Kultur är ett mångtydigt begrepp som kan uppvisa flera olika definitioner beroende på vilken kontext ordet används i. I ämnet moderna språk är kultur ett centralt begrepp, där elever förväntas förvärva kunskap om målspråkslandets kultur. Eftersom kultur är ett brett begrepp kan kunskap om landets kultur se ut på olika sätt beroende på hur kulturbegreppet tolkas. Denna studie har som övergripande syfte att undersöka hur kultur förmedlas i svenska steg 1 läromedel i ryska, som används i dagens svenska klassrum. Urvalet utgörs av alla ryska läromedel utgivna i Sverige på svenska de senaste 25 åren, där de två senast utgivna steg 1 läromedlens textböcker undersöks i denna studie. Det ena textboken heter Trojka – Da 1(2000) utgiven av Scripta textproduktion och den andra heter Mozjno av Liber AB (2004). Det ryska språket har funnits som skolspråk sedan 1960-talet och i dagsläget erbjuder endast ett fåtal skolor ryska som ett alternativt i moderna språkundervisningen. Den analytiska utgångspunkten för studien utgörs av tre perspektiv på kultur framtagna av språkdidaktikern Ulrika Tornberg. De tre perspektiven är: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Dessa tre perspektiv används för att analysera hur de två läromedlen i ryska förmedlar kultur.  Metoden består av en kvantitativ innehållsanalys, i vilken analysenheterna utgörs av texter i de båda läromedlen. De tre perspektiven på kultur operationaliseras och en mätning görs på frekvensen av de olika perspektiven i de två läromedlen.  De båda läromedlen i ryska, Mozjno och Trojka – Da 1, uppvisar liknande resultat. Kulturperspektivet ett fullbordat faktum är det dominerande, följt av en kompetens för framtiden. Ett möte i öppet landskap är det perspektiv som får minst utrymme i läromedlen. Resultatet visar att kultur ses som något knutet till nation och där undervisningen om kultur inriktar sig på faktabaserad kunskap. Mitt resultat kan även ses svara mot en traditionell uppfattning om hur kultur bör undervisas i.

La tesi riguarda il miniatore Giulio Clovio (Grižane, Croazia, 1498 – Roma, 1578), considerandolo come il fulcro di una rete di relazioni tra committenti, artisti e letterati. È divisa in tre parti, seguendo la vita dell’artista: giovinezza (1498-1534), maturità (1534-1561) e vecchiaia (1561-1578). Tra i committenti più significativi: Domenico e Marino Grimani e il cardinale Alessandro Farnese. Tra gli artisti italiani: Giulio Romano, Girolamo dai Libri, Valerio Belli, Sofonisba Anguissola. Tra gli artisti europei: Francisco de Hollanda, Pieter Brueghel il Vecchio, Bartholomeus Sprangher, El Greco e Lampsonio. / The dissertation is about the miniaturist Giulio Clovio (Grižane, Croatia, 1498 – Rome, 1578), considering him as the centre of many relations among patrons, artists and men of letters. It is divided into three parts, following the life of the artist: youth (1498-1534), maturity (1534-1561) and old age (1561-1578). The most important patrons are Domenico and Marino Grimani, the cardinal Alessandro Farnese; among the Italian artists: Giulio Romano, Girolamo dai Libri, Valerio Belli, Sofonisba Anguissola. Among the European artists: Francisco de Hollanda, Pieter Brueghel the Elder, Bartholomeus Sprangher, El Greco and Lampsonio.

<p>Abstract</p><p>We are with this paper trying to identify some factors that have an influence on youths mental health. Our theoretical starting points are about how school, family, work, individualization, media and lifestyle effect youths mental health. This paper is based on three deep interviews and former reports. The result show how individualization in the community cause insecurity and the family band are breaking up more than before. Youth’s health effects negative by the ability to not get a job. Our results show the importance of good family relations which are the most important thing for youth’s health. The youth’s with good family relations can therefore resist the stress established by the community. The family however can’t resist the effect individualization, media and lifestyle shape because it does internalize into every person. Because of the increase of the youth’s illness they drink even more, boys commit more suicides and the girls are using more pills for depression. The reason seams to be the norms the community ascribe the gender.</p><p>Keywords: youths, mental health, modern community.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera ett antal faktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Våra teoretiska utgångspunkter behandlar hur skola, familj, arbete, individualiseringen, media och livsstil påverkar ungdomars psykiska ohälsa. Uppsatsen bygger på tre djupintervjuer samt tidigare undersökningar. Resultatet visar på att individualiseringen i samhället skapar otrygghet och att familjeband bryts i större utsträckning. Ungdomarnas hälsa påverkas även negativt av arbetslösheten, som ökat bland ungdomar. Vårt resultat visar att den största orsaken till ungdomars psykiska ohälsa är dåliga familjerelationer. Den som har trygga band till familjen och får stöd och uppmärksamhet hemifrån klarar lättare att stå emot samhällets stress. Något som familjen dock inte kan påverka enligt vårt resultat är den stress som individualisering, livsstil och media skapar bland dagens individer eftersom det internaliseras. Den ökade psykiska ohälsan har resulterat i att alkoholen ökat bland ungdomarna och killarna begår fler självmord medan tjejerna konsumerar mer antidepressiva medel och anledningen till detta tycks ligga i de normer samhället tillskriver könet.</p>

