method consisted of semi-structured interviews with four politicians and four civil servants from medium-sized municipalities in Sweden. The results showed that municipalities work with sustainable mobility to different extents based on different conditions and needs, but that profit and residents opinion limit the work. The conclusions were that effective strategies are required to achieve sustainable mobility which includes increased opportunities for sustainable travel and resistance to car use. Having a functioning collaboration between politicians and civil servants and having an expert on site were also considered important priorities and measures. Since economic profit and residents' opinion is valued higher than the environment by the municipalities, it is necessary to prioritize the implementation of national governance and that the government must set demands on municipalities.

Introduction: In many construction projects, significant amounts of construction waste are generated, requiring efficient management. Construction waste is an important aspect of the construction industry, and it is common for Swedish projects to strive for what is known as material recycling. This means attempting to recycle materials to reuse them instead of buying new ones. Managing construction waste with a circular mindset involves considering waste as a resource and aiming to maximize reuse and material recycling. An important aspect of implementing a circular approach is to carefully plan and execute effective sorting of construction waste on the construction site. The aim of this report is to highlight the importance of managing construction waste using a circular mindset, which can, in turn, contribute to a more sustainable society in the future.  Method: The study has been conducted using a qualitative methodology and has primarily relied on semi-structured interviews and literature reviews from various databases. To achieve the desired results, different stakeholders within the construction industry, who possess knowledge on the subject of circular management of construction waste, were invited to participate in the interviews. The interviews served as primary data in this study, as it is based on the experiences and perspectives of the participants. The literature review was used as secondary data to examine similarities with previous studies. Results and analysis: According to the results, it was revealed that actors within the construction industry share an overarching perspective on the circular management of construction waste. For most, this entails striving to reuse and recycle materials to the greatest extent possible. The findings also demonstrated positive effects of circular management of construction waste, such as reduced carbon dioxide emissions and potential future economic profitability. Furthermore, it was also evident that there are challenges, such as a lack of knowledge in the field and difficulties with collaboration. Discussion: The study has confirmed the problem formulation by interviewing entrepreneurs within the industry. The study's achieved results consist of several proposals to promote circular construction waste. By utilizing impressions, opinions, and feedback from the entrepreneurs, the study has been able to address its research questions.  Keywords: Waste, Waste Hierarchy, Construction Waste, Circular Construction, Circular Economy, Sustainable Future, Environmental Goals. / Introduktion: I många byggprojekt uppstår betydande mängder byggavfall som kräver effektiv hantering. Byggavfall utgör en viktig aspekt inom byggbranschen, och det är vanligt att svenska projekt strävar efter att uppnå så kallad materialåtervinning. Detta innebär att man försöker återvinna material för att kunna återanvända det i stället för att köpa nytt. Att hantera byggavfall med ett cirkulärt tankesätt innebär att man betraktar avfallet som en resurs och strävar efter att maximera återanvändning och materialåtervinning. En viktig aspekt vid implementeringen av ett cirkulärt tankesätt är att noggrant planera och genomföra en effektiv sortering av byggavfallet på byggarbetsplatsen. Målet med rapporten är att belysa vikten om hur man hanterar byggavfall med hjälp av ett cirkulärt tankesätt som i sin tur kan leda till ett mer hållbart samhälle i framtiden Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ metodologi och har huvudsakligen baserats på semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier från olika databaser. För att uppnå resultatet tillfrågades olika aktörer inom byggbranschen, som har kunskap inom ämnet cirkulär hantering av byggavfall att delta i intervju. Intervjuerna användes som primärdata i denna studie eftersom det är aktörernas erfarenheter och uppfattningar som studien grundar sig på. Litteraturstudien användes som sekundärdata för att undersöka om det fanns likheter med tidigare studier eller inte. Resultat och analys: Enligt resultaten framkom det att aktörerna inom byggbranschen delar en övergripande syn på cirkulär hantering av byggavfall. För de flesta innebär det att man strävar efter att återbruka och återanvända material i så stor utsträckning som möjligt. Resultaten visade även positiva effekter av cirkulär hantering av byggavfall, såsom minskade koldioxidutsläpp och att det kan vara mer ekonomiskt lönsamt i framtiden. Vidare framkom det också att det finns utmaningar, exempelvis brist på kunskap inom ämnet och svårigheter med samarbete. Diskussion: Studien har bekräftat problemformuleringen genom att intervjua entreprenörer inom brunchen. Studiens resultat som har åstadkommit består av flera förslag till att främja cirkulärt byggavfall. Genom att använda intryck, åsikter och synpunkter från entreprenörerna har studien kunnat besvara dess frågeställningar. Nyckelord: Avfall, Avfallstrappa, Byggavfall, Cirkulär byggande, Cirkulär ekonomi, Hållbart framtid, Miljömål.

