Studien undersöker hörförståelse hos mellanstadieelever i årskurserna 4, 5 och 6. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra elevers förmåga att förstå en åldersadekvat, skönlitterär text i ljudformat. Studien fokuserar på att undersöka elevernas hörförståelseförmåga med infallsvinkeln progression mellan årskurser och prestationsskillnad mellan pojkar och flickor. Metoden som använts är kvantitativ och 190 elever från två olika skolor i Mellansverige deltog i undersökningen. Materialinsamlingen skedde anonymt genom en webbaserad enkät med flervalsfrågor. Resultatet visar att det finns en viss progression från årskurs 4 till årskurs 5 och 6 men mellan årskurs 5 och 6 visas inte någon progression. Resultatet för pojkarna och flickorna visar att flickorna fått högre resultat på alla inferensfrågor och något högre slutpoäng än pojkarna. Utifrån resultatet bidrar vår studie till fortsatta diskussioner kring pojkars och flickors prestationer. Dessutom belyser studien det aktiva lyssnandet som är en stor del i undervisningen men forskat på i liten utsträckning.

Denna c-uppsats undersöker korttidsminnets kapacitet hos enspråkiga och flerspråkiga ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns en skillnad i korttidsminnet mellan enspråkiga och flerspråkiga. Denna c-uppsats är en kvantitativ studie som använder ett minnestest som datainsamlingsmetod vilket utgår från free recall metoden. Studien undersöker även om det finns en primacy och recency effekt hos enspråkiga och flerspråkiga. Data analyseras genom sammanställningar i form av olika tabeller och diagram. Resultatet visar en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkigas minneskapacitet där flerspråkiga lagrar fler ord i korttidsminnet än enspråkiga. Det framkommer även att det inte finns en skillnad på primacy och recency effekt mellan enspråkiga och flerspråkiga, men även att false memory effekt kan uppstå. Resultaten diskuterats med hänsyn till språkfärdighetens påverkan, primacy och recency effektens koppling till korttidsminnet och det semantiska fältets påverkan på false memory effekt. Diskussionen tar även upp demensstudiers relevans till denna studies resultat, där positiva kognitiva effekter går att identifiera i korttidsminnet redan hos ungdomar.

Dagens samhälle är beroende av internet och webbapplikationer för olika uppgifter. Svarstiden för API:er spelar en avgörande roll i responsiviteten för webbapplikationer. Två huvudsakliga API-tillvägagångssätt, GraphQL och REST, har sina egna styrkor och svagheter. Studien syftar till att jämföra svarstider för GraphQL och REST API:er och undersöka minneskapaciteten hos Raspberry Pi och Ubuntu som serverarkitekturer. En artefakt byggs för att agera som API och mätverktyg. Resultaten kommer att ha betydelse för datavetenskapen och ha praktiska implikationer för webbutvecklare och användare. Mätningar visar att REST har snabbare svarstider vid enskilda anrop medan GraphQL är snabbare vid underfetching, och minnesprestandan mellan Raspberry Pi och Ubuntu visar ingen signifikant skillnad.