Syftet med vår undersökning var att få kunskap och förståelse för hur förskolepedagoger ser på mobbning bland flickor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. Vårt resultat visade att hälften av pedagogerna inte visste hur de skulle gå tillväga när de upptäckte mobbning bland flickor. Det framkom också att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. Något mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna använde sig av olika gällande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor. Våra slutsatser är att för att nå bästa möjliga resultat gällande arbetet att motverka och förebygga mobbning mellan flickor, samt att upptäcka den, bör pedagogerna utöka sin kunskap inom mobbning. Detta för att i sin tur engagera flickor i diskussioner så att pedagogerna får en större insikt i hur man ska hantera sådana här situationer.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid. Det framkom i intervjuerna att e-mobbning är ett problem bland både flickor och pojkar, men att det främst är flickor som är inblandade i det. I den tidigare forskningen uppenbarade det sig att vuxna och föräldrar har en okunskap när det gäller Internet och datorer och att ungdomarna därmed inte känner sig bekväma med att prata med vuxna angående Internet och de problem som det kan föra med sig. Dock stämde detta inte helt överens med vad undersökningen visade, då vuxna – åtminstone de verksamma inom socialt arbete som varit respondenter i föreliggande studie – har en relativt god kunskap om e-mobbning och framförallt en vilja att öka medvetenheten om ämnet hos både ungdomar och föräldrar.

Den här studien utgår från syftet att studera pedagogernas syn på mobbning i förskolan samt hur förskolorna arbetar med att förebygga mobbning. Resultatet har visat att samtliga förskolor som deltagit i undersökningen arbetar med att förebygga mobbning. Arbetssättet på förskolorna i studien har visat sig vara lika, då samtliga förskolor i studien utgår från likabehandlingsplanen i arbetet med att förebygga mobbning. Att arbeta med att tidigt förebygga mobbning är något samtliga pedagoger i studien ansett är viktigt. Resultatet har även visat hur en del att pedagogerna tycker sig se svårigheter med att låta det förebyggande arbetet vara synligt och medvetet för barnen. Hur förskolor arbetar med att förebygga mobbning i förskolan besvaras samt hur pedagogerna ser på mobbning i förskolan.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på mobbning och hur de arbetar med att motverka det. Syftet är även att ta reda på hur förskollärarna talar med barnen om mobbning och om förskollärarna tror att självkänsla har någonting med mobbningen att göra. Studien genomfördes på tre olika skolor där jag intervjuade sammanlagt fem förskollärare. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer för min undersökning,  varje intervju transkriberades sedan ordagrant och sedan gjorde jag en sammanfattning av varje intervju. Sist jämförde jag alla svar och sammanställde likheter och skillnader. Resultatet visar på att förskollärarna var relativt överens om att mobbning är när någon blir kränkt upprepande gånger. Resultatet visar även på att alla förskollärare på olika vis talar med barnen om mobbning och att det är viktigt att involvera föräldrarna i arbetet. Slutligen visade resultatet att alla förskollärare anser att självkänsla spelar roll i mobbning. De menar att mobbaren oftast är den som har dålig självkänsla.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolan och fritidshemmet arbetar med likabehandlingsplanen med särskilt fokus på förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. I denna fallstudie kommer ni att få ta del av arbetet mot mobbning och kränkning på en skola och på ett fritidshem och även hur de arbetar med sin likabehandlingsplan. På skolan och på fritidshemmet har eleverna fått besvara frågor utifrån en trivselenkät som skolan har satt ihop om hur de bland annat trivs i skolan och med kompisar. Utifrån dessa trivselenkäter har det kunnat konstateras att det inte förekommer mycket mobbning och kränkning, men det förekommer i viss mån. Skolan och fritidshemmet arbetar mycket med likabehandlingsplanen, främst med ett likabehandlingsteam där personal från alla avdelningar medverkar. Det finns brister i skolan och fritidshemmet när det handlar om likabehandlingsarbetet som kommer beröras i denna fallstudie genom t.ex. intervjuer med lärare och fritidspedagoger. För att ha kunnat få fram dessa resultat har jag tagit del av skolan och fritidshemmets trivselenkäter, deras likabehandlingsplan, jag har även intervjuat fritidspedagoger, rektor och lärare och använt mig av tidigare forskning i ämnet.

Abstract This essay is a comparative study of two youth novels with bullying as a motif. The novels are Vi kallar honom Anna by Peter Pohl and Gilla Hata Horan by Johanna Nilsson. Bullying at school is an ever present problem for students, teachers, parents and school management. The society is obliged to provide a safe and equal environment where every student is included. The school system of today take actions to prevent bullying. I believe literature could play a part in that work. The purpose of the essay is to examine similarities and differences between the texts in how bullying is described 60 years ago, and the bullying that exists today and often takes place on the Internet. I also plan to use the result in literature classes. I have in my analysis used a comparative method, and biografic science where focus lies on what the author wants to say with the text. My analysis shows that the texts displays many situations that relates to science. There are many similarities and differences between the texts, but the biggest difference is the description of how teachers and management looked at bullying in the 1950s, compared to today. Another difference is the description of how bullying today takes place around the clock, compared with how bullying mainly took place during school time 50 years ago, differences that clearly is stated in the novels. Back in the day you knew who the persons that performed bullying was. Today you can be anonymous, which makes it hard to know who is behind it. Both authors have their own experiences from bullying with a time difference of 40-50 years. Despite the time gap bullying is described with essentially the same universal components in cause and effect. Keywords: Bullying, study of motifs, comparative, intertextuality

Mobbning är ett vanligt förekommande problem i våra skolor idag, vilka kan få allvarliga konsekvenser för de inblandade. Det är därför viktigt att lärare på bästa sätt arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning och annan kränkande behandling. Det är även en lärares uppdrag och skyldighet att göra i sitt arbete. Dock finns det inte mycket forskning om mobbning som visar på hur lärare ser på och uppfattar mobbningsproblematiken. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare uppfattar detta fenomen, och hur de ser på och hanterar mobbningsproblematiken i sitt dagliga arbete på skolan. Denna studie syftar därmed till att undersöka vad ett urval lärare har för uppfattning om vissa aspekter av fenomenet mobbning. Vidare kommer studien att behandla och ge svar på frågeställningarna; vad upplever urvalet lärare som problematiskt i fråga om mobbning samt hur upplever urvalet lärare att mobbningsproblematiken har utvecklats i takt med teknologiutvecklingen av digitala medier? Genom sju intervjuer med sex olika lärare har dessa frågor försökt att besvarats och kartläggas med hjälp av en fenomenografisk ansats och utifrån ett sociokulturellt perspektiv.     Studien resulterade i sex olika faktorer som samtliga lärare upplever som problematiska i fråga om mobbning. Lärarna finner det helt enkelt svårt att i praktiken se, och veta, vad gränsen går mellan kränkning och mobbning, och det upplever en problematik i samarbetet med föräldrarna vad gäller detta. De finner det också svårt att se och upptäcka mobbning samt att hantera vissa mobbningssituationer, då det är fråga om barn med olika typer av diagnoser som blir mobbade eller utsätter andra barn för mobbning. De upplever även att personal- och tidsbristen är ett problem i fråga om mobbning, men också att deras kunskaper om mobbning inte är tillräckliga. Studien resulterade även i att samtliga lärare upplever och har erfarenheter av att mobbningsproblematiken har ökat i takt med utvecklingen av digitala medier.

Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används i antimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstor stad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp av fokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolorna har ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggande arbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstå mobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggande arbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet i arbetet.