Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

The freight transport industry accounts for a large and, moreover, an increasing share of the global greenhouse gas emissions. Despite this, previous studies point to the fact that freight transport purchasing companies (TPCs) do not take sufficient action to reduce emissions from the freight transports they buy. Previous research has not thoroughly explored the variables that might alter this pattern found in company behavior. This thesis therefore aims to investigate what current opportunities and barriers TPCs experience and what practices these companies are utilizing to reduce freight transport emissions, in order to investigate how companies in general can be motivated to become greener. To fulfill this goal, a multiple case study was performed where qualitative data, collected through interviews, was gathered from 13 companies that are actively working to reduce their climate footprint. A theoretical framework, namely the PESTEL analysis, was furthermore utilized to analyze the macro-environment of the phenomena. The collected data was analyzed in accordance with the research questions, where the main research question concerns the role of TPCs in affecting environmental advancements and the opportunities and barriers TPCs face from a PESTEL perspective. The sub-research questions concern what motivational factors companies experience regarding the implementation of sustainability targets regarding purchased transport, and what practices companies are utilizing to decrease the emissions from purchased transport. The findings of this thesis show that TPCs play a large role in the process of affecting the environmental advancements in freight transport. Furthermore, by using the theoretical framework, fewer opportunities than barriers for affecting emissions from freight transport were identified. In two perspectives, the political and social, several opportunities were found. For instance, within the political perspective it was deduced that incentives such as the Swedish greenhouse gas reduction mandate act as opportunities for TPCs. Moreover, one of the most important barriers discovered in this thesis include the need for long-term policies by Sweden and the EU to enable investments in sustainable fuel types and vehicles. / Industrin för godstransporer står för en stor och framförallt, stigande andel av de globala utsläppen av växthusgaser. Trots detta pekar tidigare studier på att transportinköpande företag inte tar tillräckligt med initiativ för att minska utsläpp från de godstransporter som de köper in. Tidigare forskning har inte tillräckligt utforskat variablerna i företagens beteende, som skulle kunna ändra på detta mönster. Den här avhandlingen syftar till att utreda vilka nuvarande möjligheter och barriärer transportinköpande företag upplever och vilka metoder dessa företag använder för att minska utsläpp från godstransporter, för att utreda hur företag i allmänhet kan motiveras till att bli grönare. För att uppnå detta mål genomfördes en multipel fallstudie där kvantitativ data, insamlad genom intervjuer, samlades in från 13 företag som aktivt jobbar med att minska sitt klimatavtryck. Ett teoretiskt ramverk, PESTEL-analys, användes därtill för att analysera makromiljön av studien. Den insamlade datan analyserades i enlighet med forskningsfrågorna, där den huvudsakliga forskningsfrågan berör transportinköpande företags roll i att påverka miljömässiga framsteg, samt de möjligheter och barriärer företag ställs inför, från ett PESTEL-perspektiv. Delforskningsfrågorna berör vilka motiverande faktorer som företag upplever när det kommer till att implementera hållbarhetsmål rörande inköpta godstransporter, samt vilka metoder företag använder för att minska utsläppen från inköpta godstransporter. Resultatet av denna avhandling visar att transportinköpande företag spelar en betydande roll i processen att påverka de miljömässiga framstegen inom godstransporter. Vidare fann man, genom att använda det teoretiska ramverket, att färre möjligheter än barriärer som påverkar utsläpp från godstransporter kunde identifieras. Inom två perspektiv, det politiska och det sociala, identifierades flera möjligheter. Det kunde exempelvis urskiljas att incitament som den svenska reduktionsplikten verkar som möjligheter för transportinköpande företag. En av de viktigaste barriärerna som identifierades i denna avhandling berör behovet av långsiktiga policys i Sverige och på EU- nivå för att möjliggöra för investeringar i hållbara bränsletyper och fordon.

Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.

