No description available.

Den här kvalitativa forskningen fokuserar på våld i nära relationer och hur socialtjänsten kan hjälpa kvinnor som utsätts för detta. Syftet med studien är att undersöka socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och vilka typer av stöd som socialarbetare tycker är grundläggande för att dessa kvinnor ska kunna hantera sin vardag. Studien använder två teoretiska perspektiv, nämligen systemteori och empowerment, för att belysa de komplexa problemen som våld i nära relationer medför. Tidigare forskning har visat att våld i nära relationer är ett globalt och komplext samhällsproblem. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare från två olika kommuner i Sverige. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i de två utvalda kommunerna främst erbjuder insatser i form av stödjande samtal, kortsiktiga bostadslösningar och kontaktpersoner. Studiens resultat visar också att det finns vissa brister inom socialtjänsten, inklusive brist på resurser i form av personal, tid och ekonomi, samt brist på utbildning inom områden som traumamedveten omsorg. Slutligen framkommer det att kontaktpersonen som en insats behöver erbjudas till våldsutsatta kvinnor under en längre period. Denna uppsats ger alltså en inblick i socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och visar på både framgångar och brister i de insatser som erbjuds.

SammanfattningMitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv.Mina frågeställningar är:•Hur beskriver barnen nätmobbning?•Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning?•Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning?Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter.Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor. Om mobbarens samt mobboffrets känslor svarade majoriteten av barnen att mobbaren tror att han är cool och tuff men vissa skrev även att han/hon säkert mådde dåligt själv, och om mobboffret skrev majoriteten att han/hon är ledsen och tänker på vad denne gjort för fel. Undersökningar visar även att barnen vill att man ska prata om nätmobbning i skolan och att nätmobbning även ska hanteras genom att man pratar om det gemensamt i klassen.Nyckelord: arbeta mot mobbning, barns perspektiv, mobbaren, mobboffer, nätmobbning.

Barnkonventionen fastslår alla barns rättigheter, och befäster att barn ska skyddas från att fara illa. Barn kan fara illa genom fysisk och psykisk misshandel, eller genom försummelse och vanvård. Barn som far illa löper risk att drabbas av långvariga konsekvenser, både psykiska och fysiska. Tidig identifikation av dessa barn är av vikt för att minska barnets lidande. Barnsjuksköterskan har, som all sjukvårdspersonal, en skyldighet att orosanmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som misstänks fara illa. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod inkluderades. Genom strukturerade sökningar i Cinahl och Medline erhölls 21 artiklar som kvalitetsgranskades enligt CASP, och resulterade i att 16 stycken artiklar inkluderades i resultatet. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades enligt Whittemore & Knafls beskrivning av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman: utmaningar i sjuksköterskans roll, att skydda barnet samt att ge och vara i behov av stöd. En förhöjd medvetenhet om barn som far illa kan leda till ökad trygghet för sjuksköterskor som möter dessa barn i arbetet. Vidare kan erfarenhet och kunskap bidra till tidigare identifiering, och därmed kan barn skyddas från onödigt lidande, som en del av hållbar utveckling.

