Climate change is one of man´s greatest challenges today and will have major consequences if no action is taken. Limited climate impact is one of Sweden’s environmental quality goals and means that Sweden’s net emissions of greenhouse gases must be zero in 2045, and then achieve negative emission. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 20 % of Sweden´s total greenhouse gas emissions. In order to reach the government´s goal of net zero emissions by 2045 the construction sector aim to halve 2015 greenhouse gas emissions by 2030. To reduce a building´s climate impact, the already implemented measures of energy efficiencies need to be supplemented with the development of more climate friendly and ecologically sustainable materials. A new legal requirement on climate declarations for new buildings will be introduced in January 2022. The climate declaration demand that the climate impact of the building materials is calculated using life cycle analyses. The aim of the study was to halve the climate impact from the materials in a multi-family building by the year 2030 and see how close to net zero it is possible to reach. The consulting firm WSP assisted with material data for a 4-storey building with a load-bearing element of concrete. The climate footprint for the product phase was calculated for the foundation, load-bearing elements, building enclosure and interior walls. Simulations were performed in the BM calculation program to compare emission levels with the building´s current situation and find materials that reduce the climate impact the most. The study is based on two basic scenarios, one with concrete in the foundation and load-bearing elements, together with climate-improving measures of the materials. In the second scenario, CLT-wood is used in the load-bearing elements. The results show that climate-improved concrete and reinforcement will reduce the climate impact in 2030 by 52 % compared with 2015. A load-bearing element of CLT-wood with cellulose insulation and climate-improved foundation gives a reduction of 62 %. Both scenarios meet the goal of halving the climate footprint by 2030. The alternative that gives the lowest climate impact in 2045 is the scenario with CLT-wood including carbon storage, but it is not permitted to credit carbon storage in the climate declaration. Thus, the scenario for the year 2045 with concrete will be the best alternative with an emission of 145 tonnes CO2e, closely followed by the scenario with CLT-wood with 159 tonnes of CO2e. In order to achieve the 2045 goal, a larger overall picture and compensatory measures will be required. But also, that the smaller components, such as plaster and insulation, are developed to minimize the climate impact.

In this study, the environmental work of 6 municipalities is examined and analyzed. Through collected data and theories about sustainable innovation, a table with various recommendations is produced to hopefully help and support the municipalities with their environmental work and this is done to achieve the environmental goals of Agenda 2030. A qualitative method in the form of semi-structured interview was used to collect data for this study. Based on the collected data that was analyzed, the researchers could find what the municipalities need help with, what deficiencies each municipality has and factors that affect the execution and results of the environmental work. The researchers used an abductive method in the study, where they continuously compare the empirical chapter with the theory in order to come up with different recommendations. The results of this study show recommendations that the municipalities can use to improve environmental work and that can hopefully lead to achieving the environmental goals. / I denna studie undersöks och analyseras 6 kommuners miljöarbete. Genom insamlade data och teorier om hållbar innovation kommer en  tabell med olika rekommendationer tas fram för att förhoppningsvis hjälpa och stödja kommunerna med deras miljöarbete och detta görs för att uppnå miljömålen till Agenda 2030. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data till denna studie. Utifrån den insamlade data som analyserades vad kommunerna behöver mest hjälp med, vilka brister och hinder varje kommun har men även faktorer som påverkar utförandet och resultatet av arbetet. Vi använde en abduktiv metod i studien, där de kontinuerligt jämför empirin med teorin för att kunna ta fram olika rekommendationer. Resultatet från denna studie visar rekommendationer som kommunerna kan använda sig av för att förbättra miljöarbetet och som förhoppningsvis kan leda till att uppnå miljömålen.

No description available.