Jordens klimat varierar normalt över tid, men aldrig tidigare har klimatförändringarna varit så snabba och påtagliga. Stigande temperaturer, förhöjda havsnivåer och hotade ekosystem är till stor del en följd av människans miljöpåverkan som genom sitt utnyttjande av resurser och utsläpp bidrar till den utökade växthuseffekten. Alla berörs och samtliga måste ta sitt ansvar för att förhindra att detta fortskrider. Genom att förstå miljökonsekvenserna av sitt agerande kan bättre förutsättningar skapas för kommande generationer. Studier visar att byggbranschen står för nästan en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men att det fortfarande finns kunskapsluckor kring var miljöpåverkan är som störst. Genom klimatavtal, branschöverskridande forum och verktyg i form av livscykelanalyser och miljövarudeklarationer kan kunskapen lyftas. Ett flertal lättillgängliga verktyg med generiska data har utvecklats för livscykelanalyser av byggnader, men för anläggningssektorn finns ännu inte helt anpassade verktyg. I nuläget väljs grundläggningsmetod mestadels utifrån den ekonomiska aspekten, vilket bidrar till att miljöaspekten inte får önskvärt utrymme. Denna studie är en fallstudie som söker svar på vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst ur ett hållbart och ekonomiskt perspektiv i en specifik jordprofil av lera som är vanligt förekommande kring Uppsala. För att lyfta kunskapen kring miljöpåverkan, jämfördes fyra vanliga grundläggnings-metoder: inblandningspelare med Multicem och lättfyllnadsmetoderna; lättklinker, skumglas och cellplast. Utifrån sättningsberäkningar i jordprofilen kunde dimensioneringar utföras av materialåtgång för respektive metod. Dimensioneringen användes sedan för att utföra kostnadsuppskattningar och beräkningar av klimatpåverkan, i form av koldioxidekvivalenter, under produktframställning och transporter till den specifika platsen. Utöver detta undersöktes bedömningen av det kemiska innehållet genom två miljödatabaser, BASTA och SundaHus. Resultatet visade att skumglas har den lägsta totala klimatpåverkan, där ungefär hälften av koldioxid¬utsläppen kommer från produktionen och resterande del från transporter. Det tyder på att det geografiska läget för grundläggningen spelar en väsentlig roll för resultatet av klimatpåverkan. Skumglas erhåller bästa betyg i BASTA och SundaHus men har den högsta totalkostnaden av de jämförda alternativen i studien. Inblandningspelare med Multicem som bindemedel har den lägsta totalkostnaden och den näst lägsta klimatpåverkan. Genom intervjustudien konstaterades att val av grundläggningsmetod främst avgörs av kostnaden vilket innebär att Multicem förmodligen skulle väljas i första hand. Utifrån kemiskt innehåll är bedömningen däremot ofullständig, eftersom Multicem ännu inte finns deklarerad i SundaHus. Sammanfattningsvis beror valet av grundläggningsmetod på ett flertal faktorer där företag måste värdera vilken faktor som har högst prioritet. / The climate normally varies over time but never before has the climate change been so rapid and tangible. Rising temperatures, elevated sea levels and endangered ecosystems are consequences of human impact on the environment. The use of resources and emissions contributes to the increased impact on the greenhouse effect. Everyone is affected by the climate change and must take his or her responsibility to create better conditions for future generations by understanding the environmental consequences of his or her actions. Studies reveal that the construction industry accounts for almost one third of the total greenhouse gas emissions but there are still gaps in knowledge about the environ¬mental impact. The knowledge can increase through agreements on climate actions, industry-wide forums and tools such as life-cycle assessments and environmental product declarations. Several available tools with generic data have been developed for life-cycle assessments of buildings, but for the infrastructure sector the tools are still not fully developed. Today, the foundation method is mostly chosen based on the economical aspect, and the environmental aspect is not given priority. The aim of this case study is to investigate which foundation method is best suited from an environ-mentally sustainable and economical perspective in a specific soil profile of clay which is common around Uppsala. To raise awareness of environmental impact, four common foundation methods were compared: deep soil mixing with Multicem and light filling methods; expanded clay lightweight aggregate, foam glass and expanded polystyrene foam. Based on settlement calculations in the soil profile, dimensions could be made for consumption of material for each method. The consumption of material was used to make estimations of costs and calculations of climate effect, in terms of carbon dioxide equivalents, during production of the material and transport to the specific location. In addition, the assessment of the chemical content was examined through two environmental databases, BASTA and SundaHus. The result revealed that foam glass has the lowest total climate effect, where about half of the carbon dioxide emissions come from production and the remainder from transport. This indicates that the geographical location of the foundation is important for the result of the climate impact. Foam glass receives the best ratings in BASTA and SundaHus but has the highest total cost of the compared alternatives in the study. Deep soil mixing with Multicem as binder has the lowest total cost and the second lowest climate impact. Through the interview study, it was found that the choice of foundation method is mainly determined by the cost, which means that Multicem would probably be prefered. Based on chemical content the assessment is incomplete since Multicem has not been declared in SundaHus. In summary, the choice of foundation method depends on a number of factors in which companies must evaluate which factor has the highest priority.

