Föreliggande studie har undersökt lärares uppfattningar och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning. Syftet med undersökningen är att försöka fördjupa förståelsen för lärares olika uppfattningar om det förebyggande arbetet mot mobbning, samt vilka formella villkor, hinder och ramar lärarna uppfattar att de har i detta arbete. Den metodologiska ansatsen vi valde att använda oss av var en kvalitativ intervjuundersökning genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes via Zoom. Resultatet visade att lärare uppfattar att mobbning sker när elever skiljer sig från normen och osäkra elever runt omkring känner ett behov av att hävda sig genom att trycka ner de som är avvikande. Till följd av detta beskrev även lärarna vilka utmaningar och möjligheter som fanns för de i arbetet mot mobbning, vilket resulterade i tidsaspekter, gruppstorlekar samt bristande samverkan med omsorgspersoner. Slutligen genom att analysera resultatet med stöd av ramfaktorteori, samt Hundeides teori om sociokulturella ramar, kom vi fram till att trots att det finns relationella kunskaper om hur mobbning kan förebyggas, visade det sig att lärarnas uppfattningar om vad man själv kan och inte kan göra mer bygger på punktuella perspektiv och det Hundeide beskriver som lärares naiva teorier. Med stöd av både lärarnas egna uppfattningar om arbetets förutsättningar, samt både ramfaktorteorin och Hundeides syn på hur naiva teorier blir dominerande tolkar vi det som att skolans ramfaktorer är allt för begränsande för att ett förebyggande arbete mot mobbning verkligen ska fungera i praktiken. Här uppfattar vi som en viktig slutsats i vårat arbete att ramarna, och då inte minst att tiden med varje elev behöver öka samt att gruppstorlekarna behöver minska. Detta så att man kan arbeta bättre med skolans negativa normkultur vilket samtliga lärare ansåg vara en viktig orsak till mobbning.

Sammanfattning Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem i samhället. Det är vanligt att kvinnor som utsätts för våld söker vård för diffusa symtom såsom depression, sömnproblem samt ångest vilket försvårar upptäckten av deras utsatthet. Sjukvårdens bemötande är avgörandeför om kvinnor väljer att berätta om deras situation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka hinder sjuksköterskor upplever i bemötandet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.  Metod: En allmän litteraturstudie gjordes med databassökningar i CINAHL Complete och PubMed. Data granskades med hjälp av Willman et al. (2011) granskningsprotokoll. Analysen gjordes med hjälp av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod för integreradanalys som består av fyra steg. Resultat: Studien visar att det finns kunskaps- och erfarenhetsbrist hur bemötandet av kvinnor som utsätts för våld i nära relationer ska utformas. Tidsbrist, attityd, arbetsmiljö samt rädsla är hinder som sjuksköterskor upplever i bemötandet med kvinnor som utsätts för våld inära relationer. Resultatet visar att sjuksköterskor önskar mer utbildning inom området. Slutsats: Många av sjuksköterskorna upplever att det finns hinder med att bemöta våldsutsatta kvinnor. Dessa hinder kan kopplas till bristande kunskap, brist på tid samt organisatoriska hinder. Sjuksköterskor upplever känslor som otillräcklighet samt frustration över att kvinnor som utsätts för våld inte får den vård som de är i behov av.

I den globala ekonomin har innovation blivit en central fråga. I en föränderlig och oförutsägbar värld är förmågan att vara innovativ en nödvändig förutsättning för en organisations framgång och överlevnad, vilket underbygger en vilja att öka förståelsen för faktorer som bidrar till en gynnsam innovationsförmåga i organisationer. Denna kvalitativa studie syftade att illustrera hur organisationskultur kan gynna innovationsförmågan i svenska organisationer utifrån Hofstedes kulturdimensioner maktavstånd, femininitet mot maskulinitet och osäkerhetsundvikande. Studiens resultat stöds av tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter på tolv studieobjekt. Samtliga studieobjekt var svenska organisationer som ansågs besitta innovationsförmåga. Studieobjekten indikerade att de besatt kulturella egenskaper däribland decentraliserad struktur, fri och inkluderande kommunikation och god hantering av osäkerhet, som enligt studiens teoretiska ramverk beskrivs kunna påverka innovationsförmågan gynnsamt i organisationer. Studiens resultat illustrerade hur organisationskultur kan påverka innovationsförmågan gynnsamt i svenska organisationer.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av och perspektiv på mobbning samt beskrivningar av arbetet med att motverka detta i förskolan. Symbolisk interaktionism utgjorde studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio förskollärare från fyra olika förskolor som sammantaget representerade två olika socioekonomiska områden. Analysen av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av metoder från konstruktivistisk grundad teori. Genom denna analysmetod kunde vi dela upp resultatet i olika kategorier och dessa kunde sedan relateras till varandra. I resultatet framkom olika definitioner av begreppet mobbning, olika erfarenheter, orsaker samt arbetssätt men även vilka grunder som fanns för deras uttalanden och strategier. Flertalet förskollärare definierade mobbning som upprepande elaka handlingar och inkluderade även social utfrysning. Stora barngrupper framhölls som en viktig orsak till varför mobbning uppstår. Förskollärarna nämnde olika strategier och arbetssätt vilka bland andra var att dela upp barnen i mindre barngrupper, föräldrakontakt samt närvarande pedagoger. Som stöd för sina resonemang hänvisade de till likabehandlingsplanen, läroplanen samt egna erfarenheter.