Sollefteå kommun är en landsbygdskommun som stått relativt still i exploateringen under många år men som nu blivit aktuell för en rad olika större etableringar. Detta har inneburit att många äldre detaljplaner finns kvar, och kan komma att bromsa utvecklingen. Kommunen har som mål att växa befolkningsmässigt med hållbarhet som utgångspunkt och därför bör det finnas en bra struktur för hur hinder som inaktuella detaljplaner medför kan undvikas. Syftet med denna studie är att förstå vilka problem en inaktuell detaljplan kan leda till, om de förhindrar utveckling samt om hållbarhetsarbetet kan påverkas. Vilka konsekvenser får eventuellt upphävande och ersättning av planerna? Detaljplaner i Sollefteå kommun har studerats och intervjuer med berörda resurser gjorts för att få en bild av hur det ser ut idag och i vilken omfattning problemen uppstår. Den äldsta gällande planen är nära 100 år gammal och därmed framtagen för ett helt annat typ av samhälle. Det visar sig att en del hållbarhetsaspekter alltid funnits med i detaljplaner men idag ställs högre krav i dem och kunskapsläget är bättre. Det medför att en nyare och aktuell detaljplan kan främja arbetet mot att nå vissa miljömål. En svårighet är att en plan får definitionen som inaktuell först när hindren uppstår och de är på så sätt svåra att förebygga. Något som kan konstateras är att en inaktuell detaljplan kan hålla tillbaka utvecklingen samt göra åtgärder både dyrare och mer tidskrävande än nödvändigt. / relatively still in the development for many years, but which has now become relevant for several different major establishments. This has meant that many older detailed plans remain and may slow down development. The municipality's goal is to grow in terms of population with sustainability as a guideline. Therefore, there should be a good structure for how obstacles caused by outdated detailed plans can be avoided. The purpose of this study is to understand what problems an outdated detailed plan can lead to, whether they prevent development and whether sustainability work can be affected. What are the consequences of any revocation and compensation of the plans? Detailed plans in Sollefteå municipality have been studied and interviews with relevant resources have been done to get a good view of ​​what it looks like today and to what extent the problems arise. The oldest current plan is almost 100 years old and developed for a completely different type of society. It turns out that some sustainability aspects have always been included in detailed plans, but today higher demands are placed on them, and the state of knowledge is better. This means that a newer and current detailed plan can promote the work towards achieving certain environmental goals. One difficulty is that a plan is defined as outdated just when obstacles arise, and the problems are therefore difficult to prevent. Something that can be stated is that not updated detailed plans can hold back development and make measures both more expensive and more time-consuming than necessary. / <p>2022-06-21</p>

The use of biofuels within the Swedish transport sector has increased, although the use of ethanolhas decreased considerably since 2011. The purpose of this report is to examine why and onwhat grounds this decrease has occurred. Furthermore the report aims to discuss whether thisdevelopment is beneficial to reaching the climate goals of Sweden. The study focuses solely onethanol as a high proportion blend of E85 for road transportation and its future within theSwedish transport sector. The following questions have therefore been formulated: Why has thesale of ethanol (E85) decreased? Can ethanol (E85) be a tool for Sweden in order to reach itsclimate goals? In order to answer these questions, 12 interviews were conducted with different stakeholdersrelated to ethanol fuel. Stakeholders represented in this report are: organizations, authorities, fueldistributors, car manufacturers, scientists and purchasers. From the interviews, a number offactors that are assumed to have impacted the use of E85 were identified. The identified factorswere: the debate around the land use for ethanol production and its connection to increased foodprices and climate benefit, technical problems, increased operating costs, political means ofcontrol and pricing, and limited sales of new cars. It is probable that no single factor caused thedecrease in the use of E85, but that it was rather a combination of all of the aforementionedfactors over a certain period of time that lead to the decrease. In order for Sweden to reach its climate goals, three factors are significant: energy efficiency, adecrease in transportation and increased usage of renewable fuels must be implemented. E85could be part of the solution in order to reach these goals. There currently exists an infrastructurefor E85, which means that the goals can be reached in the short term, compared to electrification,which is considered to be a long term solution. Political means of control are crucial to the roleof the biofuel in the transition that is required to reach the goals, since they decide how E85 willbe able to compete on the fuel market going forward. / Användningen av biodrivmedel inom den svenska transportsektorn har ökat, däremot haretanolanvändningen minskat kraftigt sedan 2011. Syftet med denna rapport är att undersökavarför och på vilka grunder denna minskning har skett. Därutöver ämnar även rapporten attredogöra för en diskussion kring huruvida denna utveckling är gynnsam för att nå Sverigesuppsatta klimatmål eller inte. Studien avser endast att studera etanol som höginblandning i E85för vägtransporter och dess framtid inom den svenska transportsektorn. Följande frågeställningarhar formulerats: Varför har försäljningen av etanol (E85) som drivmedel minskat? Kan etanol(E85) utgöra ett medel för att Sverige ska nå sina uppsatta klimatmål? För att besvara frågeställningarna genomfördes 12 intervjuer med olika aktörstyper som ärrelaterade till etanolbränsle. Aktörstyper som representeras i denna rapport är:intresseorganisationer, myndigheter, drivmedelsdistributörer, biltillverkare, forskare samtupphandlare. Utifrån intervjuerna identifierades faktorer som antas ha påverkat användningen avE85. De faktorer som identifierades var: debatten kring etanolproduktionens markanvändningoch dess koppling till höjda livsmedelspriser samt klimatnytta, tekniska problem, högredriftkostnader, politiska styrmedel och prisbildning samt begränsad nybilsförsäljning. Det ärsannolikt att det inte var en enskild faktor som gav upphov till minskningen utan att det iställetrörde sig om en kombination av samtliga påverkansfaktorer under en viss tidsperiod. För att Sverige ska kunna nå landets klimatpolitiska mål är en förutsättning att det sker enenergieffektivisering, en minskning av transporter samt en ökad användning av förnybaradrivmedel. E85 kan utgöra en del av lösningen för att nå målen. Idag finns en tillgängliginfrastruktur för E85 vilket medför att målen kan nås på kort sikt i jämförelse med enelektrifiering som anses vara en långsiktig lösning. Politiska styrmedel är avgörande förbiobränslets roll i omställningen som krävs för att nå målen. Detta eftersom dessa avgör hur E85kommer att kunna konkurrera på marknaden för drivmedel fortsättningsvis.

