Molntjänster är aktuellt inom IT-området och spås skall komma att förändra sättet på vilket vi använder oss av datorer och internet. Fler och fler företag beslutar att köpa in sådana tjänster bland annat på grund av en kostnadseffektivisering av IT-hanteringen. I ett molntjänstavtal läggs grunden för vad som förväntas av köpare och säljare vid köp av molntjänster. På grund av den växande användningen av dessa tjänster och dess relativt nya intåg på marknaden har vi granskat två av de största aktörernas molntjänstavtal med syftet att identifiera och diskutera riskerna förknippade med avtalen. Utifrån de risker vi upptäckt ges därefter förslag till en blivande molnkund på överväganden som denna kan ha användning av vid avtalsskrivandet med en molntjänstleverantör. För att undvika olägenheter ger vi som förslag till en blivande molnkund att exempelvis svarstiden med fördel kan föras in i parternas avtal. Vidare bör kunden vara uppmärksam på leverantörens eventuella rätt till ensidiga ändringar i avtal och tjänst och kunden bör överväga vilka konsekvenser detta kan ha för dess företag samt i vilken utsträckning ändringar kan accepteras. Uppmärksam bör även den blivande kunden vara på de långtgående ansvarsfriskrivningar som leverantörerna gör då detta till viss del kan minska dess incitament att upprätthålla en hög servicenivå. De granskade avtalen var i stora drag relativt lika varför vi har anledning att tro att fler molnavtal ser ut på ett liknande sätt. Det innebär att de överväganden som diskuterats i samband med uppsatsens aktuella avtal, även torde kunna appliceras på andra molntjänsteavtal.

Validerat; 20140115 (global_studentproject_submitter)

Att använda sig av molntjänster är idag en växande trend och allt fler företag börjar adoptera molntjänster i sin verksamhet. Trots det upplever många företag att den fortsatta utvecklingen hindras på grund av oro för IT-säkerhetskunskaperna hos leverantörerna. I denna uppsats så ställs frågan “Vilka åtgärder kan tas för att förebygga svagheter och hot mot säkerheten och tillgängligheten av molntjänster?”. Frågan försöker besvaras genom att sammanställa de mest relevanta hoten tillsammans med lösningar på problematiken, genom att utföra en litteraturstudie på ämnet. Uppsatsen inriktar sig främst på leveransmodeller där infrastrukturlösningar erbjuds.  Med den inhämtade kunskapen konstruerades ett formulär med frågor, som sedan skickades ut till olika svenska molntjänstleverantörer. Detta för att försöka skapa en inblick i hur marknaden ser ut när det gäller säkerhetsaspekter, samt vilka åtgärder leverantörerna kan vidta för att hantera säkerhetshot. Uppsatsen har identifierat flera olika hot samt åtgärder för säkerhetsproblem, för tjänster relaterade till infrastruktur lösningar. Uppsatsen bidrar med en bild om vilka åtgärder som en molntjänstleverantör kan ta när det kommer till de mest aktuella säkerhetshot som existerar idag.

Moln och molntjänster har de senaste åren varit på stark frammarsch och blivit ett kostnadsvänligt, effektivt alternativ till den klassiska IT-strukturen. Utvecklingen har knappast gått onoterat förbi någon men det finns oro och problematik med moln och molntjänster, det finns säkerhetsaspekter att beakta. Vården har börjat använda molntjänster i sin verksamhet då antalet äldre ökar och för att uppfylla behoven krävs effektivisering. Osäkerheten som finns med molnet har heller inte undgått vården utan det finns problematik med användningen. Den här studien belyser problematiken med upplevda faktiska risker. En faktisk risk är en dokumenterad risk inom molnet och frågan är då hur personal i vården upplever dessa faktiska risker. Det finns många typer av anställningar inom vården och studien tar hänsyn till det och undersöker problematiken från olika positioner. För att bemöta osäkerheten gäller det att kunna visa vad man kan göra för att minska upplevelsen av risker och syftet med uppsatsen är att identifiera hur faktiska risker upplevs hos molntjänstanvändare inom vården och hur man kan minska dessa upplevelser. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på vetenskaplig forskning och annan litteratur för att beskriva vad en molntjänst är och vilka faktiska risker det finns. Teorin har sedan legat till grund för ett empiriskt material som samlats in genom djupa intervjuer med tre användare från vården på olika positioner. Resultatet av studien visar på hur faktiska risker upplevs inom vården och mycket tyder på oklarheter hur molntjänster fungerar är det som ligger till grund för upplevelserna. För att minska upplevda faktiska risker föreslås det att utbilda vårdpersonal i generella IT-kunskaper och molntjänster. Vidare rekommenderas det att visa på vilka säkerhetsaspekter som faktiskt redan finns och låta personalen vara delaktiga i införande av nya molntjänster