It is no secret that policy, to a large degree, informs what policy objectives should and can be pursued given a sector or policy domain. However, what happens when multiple levels of policy exist and regulate the same geographical area? The present study explores how complex multi-leveled policy areas affect Environmental Policy Implementation (EPI) and what happens when policy objectives from one level stand against policy objectives on another. By looking at national, supranational, and international policy governing the Swedish Exclusive Economic Zone (SEEZ) and comparing these to the Swedish government decisions on the Nord Stream I and II pipelines (2009 and 2018); the present study has explored to what extent policy objectives and underlying frames from the different policy levels have affected the decisions. The study has worked through the theoretical lenses of Environmental Policy Integration and Frame theory; and has applied thematic analysis and frame analysis methods. The study has concluded that, while policy objectives reflecting strong EPI exist in national policy, the weak EPI of the supranational and international policies policy objectives makes it implausible for effective EPI to be the outcome of decisions in the SEEZ. Without a strong value hierarchy prioritizing environmental objectives, it is unlikely that the Baltic Sea, or other similar multi-leveled policy areas, can achieve sustainable development.

Stadsplaneringen utgör en viktig roll i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Enligt Miljöbalken ska en behovsbedömning göras för varje upprättad detaljplan i syftet att utreda huruvida den leder till en betydande miljöpåverkan eller ej. Den bedömningen baseras dock ofta på bristfällig kunskap om de specifika miljöindikatorer som utvärderas. Det ges heller inget utrymme för förändringar i själva planen för att eliminera identifierad miljöpåverkan. En förbättrad strategi för behovsbedömning som innefattar ett anpassningsfokus och tidigt minimerar miljökonsekvenserna är därför önskvärd. En studie gjordes av arbetsprocessen för behovsbedömning i samband med detaljplanering på Örebro kommun i syfte att upprätta ett nytt, mer holistiskt arbetssätt för behovsbedömningsprocessen inom detaljplanering för att underlätta och förbättra arbetet för en hållbar stadsutveckling. Djupgående intervjuer utfördes på kommunen och teorier om hållbar utveckling samt lagar studerades. Mål som relaterade till hållbarhet ur kommunens policydokument sammanfattades. Målet var att undersöka hur det kunde skapas en förändrad strategi med tillhörande processverktyg för behovsbedömning inom detaljplanering, på Örebro kommun, som är praktiskt tillämpbar samt följer rådande lagar och policyer. Arbetet resulterade i ett strategidokument med en förändrad arbetsprocess och två olika tillhörande checklistor. Slutsatsen är att en ny strategi ska innehålla ett iterativt och tvärvetenskapligt arbetssätt samt en alternering mellan checklistorna beroende på detaljplanens omfattning. Det sistnämnda för att strategin ska kunna tillämpas inom kommunorganisationens strikta tidsramar, utan att kompromissa med kvaliteten på miljöarbetet vid omfattande detaljplaner som potentiellt ger stor miljöpåverkan. / Urban planning plays an important role when working for achieving sustainable development. According to the Swedish Environmental Code, a screening has to be executed for every local plan to investigate whether or not the plan generates significant environmental impact. The screening process is however often based on poor knowledge about the environmental aspects that are evaluated, and neither is there room for adaptation of the plan to eliminate identified environmental impact. An improved strategy for the screening process is needed, which has emphasis on the adaptation and a reduction of the environmental impact early in the process. In this master thesis, the screening process for local planning was studied at the municipality in Örebro, a medium sized city in Sweden. The purpose of the study was to establish a new more holistic working process for screening within local planning, to facilitate and enhance sustainable urban planning. Interviews were carried out at the planning department of the municipality, and sustainable development theories and the law were studied. Municipality targets that related to sustainability were extracted from their policy documents and summarized. The objective was to investigate whether an alternative strategy with suitable process tools could be created for screening within local planning at the municipality that is also applicable in practice and in line with prevailing laws and policies. The thesis resulted in a strategy document and two accompanying checklists, and the conclusion is that a new strategy should include an iterative and multidisciplinary working process, along with an alternation between checklists, depending on scope of the local plan. This strategy should be applicable within the municipality organization without compromising the environmental assessment quality when carrying out an extensive local plan that entails a potentially big environmental impact.