Rapporten gick igenom Sveriges miljö- och klimatmål berörande skogensbiologiska mångfald samt klimatnytta och undersökte hur väl de fungeradeihop, tillsammans med detta gjordes intervjuer med individer i skogssektornsamt en kunskapsöversikt av tidigare forskning. Resultaten analyserades medforskningen och visade att målens behövda åtgärder till stor del gick emotvarandra. Det ansågs därför att ny målsättning och planering för hur dessabehövde genomföras för att säkerställa att dem hålls.

Rapportens syfte är dels att belysa om frisörbranschens miljöpåverkan genom kemikalieutsläpp, att undersöka hur kommunens tillsynsrutiner ser ut på frisörsalonger runt om i Sverige. Samt undersöka hur dessa rutiner skulle kunna förbättras för att minska farliga utsläpp och utifrån ett miljöperspektiv skapa mer hållbara arbetssätt. Det slutgiltiga syftet för rapporten är att den ska fungera som ett informationsunderlag till kommunernas tillsynsmän och även till de myndigheter och organisationer som de samarbetar med. Genom kemikalieutsläpp och otillräcklig avfallshantering har frisörbranschen stor påverkan både i inre och yttre miljöer (K. Boll 2011). En rapport från Stockholm Vatten som utfördes 2012 visar även att rester av aromatiska fenoler och aminer finns kvar i överskottsfärgen i håret efter hårfärgning och spolas därmed ut det kommunala avloppssystemet vid efterföljande hårtvättar när kunden gått från salongen. Om färgämnena inte bryts ned i reningsverket kan de störa reningsprocesserna eller försämra kvaliteten på det utgående avloppsvattnet och slam. Flertalet ämnen som vanligtvis hittas i hårprodukter är förutom hälsoskadligt också giftiga för våra vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (S. E. Tjus 2014 ). Idag är inte frisörverksamheter anmälningspliktiga men de har skyldighet att utföra egenkontroll enligt miljöbalken (1998:901). Läkemedelsverket och kommunerna är operativa tillsynsmyndigheter för kosmetiska produkter och ska enligt miljötillsynsförordningen 2011:13 utföra tillsyn över frisörverksamheter. Trots att det finns relativt lite forskning på miljöskadliga ämnen kopplat till just i hygienprodukter så kan dessa ämnen i många fall hittas genom artiklar där det fokuseras på till exempel industriell verksamhet (Europaparlamentet 2007) (Läkemedelsverket 2003). Kathon är ett exempel på detta då det förutom i hårprodukter också används i färg, lim, skärvätskor, spackel och fogmassor. Ämnet kan vara allergiframkallande och är miljöskadliga (E. Vene 2015) (T. Svensson 2016). Inför denna rapport har jag valt att utföra en nulägesanalys över hur Sveriges kommuners tillsynsrutiner ser ut för frisörbranschen, detta skapades genom att kommunerna svarade på tre öppna frågor. För att få ytterligare underlag valde jag ut några kommuner som fick svara på en mer ingående enkät. Ännu ett perspektiv på frågorna har skapats genom att en enkät till frisörer skickats ut. Sammanställningarna av dessa intervjuer indikerar en tydlig informationsbrist både hos kommunen och frisörerna, de båda parterna skulle behöva en konkret plan för att utföra en mer effektiv tillsyn och därmed skapa en möjlighet för att arbeta mot att minska de miljöskadliga aktiviteterna. / The report's purpose is to shed light on the hairdressing industry's environmental impact by chemical emissions, to investigate how the routines for municipal supervisors look like in the hair salons around Sweden. And investigate if these routines could be improved to reduce the harmful emissions and from an environmental perspective create a more sustainable approach. The final aim of the report is that it should operate as an information base for municipal inspectors and also to the authorities and organizations they work with. Through chemical emissions and inadequate waste disposal hairdressing business has a great influence both on internal and external environments (K. Boll 2011). A report that Stockholm Water conducted in 2012 also shows that residues of aromatic phenols and amines remain in your hair after hair wash and are flushed out through the municipal sewage system. If the dyes are not broken down in the water treatment plant, they can interfere with treatment processes or reduce the quality of the outgoing wastewater and sludge. Most substances commonly found in hair products are in addition to harmful too toxic for our aquatic organisms and may cause long-term adverse effects in the aquatic environment (S. E. Tjus 2014). Today the hairdressing business is not notifiable but they are obligated to perform a self-monitoring system under the Environmental Code (SFS 1998:901). Medical Product Agency and municipalities are operational regulating authorities for cosmetic products and should, according to environmental inspection regulation (2011:13) supervise the hairdressing businesses. Although there is relatively little research on environmentally harmful substances linked to hygiene products, the same substances can often be found through articles which focus on industrial activities (European Parliament 2007). Kathon is an example of this as it except in hair products are also used in paints, adhesives, cutting fluids, putty and sealants. The substance is most likely both allergenic and environmentally harmful (E. Vene 2015) (T. Svensson 2016). Prior to this report, I chose to conduct an analysis of the current situation of how the Swedish municipalities' practices the supervising on the saloons. To obtain additional documentation I chose some municipalities that had to answer a more detailed questionnaire. Another perspective on these issues has been provided by a survey that was sent out to hairdressers in Sweden. The compilation of these interviews indicates a clear lack of information among the municipality and the hairdressers, the two parties would need a concrete plan to perform a more effective supervision, thereby creating an opportunity to work towards the reduction of environmentally harmful activities. / <p>2016-06-29</p>