Med ständiga förändringar i produktefterfrågan och mix samt ökande antal nya produkter på global nivå växer behovet av att tillverka produkter som är anpassade till varje kunds egna behov. Företag som tillämpar tillverkningstypen Tillverkning-Mot-Order (TMO) har därför stigit i antal samtidigt som tillverkningsprocesserna blir mindre repetitiva och produktionssystemen allt mer komplexare. För att adressera och underlätta förändringarna i tillverkningen kan verktyget värdeflödesanalysen, Value Stream Mapping (VSM), tillämpas. Då detta verktyg används för att implementera dragande system, där materialet ska anlända i rätt kvantitet, vid rätt tidpunkt och på rätt plats, har det ifrågasatts i en TMO-kontext. Detta då företagen som applicerar denna tillverkningstyp tillverkar mot en order i stället för en prognostiserad efterfrågan. Dessutom har VSM kritiserats för att vara problematisk att applicera inom en kontext där materialflöden konvergerar samt otillräcklig i analys av informationsflödena som följer materialflödet. På grund av dessa tillkortakommanden har tidigare studier försökt förbättra VSM genom att förlänga eller komplettera den med en informationsflödesanalys. Däremot är dessa få i antal och saknar tydliga ramverk för att identifiera bristande informationsflöden samt riktlinjer på hur bristerna kan adresseras. Denna studie har undersökt tillämpbarheten av en VSM med en kompletterande informationsflödesanalys på ett fallföretag som tillverkar mot order med ett icke linjärt konvergerande materialflöde från flera olika avdelningar. Studien har använt en fallstudiemetodik där intervjuer kombinerat med observationer för att kunna fullföljas. Resultatet visade VSM:s användbarhet genom att applicera verktyget på produktionssystemets helhet och på varje delsystem utifrån en produktfamilj. Genom VSM kunde framtagandet av konceptuella lösningar från Lean designas utifrån förutsättningarna inom varje delsystem och produktionssystemet i helhet. Dessa förslag skapar möjligheter att stabilisera materialhanteringen samt reducera ledtiden. Studien visade även att VSM fungerade som en språngbräda för en kompletterande informationsflödesanalys. Informationsflödesanalysen kunde identifiera flertalet informationsslöserier med hjälp av dess ramverk och således utforska möjligheter att implementera och integrera digitala lösningar. Dessa digitala lösningar, i form av Radio Frequency Identification, streckkoder och ett elektroniskt Kanbansystem, kunde anpassas efter principer från Lean och förutsättningarna i fallföretagets logistik samt materialflödet. Således visar studien att dessa digitala verktyg kan reducera informationsslöserier samtidigt som öka tillgänglighet och noggrannhet i information för stödfunktionerna till produktionssystemet. / With continuous changes in product demand and product mix as well as an introduction of new products on a global scale, increase the need to manufacture products that are adapted to each customer's need. Therefore, the number of companies that apply the manufacturing type Make-To-Order (MTO) have increased simultaneously as manufacturing processes are becoming less repetitive and production systems increases in complexity. A tool that can be utilized to address and facilitate changes in manufacturing is Value Stream Mapping (VSM). VSM has been questioned in an MTO context since it is used to implement pull systems, where the material for manufacturing arrives in the correct quantity, at the right time and at the right place. This is because companies that apply a manufacturing type of MTO manufacture their goods to an order instead of a forecasted demand. In addition, VSM has been criticized for being problematic to apply in a context where material flows converge and its insufficiencies in analyzing information flows that follows the material flow. Due to these shortcomings, previous studies have sought to improve the VSM by extending or supplementing it with an information flow analysis. However, these studies are few in number and they lack clear frameworks and guidelines for identifying deficient information flows as well as how the deficiencies can be addressed. This study has examined the applicability of VSM with a complementary information flow analysis on a case company that manufactures against orders with a non-linear material flow that aggregates from several different departments. The study used a case study methodology combining interviews and observations to reach its goal. The result showed the usefulness of VSM by applying the tool to the entirety of the production system and to each subsystem based upon following one product family. Through VSM, the development of conceptual solutions from Lean could be designed based on the conditions within each subsystem and the production system as a whole. These proposed changes create opportunities to stabilize material flow and reduce lead time. The study also showed that the VSM acted as a basis for a complementary information flow analysis. The information flow analysis was able to identify the majority of information wastes from information waste framework and thus enable further exploration of opportunities to implement and integrate digital solutions. These digital solutions, i.e. Radio Frequency Identification, barcodes and electronic Kanban system, could be adapted according to principles from Lean and the current conditions in the case company’s logistics and material flow. Thus, the study shows that these digital tools can reduce information waste while increasing the availability and accuracy of information for production system’s supportive functions.

Studiens syfte har varit att undersöka det sociala arbetets praktik utifrån socialarbetares rådande föreställningar om sex mot ersättning bland ungdomar samt förutsättningarna för att bedriva normkritiskt socialt arbete kring denna problematik relaterat till genus-, sexualitets- och åldersnormer. Detta med grund i tidigare forskning som påvisar hur normativa antaganden om den heterosexuella kvinnan som sexsäljare osynliggör bland annat pojkar i detta arbete. Studien har använt sig av en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex socialarbetare med erfarenhet av att i sitt arbete ha påträffat ungdomar som har sex mot ersättning. Studien har en abduktiv ansats och resultatet har huvudsakligen analyserats med hjälp av Butlers genusteori samt Angelides teori om sexualitets- och åldersnormer. Resultatet visar att socialarbetare utmanar genus-, sexualitets- och åldersnormer kopplade till problematiken men att det normkritiska arbetet också begränsas av strukturella ramar gällande avsaknad av anpassade insatser samt samhälleliga normer.

