Den här   studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning   och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan   under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen   där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan   barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens   möjligheter att förebygga mobbning. Den metod   som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer   har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två   huvudskyddsombud intervjuats. Viktiga   resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt   förekommande. En del av respondenterna vill dock inte kalla det som hänt för   mobbning. Lekens roll för uppkomsten av mobbning är central, menar de flesta   av respondenterna. Vidare pekar de på att barngruppernas storlek är viktig   för personalens möjligheter att förebygga och upptäcka mobbning. Alla   respondenterna har gett olika förslag på hur man kan förebygga mobbning, t   ex. ha samtal om känslor och regler för uppförande, upprätta sociogram och,   framför allt, vara så nära barnen som möjligt hela tiden. Två av   huvudskyddsombuden trycker på att de stora barngrupperna, som blivit allt   vanligare på senare år, har skapat problem både för personal och barn.   Personalen har svårt att se alla barn i önskvärd omfattning och barnen får   ibland inte det stöd från personalen de kan behöva när de leker. De   intervjuade pekar också på ett par yttre viktiga faktorer som påverkar   arbetsmiljön: lokalernas utformning och den ansträngda ekonomin som leder   till stress.

I media har det uppmärksammats en rad olika fall beträffande mobbning. Ofta uppmärksammas de barn som begått självmord på grund av den mobbning som pågått i skolan. Studiens syfte är att utifrån den mobbades perspektiv undersöka mobbning med dess konsekvenser både under och efter mobbningsperioden, vilken pågått i grundskolan. Genom en kvalitativ undersökning med utgångspunkt från en narrativ och tematisk analys har vi studerat tolv stycken berättelser vilka är skrivna av personer som tidigare varit mobbade. Dessa berättelser är tagna från två öppna forum på Internet. I resultat- och analysdelen har vi också haft fokus på upplevelsen av skolpersonal utifrån den mobbades perspektiv, huruvida skolpersonal reagerat och agerat mot mobbningen. Studien utgår från fyra olika teorier vilka nyttjats för att ha möjlighet att förstå och analysera fenomenet mobbning.  Resultatet visar att konsekvenserna av mobbning är omfattande och allvarliga för den mobbade både under och efter mobbningsperioden. I berättelserna framkommer det att självskadande beteende, självmordstankar och självmordsförsök uppstår hos den mobbade, vilka är exempel på de mest allvarliga konsekvenserna. Dessa konsekvenser har en övervägande majoritet av författarna bakom berättelserna vittnat om. Resultatet pekar också på den livsviktiga roll som skolpersonal har men inte tar ansvar för, där samtliga tolv personer i sina berättelser beskriver en besvikelse som finns över skolan och dess passiva agerande mot mobbning.

På många skolor runt om i Sverige bedrivs organiserad rastverksamhet. Syftet meddenna undersökning är att undersöka rastaktivisters syn på effekterna av sitt arbete, medutgångspunkt i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Informantereftersöktes via sociala medier, och sju stycken deltog i undersökningen. Dessa ficksvara på en enkät. Resultatet av denna enkät visar att rastaktivisterna till stor del ärnöjda med sitt arbete och upplever minskad förekomst av bråk, tråkningar ochkränkande behandling under de raster då rastverksamhet bedrivs. En stor stolthet öververksamheten lyser igenom i informanternas svar, samt en vilja att utveckla ochförbättra sin verksamhet. Studien visar också att rastaktivisterna upplever storutvecklingspotential i sin verksamhet, för att kunna ”fånga upp” de elever som de anserbäst behöver verksamheten. Slutsatsen är att rastverksamheten har stor potential attminska förekomsten av mobbning och kränkande behandling. Rastverksamheten haräven potential att fungera som ett verktyg för inlärning i en skolkontext, utöver ett rentunderhållningsvärde för de elever som väljer att delta.

Den här uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser påverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstår som betydelsefullt att ta fasta på i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstå vilka möjligheter och svårigheter som kan kopplas samman med olika förutsättningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall på två olika skolor. Jag använde mig av ostrukturerade intervjuer på två olika skolor för att få fram informanternas syn på deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning är att någon eller några vid upprepade tillfällen utsätts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet från studien visar att arbetssätten är likartade oavsett resurser och att samma svårigheter i arbetet mot mobbning upplevs på båda skolorna. En av svårigheterna är att få till bra möjligheter för att utreda händelser av mobbning eller kränkningar direkt då de hänt samtidigt som de vanliga arbetsuppgifterna ska skötas. En annan är komplexiteten att bedöma om det är mobbning, kränkning eller trakasserier och hur det fortsatta arbetet ska ske för att förhindra upprepning av det som hänt. Studien visar också att samtliga som deltog i studien anser att det är viktigt att arbeta engagerat och systematiskt mot mobbning.

