Studiens syfte är att undersöka vilka stödinsatser socialtjänstens verksamheter har att erbjuda våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Undersökningen av stödinsatser har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra socialarbetare bidrog med information om socialtjänstens organisering i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors behov varierar från ärende till ärende. Stödinsatser som kan erbjudas är uppdelade i tre kategorier, boende, ekonomiskt/praktiskt stöd och samtalsstöd. Socialarbetare beskriver begränsningar i att kunna möta essentiella behov till följd av bostadsbristen, samt att brist på insatser kan leda till att de utför uppgifter som inte ingår i deras formella arbetsuppgifter. Slutsatsen är att socialtjänsten stödjer och främjar våldsutsatta kvinnor med de insatser som finns, men att insatserna kan utökas och eventuellt förbättras. / <p>2018-06-05</p>

Gender related violence is a recognized problem in today’s society in the world and in Sweden. It is present in all cultures and in all types of societies. The issue has gained more attention in Sweden and in the world in the last decades, and through The Istanbul convention serious action has been taken to try to prevent and eliminate the problem. The purpose with this essay is to examine how Sweden, as a country that has signed and ratified the convention, is working preventive and legislative towards ensuring the human rights for women and towards eliminating gender related violence. The result shows that this is an important political question in Sweden, even before the ratification of The Istanbul convention actions had been taken trying to prevent the violence. After the convention Sweden has coordinated the measures taken against the problem. New government agencies have been established, only working with questions relating to the violence, and existing agencies have been given more responsibility to ensure that information and research will reach as many citizens as possible. The result also shows that Sweden’s government consider that the reason that the problem exists is the norms and the social structures in society. If these norms and structures are changed and equality between genders is obtained the problem with gender related violence will disappear and through that the human rights will not be violated.

Pas de résumé en français / The goal of our studies was to test the effect of segmentation, cueing, and 2D/3D presentations to foster complex animation rocessing. The material was an upright mechanical piano system. We used an eye tracking system which provides information about learners’ attention direction during the animation processing. We analyzed the effect of the format presentations and the eye movements during learning. Based on animation and multimedia research background, four experiments were conducted. In the first experiment the effect of the presentation of simplified external representations on learning from complex animation was investigated. Experiment two and three aimed at studying the cognitive processes involved in learning to complex mechanism system with new cueing techniques with spatial-temporal colored tokens. In the fourth experiment, 2D and 3D presentation of the same animated content were compared. Results of these experiments showed that (1) the use of a dual format presentation is better for developing a dynamic mental model from the animation than a single format, (2) the signaling strategies using cued tokens of dual format can guide efficiently learner’s building of mental model and can enhance learner’s comprehension of complex system, (3) a sequential format presentation followed by an animation format presentation helps the learner to understand the key stages of a dynamic process and to create a high quality mental model, (4) 3D animation presentation is better than 2D animation presentation to direct attention on relevant component of the animation. For depth processing, comprehension with 3D animation presentation is better than 2D animation format. Eye tracking measures provided insights into how people understood and learned complex systems. The analysis of eye tracking also contributed to the understanding of the subject’s perceptual processing during learning. Overall, results provide a significant contribution in the field of learning with complex animation. Recommendations in the ergonomics area for the design of animations are proposed.

I Sverige utförs en stor del av arbetet med våldsutsatta kvinnor av personer som arbetar på olika kvinnojourer. Detta arbete innefattar främst att tillhandahålla stödjande samtal till de våldsutsatta kvinnorna, som ofta kan lida av posttraumatiskt stressyndrom till följd av våldet. Dessa stödsamtal beskrivs i tidigare forskning som påfrestande för de personer som arbetar inom kvinnojouren. Stödsamtal med våldsutsatta kvinnor som lider av posttraumatiskt stressyndrom kan leda till upplevelser av sekundär traumatisering hos den som tar del av kvinnans traumatiska berättelser. Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som arbetar inom kvinnojourer upplever de mentala påfrestningar som arbetet med våldsutsatta kvinnor kan medföra samt hur dessa påfrestningar kan förstås och hanteras. Materialet till denna studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem personer som arbetar inom olika kvinnojourer. Materialet har därefter analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. De flesta av intervjupersonerna berättade att de upplevt mentala påfrestningar som till exempel ilska, trötthet, frustration, vanmakt och nedstämdhet till följd av arbetet. Begreppet sekundär traumatisering var relativt okänt för de flesta av respondenterna. Många av dem kunde inte heller säga sig upplevt symtom av sekundär traumatisering till följd av arbetet. Handledning samt stöd från kollegor var viktiga komponenter gällande hanteringen av dessa påfrestningar. Ytterligare ett resultat som framkom var intervjupersonernas inställning till arbetsrollen där respondenterna delade med sig av olika föreställningar om vad arbetsrollen innebär. Av resultatet framgår således att det finns tendenser av mentala påfrestningar som i vissa fall kan förklaras med hjälp av sekundär traumatisering. Olika copingstrategier används för att hantera de påfrestningar som arbetet medför. Arbetsrollen är komplex då den bygger på en historia av en stark ideologisk övertygelse som har sin inverkan på förhållningssättet mellan empati och distans i mötet med den våldsutsatta kvinnan.

