<p>Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor.</p><p>Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor. Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.

Titel: Hård respektive moderat reglering för jämställda bolagsstyrelser - En jämförande studie mellan Sverige och Norge  Bakgrund: Att använda en kvoteringslag som tillvägagångssätt för att uppnå jämställda bolagsstyrelser är ett omdiskuterat ämne i Sverige, såväl som i världen. Länder har valt olika metoder för att främja jämställda styrelser och vi ställer oss frågan om det kan finnas olika grader av reglering och vilka effekter dessa i sådana fall har.  Syfte: Studiens syfte är att förklara effekter på bolags styrelse och prestationer beroende på om de har uppnått jämställda styrelser genom hård eller moderat reglering.  Metod: Metoden som har genomförts är en förlängd tvärsnittsstudie med deduktiv ansats. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av institutionell teori, teorin om social identitet, teorin om token, teorin om kritisk massa samt tidigare empiriska studier.  Slutsats: Studien finner indikation på att det finns skillnader mellan bolag som verkar under hård respektive moderat reglering både när det kommer till bolagsprestationer och styrelseeffekter. Resultatet antyder att bolag under moderat reglering presterar bättre finansiellt och socialt samt att deras styrelseprocesser-, struktur och kompensation skiljer sig mot bolag under hård reglering. / Title: Hard or moderate regulation for gender equal corporate boards – A comparative study between Sweden and Norway  Background: Using a quota act as a method for achieving gender equal corporate boards is a hot topic in Sweden, as well as in the world. Countries have chosen different methods to promote gender equal corporate boards and we ask ourselves if there can be different degrees of regulation and, in that case, what their effects are on corporate boards and their performance.  Purpose: The study aims to explain effects on corporate boards and their performance depending on whether they have achieved gender equal boards through hard or moderate regulation.  Method: The method that has been used is an extended cross-sectional study with a deductive approach. The study´s hypotheses have been formulated by using institutional theory, social identity theory, token theory, critical mass theory and previous empirical studies.  Conclusion: Our study finds an indication that there are differences between firms that operate under hard and moderate regulation, both when it comes to firm performance and board effects. The results indicate that firms under moderate regulation perform better financially and socially and also that their board process- structure and compensation differ from firms under hard regulation.

In our study, Kneeling between the lines. A quantitative content analysis of how Swedish press portrays begging, we aim to investigate how Aftonbladet and Svenska Dagbladet, two Swedish national newspapers, with different ideological orientations, portray begging during the last year. Also, we intend to discuss the relationship between the newspapers' production of begging and the view of the Swedish welfare state.The purpose of this study is broken down into three questions: How are beggars portrayed in the two examined newspapers? Who/whom influence the discussion about begging in the two examined newspapers? How is the phenomenon explained in the two examined newspapers? – who/whom is responsible and what solutions are discussed? The method of the study is a quantitative content analysis, inspired by qualitative elements. We have analyzed 118 articles in total.Based on statistical generalizations, articles from both newspapers portray beggars in an inferior position. Also, it is unusual for those who personalize the phenomenon to influence the news reports. In Svenska Dagbladet, beggars are described in a more destructive and threatening position in comparison to Aftonbladet. In Aftonbladet, the cause of begging is commonly described as a problem of poverty or discrimination while in Svenska Dagbladet it is also portrayed as a consequence of drug abuse and human trafficking. The advocated solutions differbetween the papers. Aftonbladet proposes humanitarian actions while Svenska Dagbladet more often suggests juridical solutions such as a national ban. Based on a more socialist perspective on the welfare state, it is possible to concluded that Aftonbladet tends to have a more altruistic view of the phenomenon. This means that the Swedish state should support third parties without necessarily counting on something in return. Svenska Dagbladet, a newspaper which is more on the right in the ideological scale, appears to primarily advocate Swedish welfare to Swedish citizens.