Licentiatavhandling Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers tankar kring samtal om mobbning och utanförskap i relation till förskolan. Tre stycken frågeställningar har legat till grund för studien: Vilka uppfattningar har pedagoger kring mobbning och utanförskap i relation till förskolebarn? Vilka tankar har pedagoger i förskolan kring betydelsen av att samtala om mobbning och utanförskap? Vad har pedagoger i förskolan för erfarenheter av att samtala om mobbning och utanförskap med varandra och med barn? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger. Efter genomförda intervjuer bearbetades data och de tankar och åsikter som framkommit kunde kategoriseras i fyra avsnitt: Pedagogers tankar kring mobbning och utanförskap, Förebyggande arbete och pedagoger som förebilder, Samtal inom arbetslaget och Att samtala med barn. Resultatet visade att samtliga pedagoger ansåg att mobbning och utanförskap förekommer inom förskolan men att detta främst handlar om de äldre barnen. En annan aspekt som nämndes under intervjuerna var vikten av att vara en förebild för barnen och att agera på ett sätt som förmedlar en positiv anda. Resultatet visade även att förskolepedagogerna arbetade aktivt med frågor som rör barns sociala tillvaro på förskolan. I samtal med barnen beskrev pedagogerna hur de valde att fokusera på att förmedla värderingar och empati. Dessa bitar kunde mycket väl diskuteras och fångas upp med hjälp av litteratur, Värdepedagogik och metoden Kompissolen. Studien visar att förskolepedagoger arbetar aktivt med samtal kring ämnen som skulle kunna identifieras som mobbning och utanförskap, men att de inte använder sig av dessa begrepp. De väljer istället att tala om barns utsatthet. Under studiens genomförande väcktes tankar kring huruvida begreppen mobbning och utanförskap borde användas i förskolan och vilken förståelse förskolebarn har av dessa termer.

Denna studie har fokuserat på att undersöka hur lärare i fritidshem arbetar mot mobbning inom fritidshem. Med utgång ifrån ifrån litteratur och ensklida intervjuer hittade man en gemensam nämnare hos fritidslärarna trots att många hade olika infallsvinkar. Sammanfattningsvis resulterade studien i att respondenterna upplever att mobbning förekommer i olika former i skolvärlden, att den defineras på olika sätt samt att de finner förbättringsmaterial inom flera olika områden för att på ett effektivt sätt kunna arbeta med problematiken. Studien lyfter fram följande strategier som ät effektiva i arbetet mot mobbning: uppföljning och dokumentation av ärenden, åtgärder (disciplinära för mobbare och stödjande för mobbade), kooperativa lag, elevernas medverkan i det förebyggande arbetet, personalutbildning, rastvaktsystem, relationsfrämjande insatser emellan samt ordningsregler.

Syftet med min undersökning är att studera förekomsten av mobbning bland elever med särskilda behov i skolår 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsätts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar även hur elevernas självbild påverkas av mobbning.Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever.Undersökningen har gjorts med hjälp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med särskilda behov i skolår 7-9.Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer även genom SMS eller via chatting på någon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsätter därefter i skolan.Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven går ofta undan eller håller sig för sig själv. Verbal mobbning är vanligast och pojkar utsätts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsätts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fåtal vänner i sin egen klass. I regel går den mobbade och mobbarna i samma skolår och är av samma kön. Den mobbade känner ofta olust inför tanken att gå till skolan och skulle gärna vilja tillfoga mobbaren någon fysisk skada. / Bullying among students with special needs in grade 7-9

Detta arbete har tagit upp frågor om mobbning i förskolan. Syftet med studien var att undersöka hur tio förskollärare definierar mobbning, hur man identifierar barn som utsätts för mobbning och på vilket sätt man kan motverka det i förskolan. Undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med ljudupptagning av samtliga berörda förskollärare. I resultatet framgick det att förskollärarna angav en variation av begreppet mobbning. I studien framträder både likheter och skillnader mellan förskollärarnas beskrivningar av mobbning. En del förskollärare angav att mobbning kan komma till uttryck i fysisk, psykisk och verbal form. Andra förskollärare uppgav att mobbning innebär att frysa ut andra och att man systematiskt utsätts för kränkande ord samt kränkande fysiska.

<p>Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den. Resultaten visade också att mobbning har långvariga negativa konsekvenser på självbilden och att erfarenheterna påverkar ens tankar och handlingar även i det vuxna livet.</p>