No description available.

No description available.

Föreliggande undersökning syftar till att undersöka de regionala implementeringsprocesserna rörande strategierna om mäns våld mot kvinnor i Västmanland respektive Södermanland. Fokus ligger i att identifiera svårigheter, om några, som uppstått samt att delvis jämföra de aktuella länen. Frågorna som ställs är Vilka implementeringsproblem och förutsättningar kan identifieras rörande arbetet kring strategin mäns våld mot kvinnor i Västmanland och Södermanland? Vilka likheter och skillnader kan, baserat på urvalet informanter och dess individuella tolkningar och svar, identifieras mellan Västmanland och Södermanland?De teorier som begagnas genom undersökningen är rörande governance samt implementeringsteorier. Dessa teorier är både sett utifrån ett bottom-up perspektiv samt ett nätverksperspektiv. Särskilt Michael Lipskys street level bureaucrats samt Lennart Lundqvist analysmodell med analyskategorierna förstå, kan samt vill och flera teorier rörande governance brukas för analysen av undersökningens resultat. Tillvägagångssättet vilket tillämpas i studien är semistrukturerade intervjuer där informanter såväl från policynivå (nätverksinformanter) som från gräsrotsnivå intervjuas. Undersökningen är i form av fallstudier där fallen valts ut i samråd med länsstyrelserna i vilka som ingår i deras policynätverk samt med hänsyn tagen till de informanter som ställt upp. Resultatet visar att skillnader mellan länen föreligger, bland annat både rörande om specifik strategi tagits fram samt vilka aktörer som ingår i policynätverken. Det tycks även finnas ett antal policyproblem, vilka uppfattas och tolkas på olika sätt av informanterna. Policyproblem existerar gällande förståelse, kunskap och vilja samt vad beträffar flera nätverksrelaterade områden. Detta skiljer sig däremot mellan olika informanter.

Introduktion/Bakgrund: Våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsskikt över hela världen. Våldet sker oberoende av social status, etnicitet, religion, kultur, sexualitet eller ålder. Kvinnor som är utsatta för våld har en ökad risk att drabbas av ohälsa. Många kvinnor är tysta om det våld de utsätts för. Om sjuksköterskor kan etablera en god relation med kvinnan ökar chanserna att hon berättar om sin situation och tar emot hjälp. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation, inom primärvården. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Beck´s (2017) nio steg. Databaser som nyttjades i litteraturstudien var Cinahl, PsycInfo samt PubMed. I resultatet användes 11 artiklar varav 4 kvalitativa, 1 kvantitativ och 6 mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom i litteraturstudien delades in i fyra kategorier; betydelsen av kunskap, hög arbetsbelastning, avsaknad av riktlinjer och behov av teamarbete. I kategorierna återspeglades olika barriärer som sjuksköterskor upplevde i mötet med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever att deras kompetens inom området är bristfällig. Sjuksköterskor önskar utbildning, minskad arbetsbelastning, förbättrat teamarbete och tydliga riktlinjer för att förbättra arbetet med identifikation, bemötande och omvårdnad av våldsutsatta kvinnor.

Titel: Granskaren och rådgivaren - en undersökning om revisorns dubbla roller är ett hot mot oberoendet Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Revisorns oberoenderoll, Fristående rådgivning, Granskning, Hot mot oberoende Forskningsfråga: Hur kan revisorn upprätthålla och bevara oberoendet mellan både en granskande och rådgivande roll? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorn kan upprätthålla oberoende och balans mellan granskning samt fristående rådgivning. Avsikten är att utveckla förståelsen för denna balansgång genom att beakta revisorns perspektiv i frågan. Studien kommer att genomföras på byråer av olika storlek i Sverige genom att tillämpa en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign. Metod: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign tillämpats. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer där urvalet har varit målstyrt för att underlätta för studiens forskningsfråga. Slutsats: Undersökningen visar att erfarenhet, efterföljande av regelverk och praxis samt att agera självkritiskt, hjälper revisorn att bevara sin oberoenderoll och balans mellan granskning samt rådgivning. Ett praktiskt hjälpmedel för detta är FAR:s analysmodell. / Title: The auditor and advisor - a study on the dual roles of the auditor as a potential threat to auditor independence Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Auditor Independence, Non-Audit Services, Audit, Threats against Auditor Independence Research question: How can the auditor maintain the independence between both an auditing and advisory role? Purpose: The overall purpose of the thesis is to evaluate how the auditor can maintain independence and balance between both an auditing and advisory role. The intention is to develop an understanding of this balancing act by taking into account the auditor's perspective on the issue. The study will be carried out on agencies of different sizes in Sweden by applying a qualitative case study with cross-sectional design. Method: In this study, a qualitative case study with cross-sectional design was applied. Data collection has taken place with the help of semi-structured interviews where the selection has been goal-oriented to facilitate the study's research question. Conclusion: The study shows that experience, compliance with regulations and practices as well as acting self-critically, helps the auditor to maintain an independent role and balance between an auditing and advisory role. A practical tool for this is FAR's analysis model.

No description available.