LEMOS, Ana Cátia Silva de. Os processos de referenciação dêitica em livros didáticos do ensino médio. 2016. 131f. – Dissertação (Mestrado) – Universidade Federal do Ceará, Departamento de Letras Vernáculas, Programa de Pós-graduação em Linguística, Fortaleza (CE), 2016. / Submitted by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2016-04-25T13:32:39Z No. of bitstreams: 1 2016_dis_acslemos.pdf: 6290270 bytes, checksum: 071f8e5a7c9cece455e238563b85f16b (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2016-04-26T14:51:40Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2016_dis_acslemos.pdf: 6290270 bytes, checksum: 071f8e5a7c9cece455e238563b85f16b (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-26T14:51:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2016_dis_acslemos.pdf: 6290270 bytes, checksum: 071f8e5a7c9cece455e238563b85f16b (MD5) Previous issue date: 2016 / Investigar as relações textuais que são construídas pelos elementos dêiticos é fundamental para o ensino, pois apreender essas relações pode auxiliar os alunos na sua proficiência de leitor e de escritor. Dessa forma, entendemos que é crucial para a relação de aprendizagem que o material de ensino observe o vínculo dos elementos dêiticos com os contextos discursivos. Assim, analisamos como os livros didáticos do Ensino Médio, em suas atividades sobre os elementos dêiticos pronominais, consideram as circunstâncias: social, cognitiva e discursiva, que se relacionam com os processos dêiticos da linguagem e se as atividades colaboram para a compreensão adequada dos mecanismos de referenciação dêitica. Esta pesquisa tem caráter indutivo, pois, para observar as peculiaridades do fenômeno da dêixis nas atividades de análise linguística, partimos de constatações particulares, fornecidas pela teoria de base e buscamos averiguar, no corpus selecionado, se o ensino dos mecanismos dêiticos corrobora com a abordagem teórica na qual nos embasamos. Analisamos cinco coleções didáticas, selecionadas no manual do Programa Nacional do Livro Didático (PNLD), nestes livros destacamos e analisamos 29 atividades de análise linguística que tratam do ensino de pronomes pessoais e de tratamento. Na defesa por um ensino dos processos de referenciação dêitica que considere esses aspectos, assumimos a perspectiva de referenciação defendida por Mondada e Dubois (2003), Cavalcante (2000, 2011), Koch (1993,2004), Beaugrande e Dressler (1981), Marcuschi (2008), Costa (2007). Com respeito à análise das atividades, nos pautamos na teoria da competência comunicativa suscitada por Habermas (1989), que dialoga com a abordagem de ensino sociocognitivo-discursiva, defendida por nós. A análise nos mostra que alguns livros didáticos do Ensino Médio adotam um tratamento essencialmente gramatical no tocante ao ensino das estruturas referenciais dêiticas e tangenciam as funções enunciativas, que compõem a essência desses mecanismos. Dessa forma, atribuímos ao ensino de língua portuguesa apresentado pelo livro didático do Ensino Médio um caráter, predominantemente, normativo da língua, privilegiando esse aspecto em detrimento do caráter funcional da linguagem.

Ifrågavarande studie ämnar undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av principen om barnets bästa. Undersökningen är av relevans för socialt arbete då ytterligare forskning om barnets bästa efterfrågas, samt att problemområdet skapar diskussion kring huruvida det svenska skyddsnätet överensstämmer med lagstadgade skyldigheter och barn- och ungdomsvårdens syfte. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som alla har olika erfarenhet av socialt arbete. Datamaterialet har satts i relation till tidigare forskning, rådande lagstiftning, BBIC-programmet och maktteorier, vilka har använts vid analysförfarandet samt slutdiskussionen. Resultatet påvisar att ärenden till stor del genomsyras av ett vuxenperspektiv, vilket många gånger medför att principen om barnets bästa och barnperspektivet går förlorat. Tidigare forskning uppmärksammar behovet av en tydligare definition av barnets bästa, något som studiens resultat delvis motsäger. Samtliga informanter efterfrågar istället resurser och eventuella laganpassningar för barn som utsatts för brott, då detta skulle underlätta skyddsarbetet i avsevärt större utsträckning än ett lagförtydligande. Informanterna menar att det inte föreligger några teoretiska svårigheter att bedöma barnets bästa, utan att det är den praktiska tillämpningen av principen som hindras på grund av främst organisatoriska förutsättningar. Det framkommer emellertid att laganpassningar och fler resurser inte nödvändigtvis kommer vara gynnande för skyddsarbetet, då riktlinjer inte alltid efterlevs i praktiken.