Detta examensarbete är skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten är skriven på uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som är ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats är belägen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men även enstaka mindre passagerarflyg. Idag är Kinnarps, Volvo Powertrain, Räddningstjänsten och klubbverksamhet deras största aktörer.   Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS). Flygplatsen har även efterfrågat en översyn av det nuvarande miljöledningssystemet på Skövdes flygplats. Rapporten avspegla därför den genomförda undersökningen, men även ge förslag på förbättringar som kan göras med avseende på flygplatsens miljö och verksamhet.   För att uppfylla examensarbetets syfte, har ett antal delmål skapats. Delmålen är till för att förbättra rapportens resultat och syfte. I studiens teoriavsnitt beskrivs därför vilka delar som ingår i ett MLS, standarder och förenklade MLS. Studien har även kartlagt Skövde flygplats verksamhet, eftersom verksamheten idag är otydlig och ofullständig.   Eftersom flygplatsens verksamhet idag saknar information och dokumentation kring flygplatsen, har ett antal studiebesök genomförts. Under studiebesöken har studenterna observerat och intervjuat personal, samt fått ta del av dokumentation kring flygplatsen. Därför har studien valt att genomföra en dokumentstudie. Resultatet av dokumentstudien redovisas sedan i rapportens kapitel 4, ”Nulägesbeskrivning”, 5 ”Nulägesanalys”.   Under arbetets gång har ett antal brister påträffats på Skövde flygplats. Idag saknar till exempel flygplatsen information och dokumentation om sin verksamhet och MLS. Flygplatsen är till exempel idag miljödiplomerad, men saknar samtidigt stöd från studiens teori att få kalla sig miljödiplomerad. Verksamheten är idag komplex och det finns många olika uppfattningar kring flygplatsens verksamhet. Resultatet är baserat på examensarbetets dokumentstudie tillsammans med studiens teoriunderlag. Resultatet presenteras i det avslutande kapitlet i form av förslag och rekommendationer till Skövde flygplats. / This report was written as a part of the bachelor program, Industrial Organization and Economics, focusing on logistics and management, at the School of Engineering in Jonkoping.  The report was written on behalf of Skövde Airport Company, which is a municipally owned airport company.  Skövde Airport is located within a few miles outside the city of Skövde, Sweden.   The airport serves mainly cargo planes but occasionally serves smaller passenger flights as well.  Today, companies like Kinnarps AB and Volvo Powertrain, are their biggest customers.  The airport also includes a fire station service and offices for these larger customers.   The purpose of this study is to provide an assessment of Skövde Airport’s surrounding issues. Our goal is to provide suggestions as to what the airport can implement as well as continue working on to improve the airport environment.  Therefore the study also examines other options in terms of ways to prepare to work with the environment; these systems are called “Environment Management Systems (EMS).”  Consequently, the study has taken parts of these EMS: s to identify and describe what parts are most critical from an environmental perspective.   The report includes a critical examination of the airport and explanation on how the airport works with the environment. The investigation portion of this thesis presents our mapping of the Skövde Airport Company’s current EMS.  The analysis describes everyday business activities and how these everyday activities are impacting the environment. Finally, the report concludes our reflection of the outcome of implementing these suggestions we have presented.   During this process the study found a number of deficiencies at Skövde airport. Today Skövde airport is missing vital information and documentation on its activities and the EMS. The airport currently holds a diploma for their EMS, but according to this study it’s missing vital information and documentation. Skövde airport is a complex organization to describe and even today there are many different opinions and views about its function and business.   The result of this study is therefore based on a document study. During the project time information had been collected from documentation, visits at the airport, interviews and communication with employees.  The result is presented in the final chapter in the form of proposals and recommendations to Skövde Airport.