Studien började med en observation i att det fanns utmaningar för detkommunala bostadsbolaget att få boende att sortera sitt avfall rätt.Dettaleder till mer jobb ökade kostnader för avfallshanteringen och avfalletspotential att återvinnas nyttjas inte vilket är en miljöbelastning. Genom attminska avfallet och öka återvinngen kan avfallet få ta större plats i ett merhållbart och resurseffektivt samhälle. Med en vilja att undersöka vilkaförutsättningar de boende får till att sortera rätt kombinerat med frågan omen förändring av avfallsplatsen kan bidra till att den blir mer inbjudandetill att sortera rätt började denna studie. Det genomfördes en iterativ studiei ett bostadsområde som fått ett nytt avfallssystem. Studien innehöllplatsbesök, intervjuer och analyserande av avfallet i kombination medlitteraturstudier kopplat till avfall och miljövetenskap. Att avfallshanteringoch återvinning har utmaningar framkom när resultatet pekade påavsaknad av statistik vilket gör det svårt att effektivisera och förbättraarbetet. Kommunerna har en utmaning i att planera för en effektivinsamling av återvinning när de tar över detta ansvar. Studiens slutsats äratt det saknas tillförlitlig statistik för uppföljning och därför är det svårt attdra en slutsats om sorteringen av avfallet påverkats avunderjordsbehållarna. Studien visade även att det är för tidigt för att sägaom underjordsbehållarna bidragit till en bättre sorteringsgrad men detfinns ett långsiktigt perspektiv och en tro på att det nya avfallssystemetkommer ge effekt. / The study began with an observation that there were challenges for themunicipal housing company to get residents to sort their waste correctly.This leads to more work, increased costs for waste management and thewaste's potential to be recycled is not used, which is an environmentalburden. By reducing waste and increase recycling, waste can take a biggerplace in a more sustainable and resource-efficient society. This study beganwith a desire to investigate what conditions the residents get to sortproperly, combined with the question of whether a change to the waste sitecan contribute to it becoming more inviting to sort properly. An iterativestudy was carried out in an area that received a new waste system. Thestudy included site visits, interviews and analyzing the waste incombination with literature studies linked to waste and environmentalscience. That waste management and recycling have built-in challengesemerged when the results pointed to a lack of statistics, which makes itdifficult to streamline and improve the work. Property managers have animportant role in encouraging residents to better waste sorting andrecycling through their personal contact. The municipalities have achallenge to plan for an efficient collection of recycling when they take overthis responsibility. The study's conclusion is that there is a lack of reliablestatistics for follow-up and therefore it is difficult to draw a conclusion asto whether the sorting of the waste has been affected by the undergroundcontainers. The study also showed that it is too early to say about theunderground containers' contribution to a better sorting rate, but there is along-term perspective and a belief that the new waste system will have aneffect. / <p>2023-06-02</p>