This study focus on organizations transfer to cloud computing. Today many companies are shifting their attention towards cloud computing and the possibilities that it offers, with more flexibility and lower costs. Different kinds of cloud services, both for use by the individual and the large enterprise, are getting more popular. More and more organizations therefore decide to do the move to the cloud. There are several different strategies and many pieces of advice for these organizations to follow, but there’s not much research that have been conducted on this subject. In this study we give a presentation of what the cloud is, what its advantages and disadvantages are, what kind of problems organizations might run into while moving into the cloud and we analyze the gathered material to produce guiding knowledge within the subject. The study have mainly consisted of literature research, but we have also performed an interview with a company that made the move into the cloud to further confirm the results. As results of our study we present general pieces of advice for organizations to follow when they plan to make the move to the cloud. This essay is written in Swedish. / Den här studien fokuserar på organisationers övergång till molnet. Allt fler organisationer får upp ögonen för molnet och de möjligheter som användandet av det erbjuder, med bland annat mer flexibilitet och lägre kostnader. Olika typer av molntjänster, både för användning av individen och det stora företaget, blir mer populära. Fler och fler organisationer väljer därför att genomföra övergången till molnet. Det finns flera olika strategier och många olika råd för dessa organisationer att följa, men mängden forskning inom detta område är liten. I denna studie ger vi en presentation om vad molnet är, vilka dess fördelar och nackdelar är, vilka typer av problem organisationer kan stöta på när de genomför övergången till molnet samt analyserar det insamlade matieralet för att producera vägledande kunskapen inom området. Studien är huvudsakligen en litteraturstudie, men vi har också genomfört en intervju med en organisation som gjort övergången till molnet för att bekräfta resultaten. Som resultat av studien presenterar vi generella råd för organisationer att följa när de planerar att genomföra övergången till molnet. Denna uppsats är skriven på svenska.

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan. Ekonomiskt kan beslutet om en övergång påverkas av molntjänsters olika prismodeller, hur kostnader skiljer sig mot lokalt installerade system samt potentiellt dolda kostnader. Slutligen kan det affärsstrategiskt finnas avgörande aspekter i hur system interagerar med varandra, hur anpassad en tjänst är till mobila enheter samt att molntjänster enkelt kan skalas upp i storlek vid behov.

I dagens samhälle så blir vi allt mer och mer beroende av den teknik vi utvecklar, därför är det av större vikt att vi alltid skall ha tillgång till den information som vi behöver för att kunna göra våra dagliga sysslor. Detta lägger större press på att de system som utvecklas skall fungera felfritt och man skall ha snabba responstider för att allt ska flyta på så bra som möjligt och om det så skulle bli en kritisk systemkrasch så skall inte informationen gå helt förlorad. Därför har det blivit populärt att ändra från att ha personliga servrar till att köra allt mer och mer applikationer och information i det så kallade ”molnet”.  Därför är det av allt större intresse att ha koll på några av de större leverantörerna av molntjänster och hur man kan använda dessa för att få en bättre verksamhet. Därför kommer denna rapport att handla om hur ett arbete utförts på TeamNorrs begäran för att göra en jämförelse mellan Microsoft Azure, Google Cloud Platform och Amazon Web Services. Den kommer även gå igenom hur responstiderna ser ut till några av världens datacenter med en utgångspunkt från TeamNorrs huvudkontor i Umeå. Rapporten går även igenom hur man själv kan testa på Microsoft Azure, Google Cloud Platform och Amazon Web Services, och hur man i Microsoft Azure kan göra en så kallad ”Site to Cloud” lösning med en VPN tunnel för att kunna skapa en MSSQL backup i molnet. Sedan diskuteras för och nackdelar med det arbete som utförts, samt vilka förbättringar som skulle kunna vara aktuella i framtiden. / In todays society we become more and more dependent on the technology we develop, so it is of greater importance that we always have access to the information we need to do our daily tasks. It is more pressing than ever that the developed systems should work well and that you should have quick response times for everything to flow as smooth as possible and if there would be a critical system crash, the information should not be completely lost. Therefore, it has become more popular to go from, having personal servers to use more and more applications and information in the so-called "cloud". That´s why it is becoming increasingly important to keep track of some of the major cloud service providers and how to use them to archive a better business. This report will be about how a work was done at TeamNorrs request to make a comparison between Microsoft Azure, Google Cloud Platform and Amazon Web Services. It will also review the response times to some of the worlds data centers with a starting point from TeamNorrs headquarters in Umeå. It also describe how you can put up your own environment to test Microsoft Azure, Google Cloud Platform and Amazon Web Services, and how to do a so-called "Site to Cloud" solution with a Virtual Private Network tunnel in Microsoft Azure, where it will also show you how you can create an MSSQL backup in the cloud. Then discusses the pros and cons of the work done and what improvements could be relevant for the future.