Miljön är något som påverkar alla människors vardag och det är därför viktigt att kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i Sverige arbetar tillsammans för att lyckas med att uppnå de nationella miljömålen. För att utveckla det miljöarbete som sker är det viktigt att kontinuerligt arbeta med uppföljning av miljömålen. Studien genomfördes via ett samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län och syftet var att ta reda på hur kommunerna i Kalmar län kan arbeta mer enhetligt med miljömålsuppföljningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar undersöktes nuläget i kommunerna samt vilka visioner som fanns för framtiden. I studien skedde en intervjuserie där utvalda politiker och tjänstepersoner i nyckelroller från samtliga av Kalmar läns kommuner deltog. Studien visar att det finns flera likheter mellan hur kommunerna idag arbetar samt hur de i framtiden vill prioritera miljöarbetet och det är dessa likheter som bör ligga som en gemensam grund för utvecklingen av miljömålsarbetet. Hur kommunens egna organisation är uppbyggd och vikten av att samverka över kommungränserna är några faktorer som verkar spela en avgörande roll för hur väl de lyckas med miljömålsarbetet. I studien påvisas ett behov av att extra resurser satsas inom området och att detta är ett måste för att vi tillsammans ska lyckas bättre med att uppnå målen inom Agenda 2030 jämfört med hur det hittills gått med att nå de nationella miljömålen. Förhoppningen är att om resultatet från studien faller väl ut, kan den bidra till att stärka Sveriges arbete med på kort sikt de nationella miljömålen och på längre sikt arbetet medatt uppnå målen i Agenda 2030 och en hållbar framtid. / The environment is something that affects everyones everyday lives and it is therefore important that municipalities, county administrative boards and central authorities in Sweden work together to succeed in achieving the environmental goals set. In order to develop the environmental work that is taking place, it is important to continuously work on monitoring the environmental goals. The study was conducted through cooperation with the County Administrative Board of Kalmar County and the purpose was to find out how the municipalities in Kalmar County can work more coherently with environmental monitoring. In order to answer the study's questions, the current situation in the municipalities and the visions that existed for the future were investigated. In the study, a series of interviews took place in which selected politicians and service personnel in key roles from all of Kalmar County's municipalities participated. The study shows that there are several similarities between how the municipalities work today and how they want to prioritize environmental work in the future and these are similarities that should be used as the common ground for the development of the environmental objectives. The study demonstrates the need for additional resources to be invested in the field and that this is a must in order for us to succeed better in achieving the goals of Agenda 2030, compared to how we until now achieved the national environmental objectives. How the municipality's own organization is structured and the importance of collaborating over the municipal boundaries are some factors that seem to play adecisive role in how well one can achieve environmental goals. The hope is that if the outcome of the study is successful, it can help to strengthen Sweden's work on short term national environmental goals and, in the longer term work towards achieving the goals of Agenda 2030 and a sustainable future.

This study intends to investigate how different demographic groups among individual forest owners in Sweden view issues related to sustainable forestry. The study also intends to investigate what different individual forest owners perceive as positive/negative aspects in terms of species protection and policy changes. It also investigates in what way individual forest owners' views and forestry relate to decided goals and what previous research defines as sustainable forestry. To investigate this, a survey has been conducted where the survey was distributed to individual forest owners around the country through various online communication channels such as social media and online forums. The survey resulted in a total of 226 respondents spread across most parts of the country. The results that emerged from the study shows demographic differences and similarities, where we for example can see that there is a greater proportion of women than men who believe that Swedish forestry is not sustainable today. At the same time, we can observe that the majority believe that it is sustainable within all demographic groups. Incidentally, we can see that there is a dividing line between authorities and the interests of individual forest owners. Views on sustainable forestry vary and many forest owners strive for less government intervention in their forestry and property rights are central. We see a willingness to compromise if the forest owner receive financial compensation, in terms of protected areas. We can also see goal conflicts between forest owners' views and uses and authorities' directives and goals.

