This thesis is about how Umea Municipality is working with environmental sensitivity maps. Surveys have been sent to the environmental office, fire department and Lantmäteriet. A literature study has been done in order to found out why it’s important for the fire department to take into account the environment. The starting point for this study has been the environmental sensitivity map that was made for the municipality of Umea in 1998 for accidents where firefighting water and chemicals are involved. Fires can cause many environmental problems. A substance that can spread in the environment when a fire happens is cadmium which can make it difficult for animals to absorb nutrients in the food they eat. The firewater can contain many substances that are harmful to the environment for ex. volatile organic compounds (VOC). A groundwater map from the geological survey of Sweden (SGU) and Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) for the fire department in Umea municipality was made in 2007. The groundwater map is used in the fire trucks in a GPS system. They can see directly on the GPS a map for the area where the accident has happened. It’s used when there is a chemical leaking for example from a truck that has gone off the road. The map that shows environmental sensitive areas is used by the fire department in Umea municipality and the environmental office. Firefighters have to call the fire station or the environmental office to get information from the map. The bad thing is that the map for environmentally sensitive areas is not updated.

In Sweden today many municipalities and sport clubs chooses to build artificial turfs becauseof the increased period of using the turfs during the year and less maintenance requirementsthan for natural grass fields. What could be problematic with artificial turfs is the rubbergranules used as infill material in the turf matt. The rubber granules are often made fromrecycled tires, which may contain for the human health and the environment, harmful substances.This was the reason why the Swedish Chemicals Agency commissioned a statusreport in 2006 which, among other things, concluded that the environmental and health risksassociated with granules made from recycled tiers in artificial turf fields were small, but thatthere could be a local environmental hazard. The purpose and objective of the risk assessmentwas to identify how artificial turf plans granules can affect recipients in the area closeto the pitches and provide input to reduce the spread of metals and substances harmful forboth human health and the surrounding environment. The work was divided into three parts:(1) the construction of artificial turf pitches and their material content, the spread of granulatesoutside the fields and disposal of artificial turf pitches. (2) Measured concentrations andsubstances from granulates and a review of environmental and health risk assessments fromthe literature. (3) Results from the studies own research and a brief risk assessment of artificialturf fields in Västerås. The research consisted of two parts. One mapping part, wherequestionnaires were sent out to a stratified sample of respondents and one part consisting oftaking soil profile samples and onsite visits and mapping analyzes in Arc-GIS. The results ofthe work’s own research are as follows: Youth playing soccer in an indoor hall with EPDM granules experience discomfortsuch as itching of the body and poor air quality. The majority of the adult players who answered the questionnaire do not experienceany discomfort when playing soccer on artificial turfs fields. The majority of the surveyed municipalities have not received any complaints regardingartificial turf fields (regarding human health and the surrounding environment). Artificial turf fields do not cause any negative impact on the surrounding infrastructuresuch as the storm water system. At the onsite visit the majority of the artificial turf fields had substantial amounts ofgranules spread out around the fields, both on hard surfaces, in and around stormwater inlet and on the grass and gravel covered areas. In the soil profile samples at one of the artificial turf fields, granulate was found atdepths down to 10 cm. An artificial turf field is considered worn out after 8-10 years. After that