Examensarbete.

This thesis explores the poverty alleviation and peace-spoiling power of the mineral extraction sector in the Democratic Republic of the Congo to arrive at a set of strategic goals for the country moving forward. Although subterranean minerals are often a source or perpetuator of violence, the potential to lift the country’s rural communities out of extreme poverty makes the mining industry an essential part of the nation’s development strategies. Lessons from Tanzania, Côte d’Ivoire, Guinea, Ethiopia, Zimbabwe, Nigeria, Ghana, Zambia, Uganda and Sierra Leone to arrive at best practices for increasing the multiplier effect of large-scale mining, formalization, beneficiation, capital resource development, stakeholder harmonization and conflict control. The study also finds that in order to smoothly construct and implement new programs, the traditional roles and positioning of government, corporate and community stakeholders must change toward increased inclusion.

For a long time, the indigenous Sami of northern Sweden have had little influence within planning processes. This problem have in recent years been highlighted both in legal terms and through practices for developing Impact Assessments (IA), and has led to increasing conflict between reindeer herders and mining corporations. This thesis uses Critical Discourse Analysis (CDA) to examine the IA documents for three mining concessions within Sami Reindeer Herding Communities (samebyar). The discourse analysis found that there were some differences in methodology and language between the documents, especially relating to if the assessments evaluated impacts to reindeer husbandry using a quantitative or a qualitative approach. The documents would also tend to downplay the impacts of the mines on reindeer husbandry, while highlighting the benefits of the mines for the local economy, and dispute the concerns of the affected reindeer herders. The thesis concludes by stating that an increased awareness of positionality among IA authors would be beneficial to promote transparency when indigenous or other vulnerable stakeholders are likely to be negatively affected. / Den samiska ursprungsbefolkningen i norra Sverige har under lång tid haft enbart lite inflytande inom planprocessen. Detta problem har under senare år belysts både i lagliga kretsar och genom metoder för att framställa miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), och har lett till en ökad mängd konflikter mellan renskötare och gruvbolag. Denna uppsats använder kritisk diskursanalys för att undersöka MKB:na för tre gruvkoncessioner i samebyars renskötselområden. Resultaten pekade på att det fanns vissa skillnader i metodik och språk mellan dokumenten, särskilt när det gällde om bedömningarna utvärderade konsekvenserna på rennäringen genom en kvantitativ eller ett kvalitativ vetenskaplig metod. MKB:na tenderade även att tona ned gruvornas inverkan på renskötseln, samtidigt som de lyfte fram gruvornas fördelar för den lokala ekonomin, och ifrågasatte de berörda renskötarnas bekymran. Avslutningsvis konstateras att en ökad medvetenhet bland MKB-författare om hur deras subjektiva tillhörighet kan påverka deras bedömningar skulle vara fördelaktigt för att öka transparensen när ursprungsinvånare eller andra berörda sannolikt kommer att påverkas negativt.