• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 573
  • 12
  • 2
  • Tagged with
  • 587
  • 148
  • 128
  • 128
  • 99
  • 97
  • 82
  • 77
  • 76
  • 74
  • 68
  • 65
  • 61
  • 49
  • 46
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Är utsattheten i omklädningsrummet en myt? : En studie om utsatthet i högstadiet

Egardt, Anna, Stokken, Anna January 2014 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta.  Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet? Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan? Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013).   Metod Metoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö. För att få reda på elevernas syn på lärarens arbete har vi använt oss av en anonym enkät som innehöll 19 stycken frågor om utsattheten på skolan. Samtliga elever, 107 stycken, gick i åk 8 och 9,   Resultat Resultatet från intervjuerna visade att lärarna arbetar mycket för att förbygga mobbning på skolan. Lärarna sa att mobbningen oftast sker på sociala medier, dvs inte offentligt utan bakom deras ryggar. De flesta eleverna upplever att skolans miljö är en säker plats, men att det är korridorerna, omklädningsrummet och toaletten som är de mest utsatta platserna. Enkätsvaren visade stora skillnader mellan eleverna på glesbygden och i storstaden vad det gäller utseende och kommentarer men inte utsatta platser och trivsel.   Slutsats Slutsatsen i vår studie är att läraren gör ett stort arbete för att förebygga utsattheten och hantera mobbning. Eleverna är inte medvetna om vad lärarna gör för deras välmående. De platser som anses vara utsatta skiljer sig inte mellan de undersökta skolorna.
12

Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning

Nygren, Linda-Marie January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>Titel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.</p><p>Författare: Linda Nygren.</p><p>Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.</p><p>Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.</p><p>Datum: december 2007.</p><p>Syfte</p><p>Tidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.</p><p>Metod</p><p>Den metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät. Informanterna var tidigare känd hos författaren och de valdes med hänsyn till kännedom om deras kunskap om ämnet mobbning. Det valdes att föra anteckningar under intervjun och intervjuerna genomfördes enskilt på deras arbetsplatser.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna har en åsikt om vad mobbning är och att denna mening till största del byggs av deras egna erfarenheter. Skolorna är verksamma i sitt arbete för att förebygga mobbning, och det arbetet är till stor del i samma omfattning på de båda skolorna. Tanken är att de ska arbeta efter en likabehandlingsplan som är speciellt utarbetade till respektive rektorsområde, men p.g.a. att dessa planer inte är kompletta har det blivit att de arbetar efter en blandning av dessa planer och Farstametoden.</p><p>Konklusionen är att det är av betydning att ha en fungerande plan hur man ska bedriva denna verksamhet och det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.</p>
13

Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning

Nygren, Linda-Marie January 2008 (has links)
Abstract Titel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning. Författare: Linda Nygren. Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik. Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund. Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle. Datum: december 2007. Syfte Tidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall. Metod Den metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät. Informanterna var tidigare känd hos författaren och de valdes med hänsyn till kännedom om deras kunskap om ämnet mobbning. Det valdes att föra anteckningar under intervjun och intervjuerna genomfördes enskilt på deras arbetsplatser. Resultat Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna har en åsikt om vad mobbning är och att denna mening till största del byggs av deras egna erfarenheter. Skolorna är verksamma i sitt arbete för att förebygga mobbning, och det arbetet är till stor del i samma omfattning på de båda skolorna. Tanken är att de ska arbeta efter en likabehandlingsplan som är speciellt utarbetade till respektive rektorsområde, men p.g.a. att dessa planer inte är kompletta har det blivit att de arbetar efter en blandning av dessa planer och Farstametoden. Konklusionen är att det är av betydning att ha en fungerande plan hur man ska bedriva denna verksamhet och det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.
14

Skolan - himmel eller helvete : en studie om elevers upplevelser av mobbning

Andersson, Stefan, Kuqi, Nepe January 2011 (has links)
Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar. Hälften av respondenterna i studien ansågatt det förekom mobbning i stort sett alltid eller ibland på deras skola medanhälften menade att mobbning förekom sällan eller aldrig på deras skola.Resultatet visade även att ungefär hälften av respondenterna ansåg att lärarna påskolorna i stort sett alltid eller ibland agerade mot mobbning och ungefär likamånga ansåg att lärarna aldrig eller sällan agerade mot mobbning.
15

Handlingsplaner mot mobbning : En jämförelse mellan två skolors sätt att arbeta mot mobbning och hur de löser ett mobbningsfall utifrån sina handlingsplaner