Syftet med denna studie är att genom ett genusperspektiv undersöka gymnasieflickors upplevelser av miljö och maskuliniteter i ett urval hämtat från tre gymnasieskolor i Eskilstuna. Genom denna studie vill jag bidra till en förståelse av hur kön görs i ett sammanhang av miljö och klimat. För att nå studiens syfte har åtta samtalsintervjuer genomförts med gymnasieflickor i åldrarna 16–19 år. De medverkande var från tre olika gymnasieskolor i Eskilstuna. Resultatet visade att maskulinitet anses i första hand vara en traditionell manlighet men utmanas av en i andra hand mjukare manlighet som dessutom får stöttning av flickorna. Kopplingarna mellan maskulinitet och miljö och klimat görs genom att beroende på dominerande mansideal legitimeras också visst typ av miljöengagemang. Den traditionella manligheten kopplas ihop med industrimodern maskulinitet och med mjukare mannen kopplas ihop med den ekomoderna maskuliniteten. Femininiteten görs i sammanhanget till ett ansvarstagande för djur och natur. Uppoffringar som att sluta att äta kött och förändrat bilbeteende ”trendar” hos flickorna, men inte hos pojkarna.

Denna studie undersöker processkedjan för att implementera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Hur kedjan ser ut från det att ett uppdrag ges av regeringen, till arbetet vidare hos den aktuella myndigheten för att sedan komma till hur arbetet tas vid ute hos kommuner och andra berörda aktörer. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får indirekt och direkt av naturen. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster som är livsviktiga för människans hälsa, välbefinnande samt för hela vår existens. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande av våra resurser behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden kan resultera i stora samhällsvinster och att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg i rätt riktning. Två etappmål togs fram 2018, där det ena målet innebär att kommunerna ska ha tillgång till en utvecklad metod gällande integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer senast år 2020. Det andra målet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning. Studiens resultat bygger på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med de två etappmålen, samt Boverkets insats i arbetet bakom den utvecklade metoden och med att nå ut med informationen till kommuner och andra aktörer. Resultatet innefattar även arbetet tillsammans med Naturvårdverkets då uppdraget skulle ske i samverkan med dem. Detta har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, genom intervjuer och enkätutskick. / This study investigates the process chain for implementing urban greenery and ecosystem services in urban environments. This is done from the time the assignment is given by the government to the relevant authority, the continued work there, on to the work out at the municipalities and other relevant actors. Ecosystem services are the benefits that we humans receive indirectly and directly by nature. We are dependent on the ecosystems continuing to produce services that are vital to human health, well-being and for our entire existence. Commonly work and careful use of our resources are needed to ensure ecosystem services. Preserving, developing and innovating urban and green areas can result in great social benefits and integrating ecosystem services into physical planning is a step in the right direction. Two stagegoals were developed in 2018, where one goal means that the municipalities should have access to a developed method regarding the integration of urban greenery and ecosystem services in urban environments by 2020. The second goal means that a majority of the municipalities must use and integrate urban greenery and ecosystem services by 2025 at the latest, in planning, construction and management. The study result is based on how far the municipalities have come to work on the two stagegoals, as well as Boverkets work behind the developed method and with reaching out with the information to the municipalities and other concerned. The result also includes the work in conjunction with Naturvårdsverket when the assignment would take place in collaboration with them. This has been done with both qualitative and quantitative methods, through interviews and questionnaires.