Vid överföring av personuppgifter till en molntjänst kan det uppstå risk för att person-uppgifterna inte är tillräckligt skyddade hos mottagaren. Särskilda risker kan uppkomma när personuppgifter flyttas över nationsgränser om molntjänstleverantören är etablerad i ett annat land. Det kan innebära att olika länders lagstiftningar hamnar i konflikt med varandra, i synnerhet när det gäller ett land som är beläget utanför EU. Den amerikanska U.S CLOUD Act innebär bland annat att molntjänstleverantören kan tvingas lämna ut personuppgifter som finns lagrade på leverantörens servrar till en amerikansk brottsbekämpande myndighet. Samtidigt förbjuder EU:s dataskyddsförordning personuppgiftsöverföringar till länder utan adekvat skyddsnivå.  Skydd för personuppgifter när en behandling sker i offentlig verksamhet finns också i  offentlighets- och sekretesslagen. OSL innehåller både sekretessbestämmelser som gäller inom specifika sektorer och generella sekretessbestämmelser som gäller inom all offentlig verksamhet. En sådan bestämmelse utgör 21 kap. 7 § OSL, som föreskriver sekretess för personuppgifter om det kan antas att uppgifterna efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med dataskyddsförordningen. Många gånger kan dock uppgifter som omfattats av sekretess lämnas ut efter en skade- och menbedömning. Det gör det möjligt för myndigheter att utkontraktera it-drift och information i molntjänster. När svenska myndigheter använder molntjänster där leverantören omfattas av lagstiftning som CLOUD Act finns det däremot en risk för att behandlingen kan förhindras även av OSL om det innebär en överföring i strid med dataskyddsförordningen.

Inom IT-världen använder man väldigt ofta WebJobs för att utföra mindrearbeten på internet. WebJobs använder en server som är i gång i bakgrunden.2016 introducerade företag som Amazon, Microsoft och andra storaföretag/bolag “Serverless Computing” som ska kunna exekvera arbeten överinternet utan att utvecklaren behöver tänka på hur mycket resurser somanvänds, samt att den ligger aktiv i bakgrunden hela tiden. Med MicrosoftsAzure Function så exekveras ett jobb när en trigger har aktiverats, och närjobbet är klart så körs inget i bakgrunden för användaren. Detta leder till attresurser allokeras dynamiskt samt att man endast blir debiterad för deresurser funktionen använt. Vi ska tillsammans med Visma SPCS arbeta meden produkt som flyttar över information hos användare till en molnserver.Denna produkt ska vi sedan konvertera från ett Azure WebJob till AzureFunction och göra det till serverless computing. Med detta vill vi analyseraom exekveringen blir snabbare då användaren inte behöver allokera resurser,samt om företaget kan spara pengar genom att göra denna typ av migrering.Serverless computing är något som det talas om mycket just nu inomIT-världen och det finns många debatter och artiklar som förespråkar för omman ska göra denna flytt eller ej. Därför vill vi själva göra flytten ochanalysera om det är lönsamt för företag i längden att lägga ner den tid det tarpå att konvertera ett fungerande program till en ny modern arkitektur. För attta reda på detta har vi analyserat det nuvarande programmet hos Visma, settöver vilka algoritmer och funktioner vi behöver skriva om för att görakonverteringen, samt lagt in ett loggningssystem så att vi enkelt har kunnatanalysera tiden varje exekvering av arbetet tar. Med datan vi samlat in kan vidra slutsatsen att kostnaden gick från cirka 1200 kr/månad till 0 kr/månad.Detta för att det är ett så litet jobb som exekveras och på grund av att Vismasgamla jobb exekverades var femte minut och letade efter filer som skulleflyttas, medans vårt jobb endast startades om det fanns något nytt att förflytta.Microsoft har även en miljon gratis exekveringar per månad för användaremed licens och Visma kommer upp i cirka 8000 exekveringar per månad. Vifick också fram ett resultat att exekveringen blev 6 gånger snabbare än dengamla lösningen och detta är på grund av att Microsoft själv allokerar de mestoptimerade resurserna för just detta jobb.

This study aims to analyse how banks in Sweden are handling challenges with cloud computing today and which areas could benefit from improvement. A multiple case study was executed with an explorative approach by shedding new light on cloud computing in the context of banks in Sweden. Information assets can, if managed with cloud services, give banks competitiveness. This is essential for banks to be aware of as well as how to handle challenges most efficiently in order to gain the full potential of cloud computing. Banks could benefit from gaining more awareness of the full potential of information assets managed in cloud services. A digital transformation towards cloud is happening and banks would benefit from taking the leading role in managing the change by developing and updating in-house processes. Actors such as cloud suppliers and regulatory authorities should take responsibility and cooperate with banks. Suppliers could assist in enlighten banks of benefits and participate in discussions with the regulatory authority in order to define certifications corresponding to regulations. The regulatory authority could inform how they plan to execute their surveillance and appropriate controls for suppliers to remain the stability in the financial system. The efforts performed by all actors will most likely simplify the use of cloud in the banking sector.