Genom Agenda 2030 skapades Sveriges 16 miljömål och ett av dessa miljömål uppnås inte i dagsläget är målet Levande skogar. Trots befintliga åtgärder har miljömålet en fortsatt negativ utveckling, för att bevara skogens biologiska och kulturella värden krävs förstärkta åtgärder och styrmedel. En kommunal nivå är viktig för implementeringen av miljömålet genom samhällsplanering. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur Sunne och Karlstad kommun prioriterar och värderar skogen i deras samhällsplanering genom att genomföra en jämförande fallstudie och analysera utifrån en syntetisk top-down/bottom-up teoretisk implementeringsmodell och även granska likheter och skillnader mellan detaljplanerna. Uppsatsens frågeställningar följer: • Reflekteras de politiska argumenten angående miljömålet levande skogar genom implementeringsprocessen inom stadsplanering? • Finns ett tydligt arbete i planeringsprocessen i Sunne och Karlstad kommun som strävar efter att uppnå miljömålet levande skogar?  • Vilka prioriteringar inom samhällsplanering görs i förmån till skogen i Sunne och Karlstad kommun? Studiens resultat visar att implementeringsprocessen inom stadsplanering påverkas av de politiska argumenten angående miljömålet Levande skogar. Samarbetet mellan olika nivåer inom implementeringen som involverar organisationer och aktörer från ett beslutande av en policy till genomförandet på lokal nivå är viktigt för hur det sedan implementeras i samhällsplaneringen. Policyn för Levande skogar diskuteras inte specifikt i någon av detaljplanerna, men flera delar av planerna berör ändå detta policyområde. Det finns flera likheter och skillnader mellan detaljplanerna i Sunne och Karlstad kommun när det gäller arbetet med frågor kopplade till natur och skog. I Sunne kommun finns det en tydlig prioritering av att bevara skogen och dess naturvärden. I Karlstad kommun genomförs skogliga åtgärder för att utveckla trygghet, upplevelse, funktion och trivsel för människor, djur och växtlighet i tätortsnära skog enligt kommunen. / Through Agenda 2030, Sweden developed 16 environmental goals. One of these environmental goals that are currently not reached is the Living Forests goal. Despite existing measures, the goal has continued negative development. To preserve the forest's biological and cultural values, strengthened measures and instruments are required. The municipal level is essential for implementing the environmental objective through community planning. The case study's intent is to develop a deeper understanding of how the municipalities of Sunne and Karlstad prioritize and value the forest in their urban planning. Conducting a comparative case study and analysing based on a synthetic top-down/bottom-up theoretical implementation model and reviewing similarities and differences between the detailed plans. The case study's questions follow:  • Are the political arguments regarding the environmental goal of living forests reflected through the implementation process in urban planning? • Is the work evident in the planning process in Sunne and Karlstad municipalities that strive to achieve the environmental goal of living forests?  • What priorities in urban planning are made in favour of the forest in Sunne and Karlstad municipalities? The results show that the implementation process in urban planning is influenced by the political arguments regarding the environmental goal of Living Forests. The cooperation between different levels within the implementation that involves organizations and actors, from the decision of a policy to the implementation at the local level, is essential for how it implements in community planning. The Living Forests policy is not addressed in any of the detailed plans, but several parts of both plans still touch on this policy area. There are several similarities and differences between the detailed planning documents in both municipalities regarding the work with topics connected to nature and forests. Sunne municipality has a clear priority to preserve the forest and its natural values. In Karlstad municipality, forestry measures are carried out to develop safety, experience, function, and well-being for people, animals, and vegetation in forests close to urban areas, according to the municipality.