I samband med att miljöfrågan blir allt viktigare så ställs även hårdare krav på aktiva aktörer och företag i branschen. Med ursprung i de globala målen från FN ända ner till kommunal nivå jobbar alla mot samma mål, en hållbar framtid.Studiens syfte innefattar att granska hur miljömålsarbete utförs i branschen samt att undersöka hur företag arbetar mot de krav som ställs från kommunala, regionala och nationella instanser.För att besvara de frågor som ställts nyttjades olika metoder. Främst utfördes en litteraturstudie för att erhålla den vitala kunskapen om de krav som ställs på aktörerna i branschen. Därefter utfördes en fallstudie hos Asplundsgruppen AB för att få ytterligare insyn av hur ett företag i branschen arbetar i sitt hållbarhetsarbete samt hur de har kommit fram till sina miljömål.Studiens resultat redovisar de mest väsentliga krav och mål som ställs från Boverket, BBR, Agenda 2030 och Färdplan 2045 för att ge aktörerna i branschen en förenklad mall med de viktigaste punkterna. I resultatet presenteras även ett exempelmål som är baserat på litteraturstudien, målet är följande, Företag A ska sänka sina totala växthusgasutsläpp med 5% årligen fram till 2030, jämfört med 2020.I slutsatsen presenteras att det är viktigt för de aktiva företagen i branschen att följa de mål som ställs från Boverket, BBR, Agenda 2030 och Färdplan 2045, då de på ett tydligt sätt informerar vad som behöver genomföras för att nå en hållbar framtid. Slutsatsen redogör även att arbetet mot en hållbar framtid är väldigt svår att uppnå om branschen inte är enad och samarbetar mot samma slutmål. / In conjunction with the environmental issue becoming increasingly important the deands grow stricter on the industry companies. With origin in the globally set environmental objectives stated by UN all the way down to communal levels, everyone is working towards the same target of a sustainable future.The purpose of the study includes examination of environmental target work in the construction industry and of different business work towards the requirements stated from communal, regional and national instances. To answer the questions stated in the purpose the study used different methods. First and formal it performed a literature study to obtain the most vital information about the deands placed on the industry. The study continued with a case study of the company Asplundsgruppen AB to get an insight how a company works towards environmental sustainability and examined how Asplundsgruppen reached the conclusion on their environmental targets.The result of the study presents the most vital deands and targets accordingly to Boverket, BBR, Agenda 2030 and Färdplan 2045 to give industry participants a simplified template with the most important environmental objectives summarized from the sources mentioned above. The result contains an example target based on the literature study, the goal is as follows, Company A shall reduce its total greenhouse gas emissions by 5% annually, until 2030, compared to 2020 emissions.The conclusion presents that it is important for the active industry companies to work towards the deands and targets declared from Boverket, BBR, Agenda 2030 and Färdplan 2045, because they inform in a clear way what must be done to maintain a sustainable future. The conclusion also includes that the industry needs to be united and work together towards the same end.