time, dependingon the fields condition, it will be reused at other areas or energy recoveredby combustion / Idag är det många kommuner och idrottsföreningar som anlägger konstgräsplaner då de blandannat har en längre utnyttjandetid och ett mindre skötselbehov än naturgräsplaner. Det somkan vara problematiskt med konstgräsplaner är gummigranulatet som används som fyllningi planen. Dessa granulat kan bestå av återvunna däck, vilka kan innehålla för människorshälsa och miljö, skadliga ämnen. Detta var skälet till att Kemikalieinspektionen (KEMI) lätgöra en lägesrapport år 2006 som bland annat kom fram till att miljö- och hälsoriskerna medkonstgräsplaner fyllda med gummigranulat från återvunna däck var små, men att det fannsen lokal miljörisk.Syftet och målet med examensarbetet var att utföra en förenklad riskbedömning över konstgräsplanernai Västerås stad. Riskbedömningen ska kartlägga hur konstgräsplanernas granulatkan påverka recipienter i närheten av planerna, både i dess funktion samt risk för skadapå akvatiska och terrestra ekosystem, men även för människors hälsa. Detta för att ge underlagför att långsiktigt minska spridningen av metaller och miljögifter med syfte att undvikanegativa effekter både på människors hälsa och omgivande miljö.Arbetet delades upp i tre delar, där de två första delarna bland annat redovisar hur en konstgräsplanär uppbyggd, vilka miljö- och hälsoskadliga ämnen som finns i materialet samt engenomgång av miljö- och hälsoriskbedömningar från litteraturen. Den tredje delen är resultatfrån egna undersökningar samt en övergripande riskbedömning av konstgräsplaner i Västerås.Arbetets egen undersökning bestod av två delar. En kartläggande del där frågeformulärskickades ut till ett stratifierat urval av respondenter samt en del bestående av jordprovtagning,platsbesök och kartanalyser.Resultatet av arbetets egna undersökningar är följande: Aktiva ungdomar som spelar fotboll i en inomhushall med EPDM-granulat kännerav besvär såsom klåda på kroppen och dålig luft. Av de vuxna spelarna som besvaradeenkäten uppger majoriteten att de inte känner av några besvär. Majoriteten av tillfrågade kommuner har inte har fått in några klagomål gällandekonstgräsplaner, varken gällande hälsa eller miljö. Konstgräsplaner ger inte upphov till någon negativ påverkan på omkringliggandeinfrastruktur såsom dagvattenbrunnar. Vid platsbesök låg det vid vissa av konstgräsplanerna ansenliga mängder granulatutanför planerna, både på hårdgjorda ytor, i och vid dagvattenbrunnar samt på gräsochgrustäcka områden. Vid jordprofilsprovtagning vid sidan av en konstgräsplan återfanns granulat på ettdjup på ner till 10 cm. En konstgräsplan anses uttjänt efter 8-10 år. Efter den tiden, beroende på planensskick, återanvänds den på andra ytor och när den anses vara helt uttjänt energiåtervinnsden genom förbränning.

Examensarbetets mål var att ta fram en riskhanteringsprocess för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås och implementera den i det nya ledningssystemet. Avsikten med riskhanteringsprocessen var att den skulle kunna användas till alla typer av risker.Risker avseende arbetsmiljö och miljö användes som bas för riskhanteringsprocessen och examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie, en inventering av potentiellt tillämpliga lagar, en nulägesanalys avseende SPs riskhantering och en övergripande inven-tering av förekommande risker. För att göra det möjligt för SP att genomföra ett kontinuerligt och holistiskt riskarbete togs ett förslag till verktyg för riskanalyser fram och verktyget användes vid två fallstudier. Riskhanteringsprocessen med framtaget verktyg förbereddes därefter för att kunna implementeras i ledningssystemet.Det konstaterades att det under arbetstid var stor skillnad mellan vilka risker olika personer och grupper av personer utsatte sig för. Om även resa till och från arbete inkluderades, var trafikolycka sannolikt den största risken för den övervägande delen av SPs personal. För miljön identifierades inte någon specifikt största risk.Under arbetets gång uppdagades förbättringsåtgärder avseende SPs riskhantering. Exempel på åtgärder var: ökad kunskap avseende riskhantering och tillämpliga lagar, införa överväganden avseende miljön i riskanalyser, förbättrade möjligheter att lära av varandra och implemen-tering av centralt övervakad riskhantering.