<p>Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete. Individen måste själv kunna skapa en rågång i sitt liv mellan arbete, privatliv och normsystem och kunna ta ansvar för sitt välmående på och utanför arbetet, inneha social och situationsanpassad kompetens och till sist kunna se sin del i ett större perspektiv. Detta ställer krav på individen att minst ha en självförvaltande kompetens vilket innebär en utvecklingsnivå enligt Kegans teorier på minst steg 4, ett så kallat livsförfattande förhållningssätt. Det är först på denna nivå individen har möjlighet att aktivt och självständigt skapa, utforma och ta ansvar för sitt liv.</p>

La tesi tratta il potere politico di Giovanni II Bentivoglio, signore di Bologna nella seconda metà del Quattrocento, in particolare i ritratti dipinti del signore, il progetto urbano bentivolesco e i dipinti religiosi commissionati dal primo cittadino. / The thesis deals with the political power of Giovanni II Bentivoglio, Lord of Bologna in the second half of the fifteenth century. The focus is on his painted portraits, town urban projects and religious painting commissioned by him.

Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Filosofía

Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Filosofía.

(…) La presente tesina pretende ser un intento del autor por llevar a la luz de su propio entendimiento aquello que es el mundo, descubrir en qué consiste y llevar la reflexión a un suelo firme donde sea posible describir su esencia. Para esto entraremos en diálogo con el autor de Ser y Tiempo, Martin Heidegger, quien mediante sus reflexiones nos dará una guía y una base firme para desarrollar las nuestras.

Magíster en artes visuales / Esta tesis se instala en torno al trabajo de Paulina Mellado, coreógrafa chilena de la generación de finales de los 80. Se ha considerado su discurso artístico como soporte fundamental en la construcción y proceso de interrogación sobre el lenguaje de la danza contemporánea en Chile. Esta investigación trata sobre la metodología y hace un recorrido histórico de su trabajo artístico, el que ha desarrollado entre la Compañía Cía. Pe Mellado y CIEC (Centro de Investigación y Estudios Coreográficos). Enfatizando en esta revisión la participación de la coreógrafa en el Programa de Magíster de Artes Visuales, el cual altera procedimientos habituales utilizados en su trabajo coreográfico y establece modificaciones y traslados de especificidades que funcionarían como colaboradores fundamentales en el desarrollo de contenidos de la última producción coreográfica de Paulina Mellado, “Diana” realizada entre los años 2012 y 2013. La vinculación con las artes visuales para una coreógrafa permite que se revisen conceptos propios de la danza y de las puestas en escena, las cuales sufrirán alteraciones del orden de lo visual, conceptual, estructural. Los conceptos a trabajar tienen que ver con cuerpo-política-metodología-danza contemporánea.

[…] Por mucho tiempo se pensó que en Hume no había tal cosa como un interés propiamente epistemológico, es decir se pensó que no había interés alguno por describir condiciones normativas que justificaran nuestro conocimiento, sino más bien una descripción psicológica y por ende subjetiva del modo en que tienen lugar nuestros estado de “certeza” subjetiva. Por otra parte, hay una de las tres condiciones mencionadas que pocas veces es tratada en el marco del problema de la justificación, a saber, la verdad de la creencia. La verdad de la creencia, sin embargo, como se verá, no necesariamente ha de ser considerada como la verdad objetiva más allá del marco de las creencias del sujeto. Es decir, no es necesario, según creo, adquirir compromisos ontológicos en el marco de una teoría realista para sostenes una teoría de la justificación epistémica propiamente normativa. Para llegar a este punto en la filosofía de Hume, sin embargo, se analizará en el primer capítulo el origen y principales influencias del proyecto humeano de la ciencia del hombre. En la sección I, intentaré mostrar cómo la filosofía de Hume se comprende de manera más cabal en contraste con la filosofía a la que se opone, a saber, la metafísica racionalista. Leeremos, tal como Hume sugiere en su correspondencia, su Tratado de la Naturaleza Humana, en contraste con la filosofía cartesiana. En ella hallaremos una de las teorías de la justificación más conocidas y debatidas en la espistemología, a saber, el fundacionalismo clásico. En este mismo contexto haré notar la búsqueda de Hume de una renovada concepción de conocimiento capaz de subsanar los vicios de la vieja escuela. En las secciones II y III intentaré mostrar los principales recursos de Hume para levantar una nueva metafísica, que no es sino su así llamada ciencia de la naturaleza humana. En esta nueva ciencia la adopción del método experimental de razonar juega un rol central. Luego de ello, esbozaré en la misma sección la recepción y la interpretación de las doctrinas humeanas acerca del conocimiento humano en la epistemología contemporánea. Con ello se habrá delineado la visión estándar del autor del Treatise. Esta visión, sin embargo, no agota el pensamiento de nuestro autor, y debe ser considerada tan solo como la parte negativa de su filosofía. En el segundo capítulo, intentaré mostrar que la visión estándar de Hume, puede ser matizada por nuevas interpretaciones del proyecto de Hume, como una doctrina metafísica propositiva y no como un mero diagnosticador de los problemas del conocimiento. En ella, sostendré que es posible encontrar una teoría de la justificación fundada en una nueva comprensión de la naturaleza humana y fundamentalmente de la racionalidad.