Offentliga sjukvårdsverksamheter möter idag svårigheter i sitt miljöarbete. De har begränsade resurser i både monetära termer och i form av personal. Organisationen kan påverka verksamheten att arbeta med miljöfrågor och nå sina miljömål genom att använda styrverktyg. Denna studie har för avsikt att undersöka vilka styrverktyg den offentliga organisationen Region Östergötland använder på verksamhetsnivå i sin sjukvårdsverksamhet för att nå de uppsatta miljömålen. Studien besvarar vilka miljömål och styrverktyg som organisationen har samt vilka utmaningar och möjligheter som styrverktygen innebär för verksamheten. Forskningsmetoden som använts i studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Utfallet av studien är att Region Östergötland använder flertalet styrverktyg för att nå miljömålen. Det finns två övergripande miljömål, satta av regionfullmäktige, samt delmål som ska bidra till måluppfyllelsen. Både formella och informella styrverktyg har framhävts av vikt ur miljösynpunkt. Miljöledningssystemet ISO 14001, offentlig upphandling och kunskapshöjande åtgärder är några exempel. Utmaningar och möjligheter som finns för att styra mot miljömålen finns likaledes. Exempelvis är ett bestående engagemang från anställda, chefer och politiken av vikt för att miljöarbete ska existera och prioriteras. Därutöver understryks att miljöarbetet inte ytterligare får belasta verksamheten utan måste integreras i det ordinarie arbetet, att målkongruens måste finnas samt att den offentliga upphandlingen är central för att nå miljömålen. Studien har tillfört insikt i problematiken gällande vilka styrverktyg som kan användas för att uppnå miljömålen i offentlig sjukvårdsverksamhet. Studien belyser svårigheter och möjligheter med styrverktygen som identifierats som behöver beaktande för att nå miljömålen. / Today, public healthcare services in Sweden face difficulties in their environmental work. Their operations have limited resources in both monetary terms and in terms of staff. An organization can influence their activities so that they include environmental aspects, and thereby achieve the organization's environmental goals. This by using management tools. The thesis investigates which tools the public organization, Region Östergötland, uses in their healthcare-operation to reach their environmental goals. The study answers what environmental goals Region Östergötland has and what management tools the organization uses. The thesis also illustrates the challenges and capabilities these management tools entail. The research method used in the thesis is qualitative with an abductive approach. The outcome of the study is that Region Östergötland uses a number of control tools to achieve the environmental goals. There are two overall environmental goals, set by the municipality, as well as interim targets that will contribute to the achievement of the all-embracing environmental goals. The study finds that both formal and informal steering tools are used. The environmental management system ISO 14001, public procurement and knowledge-raising measures are some examples. Challenges and opportunities are also found in the study. The findings of the thesis emphasize that interest and engagement from employees, managers and politicians is important for environmental work to exist and be prioritized. Further, the environmental work must not mean additional tasks that burden the business further. The activities must thereby be integrated into the regular work. Additionally, there need to be goal congruence throughout the organization, where public procurement is a crucial part in achieving the environmental goals. The study provides insight to the difficulties of a public health care organization regarding which control tools that can be used, as well as highlighting difficulties. The thesis provides insight in what is needed to take into consideration for achieving environmental goals.

The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems. The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.   The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: programmes and strategies for planning, which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.    The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released. The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives.   [1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants.

Denna studie är en undersökning av vilka grunder som den lokala Agenda 21-handlingsplanen för Linköpings kommun vilar på och hur genomförandet av mål ser ut. Jag har i min undersökning utgått från en kvalitativ textanalys. Syftet med studien var att granska energisektorns målformuleringar och målgenomförande samt att se om dessa kunde kopplas till nationella och internationella utgångspunkter. Studien syftar även till att utreda hur framtagandet av handlingsplanen fortskridit och vilka nationella och internationella mål som kan kopplas till detta arbete. Det som framkom avmin undersökning är att kommunens arbete med att identifiera handlingsplanens olika sektorsområden och visioner till stor del utgått från kommunens tidigare miljöarbete. Det största inflytandet från högre nivå kommer framförallt från det nationella planet. De fyra av" Det Naturliga Steget" utformade systemvillkoren tillsammans med övergripande mål från propositionen 1990/91:90 är de som framstår mest. Resultat av genomförande av de mål som ingår i denna studie är av olika karaktär. För målen"Produktion av el och värme i Linköping ska ske med minst 75 % förnyelsebara energikällor", och "Kretsloppsanpassade fjärr- och närvärmesystem ska ha börjat byggas ut i större orter som Linghem, Vikingstad och Sturefors. Fjärrvärmenätet i staden och dess ytterområden ska ha kompletterats", har åtgärderna lett till att fjärrvärmekunderna ökat kraftigt samtidigt som produktionen av energi som sker med förnyelsebara energikällor ökat. Resultaten från de åtgärder som satts in för målet "Ytterligare tio vindkraftverk ska har uppförts i Linköpings kommun", går inte att påvisa. Detta beror på att inga insatser i form av uppbyggnad av fler vindkraftverk skett då Linköping inte har tillräckliga vindförhållanden. För det sista målet som utreds under energiområdet, "Elförbrukningen per invånare ska ha minskat med 15 % jämfört med 1996", finns inte heller några direkta resultat att påvisa. De åtgärder som emellertid genomförts för detta mål har visat sig vara bristfälliga och för få och leder inte till att målet kommer att uppnås. Dessa åtgärder är inte enligt min undersökning ett steg mot en hållbar utveckling. För att nå upp till målet inom avsatt tid bör nya åtgärder planeras. Tre av de fyra målens insatser i form av åtgärder kan som ett första steg sägas i leda mot en långsiktigt hållbar utveckling.