Idag utgör den digitala tekniken en naturlig del av människors liv och används på bred front i samhället. Den omfattande teknikanvändningen kan ur flera hänseenden betraktas som positiv, men anses även ha banat väg för en ny form av våld. Digitalt våld definieras idag som en egen genre men kan även ses som en förlängning av redan existerande våldsformer. Den gemensamma nämnaren för det digitala våldet är att det möjliggörs genom digital teknik, vilket kan innebära särskilda utmaningar då det kan utövas oberoende av tid och rum. I föreliggande uppsats undersöks mäns digitala våld mot kvinnor med syfte att undersöka och analysera hur problemet kan beskrivas och förstås av medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. I arbetet söks även svar på vilka behov och utmaningar som kan ses i relation till det digitala våldet, liksom vilka eventuella fördelaktiga aspekter den digitala tekniken kan ha för våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen har en genomgående kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. De teoretiska utgångspunkter som används i arbetet är den strukturella feministiska förklaringsmodellen samt begreppet Coercive Control. Utifrån det empiriska materialet har ett antal meningsbärande teman identifierats vilka i resultatet presenteras i relation till uppsatsens centrala frågeställningar. I den analyserande diskussionen kopplas resultaten till teori och tidigare forskning där utrymme också lämnas för studieförfattarnas egna tolkningar. Uppsatsens resultat visade att det digitala våldet kunde omfatta ett stort antal metoder vilka ofta utfördes i syfte att kontrollera kvinnan. Det digitala våldet kunde vidare förstås som en del av ett större system och som ett strukturellt betingat fenomen. En utmaning som beskrevs i relation till det digitala våldet var teknikens snabba utveckling som ställde krav på särskilda kunskaper inom kvinnojourer och skyddade boenden men även på ett mer generellt plan i samhället. Det framgick även hur det kunde vara svårt att säkerställa kvinnornas säkerhet utan att begränsa deras användning av digital teknik vilket vi förstod som ett etiskt dilemma. Slutligen visade resultatet hur den digitala tekniken kunde ha många fördelaktiga aspekter, och hur den inte sällan kunde fungera som en hjälpande hand för våldsutsatta kvinnor.

This essay was intended to analyse and categorize the feminist approach of four Swedishparliamentary parties consisting of the Moderates, Sweden Democrats, Social DemocraticParty, and the Left Party. The subjects of this scientific analysis have therefore consisted ofthe election manifestos, party programs and statements on individual political subjects fromthe respective parties. The methodological approach of the aforementioned analysis consistedof a qualitative idea analysis that was formulated towards the goal of identifying theirrespective reality description, problem formulation and advocated solutions/actions. Theresearch delimitation was in turn restricted to three pre-selected issues/political subjectsrelated to the topic of equality. These consisted of men´s violence towards women, economicinequality, and working environment/work safety. The result of this study varied between theparties that were subjected to the analysis and provided an initial insight into the feministstandpoint of said actors. This included the conclusion that there are varied perspectivesregarding how equality is defined, the problems related to the topic, and which measures thatare considered to be the most suitable to mitigate and manage these existing issues.

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för hur personal i förskolan talar om fenomenet kränkning från kollegor i förskolan mot barn samt hur de upplever att de går tillväga om en sådan händelse skulle ske. Som mål att skapa en djupare förståelse om fenomenet formades två frågeställningar: Hur beskriver personal i förskolan sin upplevelse av kränkningar från kollegor i förskolan mot barn? och Hur uttrycker personal i förskolan upplevelsen inför att genomföra en kränkningsanmälan mot en kollega? Studiens empiri samlades in genom kvalitativ metod i form av fokusgrupper med sammanlagt sju förskollärare och två rektorer utspritt i tre olika fokusgrupper. Empirin förstods och analyserades med hjälp av fenomenologisk filosofi och Foucaults teori om makt. Studiens resultat belyser vad deltagarna diskuterat i förhållande till kränkningar från kollega mot barn utifrån bärande teman. Resultatet visade att kränkningar upplevs komplext utifrån individens egen livsvärld på det sätt att personal i förskolan till exempel upplever kränkningar som svårt att tolka eftersom barnen är små. Resultatet visade även att det kollegiala upplevs vara personifierat på det vis att personal i förskolan intar sin privata roll framför den professionella rollen gentemot kollegor.

No description available.