Diss.--Sprachwissenschaft--Münster, 1977-1978. / Bibliogr. p. 564-572.

Diss.--Tübingen, 1963. / Bibliography: p. [307]-315.

Thèse (M.A.)--Université Laval, 2008. / Bibliogr.: f. [161]-165. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Thesis--Uppsala, 1978. / Summary in English. Includes indexes. Bibliography: p. 213-220.

Texte remanié de: Doctoral diss.--Milwaukee--Marquette university. / Bibliogr. p. 279-285.

Texte remanié de: Diss.--Fakultät für Philologie--Bochum--Ruhr-Universität, 1994. / Bibliogr. p. 252-264. Index.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem idag inom hälso- och sjukvården. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild individ och gör den därför svår att bemöta. Forskningen visar att det är framförallt kunskapsbristen hos sjuksköterskan skapar en rädsla hos sjuksköterskan och därmed påverkar mötet med patienten. Syftet med systematisk litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bemöter patienter med psykisk ohälsa. Resultatet från 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats till två kategorier: Bemötande och Stigmatisering. Sammafattningsvis visar uppsatsen att det krävs empati och förståelse från sjuksköterskan, men likväl utbildning inom området psykisk ohälsa, för att på så sätt minska utrymmet för rädsla och missförstånd. Vidare framkommer det att det krävs vidare forskning som undersöker hur sjuksköterskor som utbildas inom psykiatri förhåller sig i mötet med en patient med psykisk ohälsa. Forskning visar på att en sjuksköterska som har ett gott bemötande även främjar tillfrisknandet men även eliminerar eventuell stigmatisering

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolkuratorer inom grundskolan arbetar med att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Vi ville även studera hur skolkuratorer inom grundskolan kan förbättra arbetet för att fånga upp barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Genom att intervjua sex skolkuratorer samlade vi in material som sedan analyserades med hjälp av systemteorin och stämplingsteorin med begreppet stigmatisering. Resultatet visade att skolkuratorerna tycker det är svårt att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eftersom barnen upplevs vara osynliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna upplever att de har svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Avslutningsvis visade resultatet att för att kunna förbättra arbetet med att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, behöver skolkuratorerna mer kunskap om sexuella övergrepp mot barn, samt mer tid för att kunna skapa relationer till barnen och lyfta ämnet. / School counselors’ work with detecting children who are being sexual abused The aim of this study was to investigate how school counselors in elementary school are working to detect children that are exposed to sexual abuse and also how their work can be improved. By interviewing six school counselors we collected data that was analyzed with the systems theory and the stigmatization theory. The results showed that the school counselors are finding it difficult to discover children that are being sexual abused because the children are perceived to be invisible. The results also shows that school counselors experienced difficulties to find time for preventive work. In conclusion, the results shows that to be able to improve their work, the school counselors need more knowledge regarding sexual abuse against children and more time to be able to build relationships with the children and also to bring up the subject for discussion.

No description available.

Men's violence against women has been a social problem which, through generations, has received various representations in politics. The problems have been defined on the basis of a male norm, which only provides measures for women to increase their gender equality, security and protection. How has this influenced the problematization of violence in society, but above all, how can the formulation of the representation of the problem affect the visibility of underlying causes of violence's reproduction? What perspectives are invisible in the context of other perspectives that may dominate the discourse of violence against women? Maria Wendt Höjer (2002) has studied in her thesis "Rädslans politik" how the violence has been problematized in politics from the 1900s and beyond, and this paper will do an analysis of political document that was produced 2014-2017. With a qualitative content analysis examined committee directives based on what is visualized in the documents and then analyzed with Carol Bacchis (2009) "What is the problem represented to be?"-approach to see what is invisible when it comes to the ruling politicians performance about the cause of men's violence against women. The directives differ because one directive is asking for a national strategy and the other is for a more focused action-policy assignment but can be compared when dealing with the same subject. The comparison, however, shows some dissimilar results in terms of assumptions and what is visible and invisible in the problematization of men's violence against women. The results shows that the ideological starting points for achieving gender equality goals need to be synchronized to get a good problematization about the underlying causes of violence.