Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.

The possibility to report misconduct at your workplace is fundamental in the public sector. Studies about employees who blow the whistle have been made before but not from the perspective of the manager and how they handle it and what kind of support they have. The meaning of this study is from a manager perspective, in this case school leaders, is to see what kind of support they have and what role the school leader has, if they are representing the teachers or the political administration. Based on different theories concerning whistleblowing and different kinds of official types and organizational models, this study intends to answer where school leaders see themselves in the borderland between working based on the Education Act and based on the Local Government Act and the economic rule that prevail. The study also deals with the power perspective based on the school leader’s role in the own organization’s hierarchy, both as the highest in command at its school unit and as subordinate to an administration/board/owner. In this study, seven school leaders and one person who is very familiar with how the administration works with issues concerning misconduct are interviewed. Based on the answers from those interviews, it has been possible to draw some conclusions and see several common denominates among the respondents, including that school leaders rely more on their own profession when it comes to problem management than using the administration’s/head office’s collective expertise. / Möjligheten att rapportera missförhållanden på sin arbetsplats är en grundläggande del i den offentliga verksamheten. Visselblåsning gjorda av medarbetare har varit föremål för studier tidigare men chefens perspektiv av att kunna hantera dem och stödet de får när det sker finns inte dokumenterat i samma utsträckning. Syftet är att utifrån ett chefsperspektiv, i detta fall skolledare, undersöka det stöd som finns och vilken roll som skolledare främst företräder, lärarkåren eller huvudmannen. Utifrån olika teorier som rör visselblåsning och olika typer av tjänstepersonstyper samt organisationsmodeller ämnar denna undersökning svara på vad skolledare ser sig själva som i gränslandet mellan att arbeta utifrån skollagen och utifrån kommunallagen och de ekonomiska regler som råder där. Undersökningen behandlar även maktperspektivet utifrån skolledarens roll i den egna organisationens hierarki, både som högst ansvarig på sin skolenhet och som underställd en förvaltning/nämnd eller styrelse/ägare. I denna undersökning intervjuas sju skolledare och en person som är insatt i hur förvaltningen arbetar med frågor som rör missförhållanden. Utifrån intervjuerna har det gått att dra slutsatser och se flera gemensamma nämnare hos respondenterna, bland annat att skolledare förlitar sig mer på den egna professionen när det kommer till problemhantering än att använda sig av förvaltningens/huvudkontorets samlade expertis.

The purpose of this study is to examine the meeting between children in cults and personnel in Swedish schools and Child Protective Services (CPS). Furthermore, the study investigates whether children in cults who are being mistreated receive the help and attention they need from school and the CPS. This study has a qualitative research approach. Five semi-structured interviews with former cult members and professionals who have worked with children in cults were conducted. The interviews were supplemented with a content analysis of two autobiographies written by former cult members. The theory chosen was the general systems theory with the aim to use it as a tool to further understand how cults work as a system and how it affects the children in them. The results show that children who live in cults can be exposed to physical and mental abuse. Furthermore, it is difficult for professionals to identify children that have experienced abuse, due to the cults view of and approach to people outside their own community. Lack of knowledge regarding how to recognize these children in cults that have experienced abuse and non-existent training in how to handle said cases is one reason for why many children have been overlooked.

Bakgrund: Forskning om missförhållanden visar att äldre som bor på särskilda boenden utsätts för olika former av missförhållanden. De olika formerna av missförhållanden som sker inom äldreomsorgen kommer till uttryck på olika sätt, såsom psykisk och fysisk vanvård samt försummelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal uppfattar eventuella missförhållanden inom äldreomsorgen och varför de tror att missförhållanden uppstår på särskilda boenden. Syftet var även att utifrån Theory of Reasoned Action tolka omvårdnadspersonalens potentiella agerande i situationer då det uppstår missförhållanden. Metod: Studien nyttjade en kvalitativ forskningsmetod i form av en vinjettstudie medfokusgrupper. Materialet analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade olika uppfattningar kring missförhållanden. Brist i arbetsmiljö såsom tidsbrist, personalbrist och stress var troliga orsaker till missförhållanden. Genom Theory of Reasoned Action indikerades att kollegors påverkan, så kallade ”subjektiva normer” och egna attityder kan bidra till en förståelse om varför missförhållanden uppstår på särskilda boenden. / Background: Research on elder abuse shows that elderly people living in nursing homes are exposed to various forms of abuse. The various forms of abuse that occur in elderly care are expressed in different ways, such as mental and physical abuse, and neglect. Aim: The aim of the study was to investigate how nursing staff perceive possible elder abuse in elderly care and why they believe that elder abuse occurs in nursing homes. The aim was also to interpret the nursing staff's potential actions in situations where elder abuse occurs based on the Theory of Reasoned Action. Method: The study used a vignette methodology with four focus group interviews. The material was analysed through thematic analysis. Results: The results showed that nursing staff had different perceptions of elder abuse. The respondents believed that, among other things, deficiencies in the work environment such as lack of time, staff shortages and stress were likely reasons for elder abuse. The Theory of Reasoned Action indicated that colleagues' influence, also known as "subjective norms" and their own attitudes can contribute to an understanding of why elder abuse occurs in nursing home.

I denna uppsats undersöks hur föräldraförmågan konstrueras i rättsfall och hur olika domstolsinstanser med fokus på Högsta förvaltningsdomstolen, argumenterar för bifall respektive avslag för vård enligt LVU 2§ vilket handlar om föräldraförmågan. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöks sju domstolsavgöranden från förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen där fokus ligger på Högsta förvaltningsdomstolens beslut. En hermeneutisk analysmetod används för att analysera materialet samt att socialkonstruktionismen som teori genomsyrar hela uppsatsen. För att fördjupa analysen tar vi stöd av tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. Den tidigare forskningen innehåller studier som förklarar termen föräldraskap och vad som ingår i detta men även forskning kring tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. Uppsatsens ämne uppkom efter debatter och kritik kring socialtjänstens arbete våren 2022. Det har i dessa debatter hävdats att socialtjänsten omhändertar barn utan giltiga skäl. Resultatet i vår uppsats visar dock på raka motsatsen. Resultatet visar på att en bristande föräldraförmåga inte föranleder ett omhändertagande utan snarare att flera brister i kombinationen med varandra utgör grund för LVU. Uppsatsens resultat visar att en förälder kan klassas som en tillräckligt bra förälder trots bristande föräldraförmågor. Det uppsatsens resultat dock visar på, vilket samstämmer med tidigare forskningen är att ett det krävs en hel del brister i föräldraskapet och omfattande problematik för att skäl för ett LVU enligt 2§ ska föreligga.