Internationell och svensk forskning visar att mobbningen har ökat i skolan de senaste åren. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga mobbning men det tycks inte ske någon större förändring.    Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogernas uppfattningar om mobbning och kränkning samt deras mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera mobbning. För att fånga det vi eftersöker i syfte och frågeställningar använder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F – 6 lärare anställda på fyra olika skolor i vår kommun.    Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att mobbning är ett stort problem med tanke på de men som blir kvar hos de mobbade. Det visar också att lärarna är mycket väl medvetna om likabehandlingslagen och arbetar aktivt för att förebygga mobbning på skolorna. Informanter menar att antimobbningsprogram och strategier ger positiva effekter bland eleverna. Ingen av lärarna har varit vittne till mobbning bland eleverna under det sista året. Kränkningar däremot inträffar ganska ofta.    Praktik och forskning visar att kränkningar verkar öka i större utsträckning än mobbning. Olösta konflikter och kränkningar kan övergå till mobbning som är mycket svårare att åtgärda än att förebygga. Därför ser pedagogerna till att ta itu med problemen så fort de uppstår eftersom detta upplevs som en bra strategi.

Den här uppsatsen handlar om hur man på olika sätt kan tolka vad elever säger utifrån olika perspektiv. Jag tar min utgångspunkt i ett självupplevt dilemma skrivet som en gestaltning. I min uppsats utforskar jag hur det kommer sig att jag inte agerar när jag får höra vad elever tycker om en specifik lärare. Jag frågar mig hur jag bör agera utifrån elevernas bästa. Syftet är att utifrån dilemmat och frågeställningarna försöka synliggöra vad det är som egentligen händer i gestaltningen utifrån de perspektiv som framträder. Uppsatsens metod är essä-skrivandet där jag utifrån min gestaltning reflekterar över dilemmat. I min reflektion tar jag hjälp av hermeneutiken då det handlar om att inta flera olika perspektiv för att sedan tolka dem. När jag diskuterar perspektiven tar jag hjälp av Arnér, Tellgren och deras definitioner av barnperspektiv och barns perspektiv. Jag använder mig även av Elisabeth Jensens förklaring av positioner och Helle Jensens förklaring av positionering. Det handlar om hur man tolkar det som händer och vilket perspektiv man intar.

Undersökningen är en kvalitativ enkätstudie. Studiens syfte är att ta reda på vilka attityder mot religionen och de religiösa kan hittas bland ungdomar som går andra och tredje år på gymnasiet. Två diskurser gällande vanliga attityder gentemot muslimer och buddhister används som ramar i enkätsfrågor samt några attityder som de kristna upplever att människorna har gentemot dem. Även religionssociologiska teorier om varför en människa blir religiös används för att skapa analytiska kategorier. Samma diskurser och teorier används även för att granska resultatet. Attityderna som teorierna kopplar till de kristna, muslimer och buddhister syns i mitt material, men oftast är det elevens egen religiositet, agnostighet eller ateism som ger upphov till vissa attityder mot de religiösa i en annan religion. Bland eleverna i undersökningsgruppen är den vanligaste tanken om varför en människa blir religiös att denne söker efter mening och tillhörighet. Studien kopplar även attityderna mot de religiösa till skolans värdegrund och ämnesplaner i religionskunskap.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt hälsoproblem och bryter mot kvinnors mänskliga rättigheter. Syftet med denna studie är att undersöka jourkvinnors erfarenheter kring förhindrande respektive underlättande faktorer som våldsutsatta kvinnor upplever i uppbrottsprocessen samt hur samhället kan motverka våldets uppkomst. Uppsatsen är en kvalitativ studie och utgår från semistrukturerade intervjuer med tre jourkvinnor från olika kvinnojourer. Undersökningens resultat visar på att jourkvinnorna lättare identifierar förhindrande faktorer än underlättande samt att vissa faktorer kan både agera förhindrande eller underlättande, beroende på kontext. Utsatta kvinnor normaliserar våldet via en normaliseringsprocess, vilket innebär en anpassning till mannens våldsutövande. Informanter betonar att våldsutsatta kvinnor är rädda för ett ökat våldsutövande vid uppbrottet. Vidare är husdjur, känslan av hopplöshet, skam inför omgivningen och tidigare erfarenheter av våld förhindrande faktorer i uppbrottsprocessen. Individuella variabler hos de utsatta kvinnorna som ömma affekter till mannen, språksvårigheter och hedersförtryck är viktiga att beakta, då de enskilt kan agera som förhindrande faktorer. Underlättande faktorer erfars komma från jourkvinnors praktiska och psykiska stöd. Ekonomi, bostad, barn och kvinnans sociala nätverk är faktorer som kan verka positivt eller negativt i kvinnors uppbrottsprocess beroende på kontext. Samtliga informanter resonerar att mäns våld mot kvinnor i nära relationer grundar sig i de patriarkala strukturer som råder. Problematiken bör uppmärksammas på individuell, grupp och strukturell nivå i samhället, vilket innefattar skola, media och olika samhällsinstanser. / <p>2018-01-19</p>