Nilsson, Martina, Åhsberg, Jessica January 2007 (has links)
Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete. Skolornas handlingsplaner är utformade på olika sätt. Den ena skolans handlingsplan är välutvecklad och de har även ett stort mobbningsteam och kamratstödjare på skolan. Den andra skolan har en mindre detaljerad handlingsplan, ett litet mobbningsteam och inga kamratstödjare. Tillvägagångssättet för att lösa det konstruerade mobbningsfallet löste respondenterna på liknande sätt, då båda skolorna följer Farstametoden. Våra slutsatser blev att kamratstödjare kan hjälpa en skola med arbetet mot mobbning. Det förebyggande arbetet ska även finnas schemalagt då det är lättare att det blir gjort. Farstametoden menar vi är bra både om föräldrarna blandas in i samtalen eller inte. Det är viktigt att mobbningsteamet har regelbundna träffar och inte är för få, tycker vi.
16

Handlingsplaner mot mobbning : En jämförelse mellan två skolors sätt att arbeta mot mobbning och hur de löser ett mobbningsfall utifrån sina handlingsplaner

Nilsson, Martina, Åhsberg, Jessica January 2007 (has links)
<p>Syftet med vår rapport är att se skillnaden mellan två skolors förarbete och agerande mot mobbning. Vi vill även undersöka om skolornas handlingsplaner mot mobbning är tillräckligt utformade för att lösa ett konstruerat mobbningsfall. Vi använde oss av ett kvalitativt angreppssätt med sex semistrukturerade intervjuer. Vi granskade även skolornas befintliga dokument såsom handlingsplanerna mot mobbning. Resultatet av undersökningen blev att båda skolorna har schemalagda, förebyggande arbete. Skolornas handlingsplaner är utformade på olika sätt. Den ena skolans handlingsplan är välutvecklad och de har även ett stort mobbningsteam och kamratstödjare på skolan. Den andra skolan har en mindre detaljerad handlingsplan, ett litet mobbningsteam och inga kamratstödjare. Tillvägagångssättet för att lösa det konstruerade mobbningsfallet löste respondenterna på liknande sätt, då båda skolorna följer Farstametoden. Våra slutsatser blev att kamratstödjare kan hjälpa en skola med arbetet mot mobbning. Det förebyggande arbetet ska även finnas schemalagt då det är lättare att det blir gjort. Farstametoden menar vi är bra både om föräldrarna blandas in i samtalen eller inte. Det är viktigt att mobbningsteamet har regelbundna träffar och inte är för få, tycker vi.</p>
17

"Mobbning utan gränser" : En studie om likabehandlingsplaners systematiserade arbete mot elektronisk mobbning.

Leigod, Ellinor, Petersson, Lina January 2013 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv. Resultatet visade att många skolor saknar mål kring arbetet med elektronisk mobbning, samt att de flesta skolor har otydliga åtgärder för att främja och förebygga elektronisk mobbning.
18

Flickors mobbning. Ett sökande efter flickors mobbning som inte syns men ändå finns. / Girls'bullying. A search for girls'bullying, which does not show but still exists.

Lundström, Jonna, Hulterstam, Sara January 1999 (has links)
<p>Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska mobbningen bland flickor. </p><p>I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. </p><p>I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors mobbning. Flickorna fick besvara frågor som: Varför blir man mobbad, Varför mobbar man, Så här tror jag att en eller flera flickor mobbar en eller flera andra flickor. </p><p>I resultatdiskussionerna bearbetas enkätsvaren och intervjusvaren vilka också i viss mån jämförs med olika forskare och deras teorier. Vi har bland annat kommit fram till att man som lärare måste vara mycket uppmärksam och misstänksam för att man överhuvudtaget skall få syn på flickors mobbning.</p>
19

Flickors mobbning. Ett sökande efter flickors mobbning som inte syns men ändå finns. / Girls'bullying. A search for girls'bullying, which does not show but still exists.

Lundström, Jonna, Hulterstam, Sara January 1999 (has links)
Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors mobbning. Flickorna fick besvara frågor som: Varför blir man mobbad, Varför mobbar man, Så här tror jag att en eller flera flickor mobbar en eller flera andra flickor. I resultatdiskussionerna bearbetas enkätsvaren och intervjusvaren vilka också i viss mån jämförs med olika forskare och deras teorier. Vi har bland annat kommit fram till att man som lärare måste vara mycket uppmärksam och misstänksam för att man överhuvudtaget skall få syn på flickors mobbning.
20

Socialarbetares erfarenheter av e-mobbning bland ungdomar

Larsson, Louise January 2010 (has links)
<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid. Det framkom i intervjuerna att e-mobbning är ett problem bland både flickor och pojkar, men att det främst är flickor som är inblandade i det. I den tidigare forskningen uppenbarade det sig att vuxna och föräldrar har en okunskap när det gäller Internet och datorer och att ungdomarna därmed inte känner sig bekväma med att prata med vuxna angående Internet och de problem som det kan föra med sig. Dock stämde detta inte helt överens med vad undersökningen visade, då vuxna – åtminstone de verksamma inom socialt arbete som varit respondenter i föreliggande studie – har en relativt god kunskap om e-mobbning och framförallt en vilja att öka medvetenheten om ämnet hos både ungdomar och föräldrar.</p>

Page generated in 0.0614 seconds