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka de uppfattade miljöansvarsrisker hos företag som bedriver miljöfarliga verksamheter inom Stockholms län. Dessutom skall jag identifiera potentiella implikationer av dessa uppfattade risker för den svenska miljöförsäkringsmarknaden.</p><p>Svensk lagstiftning kräver att företag i Sverige tecknar en ansvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringen täcker både första och tredje parts anspråk då en plötslig, oförutsedd händelse har givit upphov till skada, även miljöskador. Gradvisa miljöskador innefattas inte av den svenska ansvarsförsäkringen. Dessutom har företag som bedriver miljöfarliga verksamheter har också krav på sig att avsätta medel till den obligatoriska miljöskade- och saneringsförsäkringen. Den lagstadgade miljöskadeförsäkringen syftar till att kompensera individer som skadats men inte har möjlighet att kompenseras av förorenaren, till exempel om det inte kan påvisas vilken som är ansvarig eller om den förorenande företaget gått i konkurs.</p><p>Denna empiriska studie, vilken omfattat intervjuer av företag som bedriver miljöfarliga verksamheter i Stockholms län, har visat att många företag saknar kunskap om vilket miljöförsäkringsskydd som företaget har. De har både bristfälliga insikter i ansvarsförsäkringens villkor samt i de obligatoriska miljöförsäkringarna. I många fall framgick det att företagen tog förgivet att de var den försäkrade parten. Detta är långt ifrån sanningen; för att uppnå ett heltäckande miljöförsäkringsskydd mot både plötsliga, oförutsedda och gradvisa omständigheter, krävs en tilläggsförsäkring (EIL- Environmental Impairment Liability). Utan EIL tar företagen på sig en betydande risk för ekonomiska förluster i samband med gradvisa miljöskador.</p><p>Det finns få prejudikat inom miljöjuridik, och särskilt miljöansvar, i Sverige idag. Principen förorenaren betalar (PPP-Polluter Pays Principle) är en viktig del av miljö-lagstiftningen vilken innebär att förorenaren åläggs ansvar för de skador denne har givit upphov till. Men i praktiken har PPP inte implementerats fullt ut vilket har lett till osäkerheter i tolkningen av miljöansvarslagstiftningen samt i hur företag skall hantera miljöansvarsrisker.</p><p>EIL försäkring har till följd av detta än så länge varit en sakta ökande marknad för försäkringsbolagen i Sverige. Denna studie pekar mot flera sannolika faktorer som kan ligga bakom den tröga EIL marknaden: 1) företagens ovisshet angående sitt faktiska miljöförsäkringsskydd, 2) förvirringen kring de lagstadgade miljöförsäkringarna och till och med 3) avsaknaden av miljöansvarsprejudikat i Sverige.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka de uppfattade miljöansvarsrisker hos företag som bedriver miljöfarliga verksamheter inom Stockholms län. Dessutom skall jag identifiera potentiella implikationer av dessa uppfattade risker för den svenska miljöförsäkringsmarknaden. Svensk lagstiftning kräver att företag i Sverige tecknar en ansvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringen täcker både första och tredje parts anspråk då en plötslig, oförutsedd händelse har givit upphov till skada, även miljöskador. Gradvisa miljöskador innefattas inte av den svenska ansvarsförsäkringen. Dessutom har företag som bedriver miljöfarliga verksamheter har också krav på sig att avsätta medel till den obligatoriska miljöskade- och saneringsförsäkringen. Den lagstadgade miljöskadeförsäkringen syftar till att kompensera individer som skadats men inte har möjlighet att kompenseras av förorenaren, till exempel om det inte kan påvisas vilken som är ansvarig eller om den förorenande företaget gått i konkurs. Denna empiriska studie, vilken omfattat intervjuer av företag som bedriver miljöfarliga verksamheter i Stockholms län, har visat att många företag saknar kunskap om vilket miljöförsäkringsskydd som företaget har. De har både bristfälliga insikter i ansvarsförsäkringens villkor samt i de obligatoriska miljöförsäkringarna. I många fall framgick det att företagen tog förgivet att de var den försäkrade parten. Detta är långt ifrån sanningen; för att uppnå ett heltäckande miljöförsäkringsskydd mot både plötsliga, oförutsedda och gradvisa omständigheter, krävs en tilläggsförsäkring (EIL- Environmental Impairment Liability). Utan EIL tar företagen på sig en betydande risk för ekonomiska förluster i samband med gradvisa miljöskador. Det finns få prejudikat inom miljöjuridik, och särskilt miljöansvar, i Sverige idag. Principen förorenaren betalar (PPP-Polluter Pays Principle) är en viktig del av miljö-lagstiftningen vilken innebär att förorenaren åläggs ansvar för de skador denne har givit upphov till. Men i praktiken har PPP inte implementerats fullt ut vilket har lett till osäkerheter i tolkningen av miljöansvarslagstiftningen samt i hur företag skall hantera miljöansvarsrisker. EIL försäkring har till följd av detta än så länge varit en sakta ökande marknad för försäkringsbolagen i Sverige. Denna studie pekar mot flera sannolika faktorer som kan ligga bakom den tröga EIL marknaden: 1) företagens ovisshet angående sitt faktiska miljöförsäkringsskydd, 2) förvirringen kring de lagstadgade miljöförsäkringarna och till och med 3) avsaknaden av miljöansvarsprejudikat i Sverige.

Miljörisker är risker som är relaterade till miljöproblem och hot kopplat till det. Hur människor i Sverige uppfattar det kan skilja sig runt om i landet. Den här studiens syfte är att undersöka uppfattningen och riskperceptionen hos människor i de två orterna Skoghall och Tullinge, samt hur samhällsstrukturer och kulturella världsbilder påverkar uppfattningen och synen på miljörisker relaterat till klimatförändringar och luftföroreningar. Studien använder en komparativ metod där riskperception och uppfattningar hos människor i de två orterna är egenskaperna som jämförs utifrån det teoretiska ramverket Cultural Theory of Risk. Fokusgruppsintervjuer används för datainsamling som genomfördes under två tillfällen i respektive ort, data analyseras med tematisk analys där mönster i intervjusvar beskrivs i form av teman. Studiens resultat visar att skillnader såväl som likheter kan hittas i uppfattning av miljörisker i båda orterna. Den största skillnaden mellan orterna är att det finns mångfald vad gäller synen på miljörisker på en lokal nivå i Skoghall än i Tullinge, där det visar sig råda mer samsyn. Den största likheten mellan orterna är hur nyheter och media med mera påverkar människors uppfattning av miljörisker på ett sätt som gör att de bland annat anser att klimatförändringar och luftföroreningars effekter skulle bli mer allvarliga utanför Sverige. Slutligen visar studien att det generellt finns en påverkan från samhällsstrukturer och kulturella världsbilder i riskperception hos människor som är delvis grunden till skillnaderna och likheterna mellan orterna. / Environmental risks are risks connected to environmental issues and threats that come with them. How people in Sweden perceive them can vary around the country. This study’s purpose is to examine the comprehension and perception of environmental risks linked to climate change and air pollution in the two localities of Skoghall and Tullinge. How social structures and cultural worldviews are affecting them is also examined. The study is using a comparative method where the risk perception and comprehension of the people in the two localities are the characteristics that are compared, based on the theoretical framework of Cultural Theory of Risk. Focus group interviews are used to collect data with two interviews that is made in each locality, the data is analyzed with Thematic analysis where patterns in the interview answers are described through themes. The result of this study shows that there are differences and similarities between the localities when it comes to the comprehension of environmental risks. The greatest difference between the localities is that there is more of a diversity in perception of environmental risks on a local level in Skoghall than in Tullinge, where there is more of a consensus on the matter. The greatest similarity between the localities is regarding how news and media etc. are influencing people’s comprehension of environmental risks in a way that they, among other things, think that the effects of climate change and air pollution would be more serious outside of Sweden. Finally, the study shows that there is a general effect from social structures and cultural worldviews on the risk perception of people in both localities, which is partially the cause of the differences and similarities between them.