Petunia hybrida est une plante ornementale d'intérêt économique élevé, mais diverses agents pathogènes racinaires peuvent causer des pertes dramatiques en serres, surtout chez les plantes produites dans les substrats artificiels. Leur contrôle par des méthodes conventionnelles implique un usage excessif de pesticides. Une horticulture plus durable exige des méthodes alternatives pour réduire ces intrants chimiques. L'introduction des mycorhizes à arbuscules (MA), connue pour réduire certaines maladies racinaires chez d'autres espèces végétales, dans l'itinéraire de production pourrait constituer une partie intégrante d'une stratégie appropriée. Cependant, les effets mycorhiziens contre les pathogènes racinaires ne sont pas toujours prévisibles et les mécanismes qui régulent les effets protecteurs des mycorhizes sont largement inconnues. Dans ce contexte, la résistance induite par la mycorhize (RIM) a été étudiée chez P. hybrida dans un substrat horticole artificiel, et les mécanismes impliqués ont été recherchés.Après avoir testé différents champignons racinaires provoquant des maladies lors des productions de pétunia en pépinière, Thielaviopsis basicola a été sélectionné pour le pathosystème modèle. Trois espèces fongiques MA ont été évaluées pour leur capacité à protéger le pétunia contre T. basicola; seul Glomus mosseae BEG 12 a réduit la propagation du pathogène dans les racines, ainsi que les symptômes de maladie. Des expériences basées sur un système « split-root » ont montré que cet effet protecteur est systémique et peut être induite dans les parties non-mycorhiziennes de systèmes racinaires mycorhizés, en accord avec des études d'autres pathosystèmes végétaux. Par ailleurs, l’activité du champignon MA réduit de cinq fois l'apport nécessaire en engrais phosphaté, mais améliore pas la tolérance du pétunia aux concentrations élevées du sel dans le substrat horticole.Afin de mieux comprendre les mécanismes moléculaires à la base de la RIM vis-à-vis T. basicola chez le pétunia, diverses hypothèses ont été testées en analysant l'expression de gènes impliqués dans différentes voies de défense des plantes. Neuf gènes liés à la voie de signalisation de l'acide jasmonique, impliquée dans la résistance systémique induite (RSI) par des bactéries favorisant la croissance végétale, et trois gènes activés par l'acide salicylique, une molécule clé dans la résistance systémique acquise (RSA), ont été sélectionnés. Le profil d'expression de ces gènes indique que ces deux voies ne sont pas principalement impliquées dans la RIM locale contre le pathogène, tandis que la RIM systémique pourrait inclure des éléments de la RSA et de la RSI. L’infection par T. basicola des racines mycorhizées de pétunia n’affecte pas l'activation de sept gènes liés à la MA, ce qui montre que l'agent pathogène n'influence pas la fonctionnalité symbiotique. Les résultats suggèrent que la partie du programme cellulaire symbiotique englobant les gènes de défense végétaux régulés par la MA pourraient constitutivement contribuer à l'expression de la RIM locale ; leur rôle dans ce phénomène mérite des études plus approfondies / Petunia hybrida is an ornamental crop of high economic interest but diverse root pathogens can cause high ¬losses, especially in soilless greenhouse production systems, and their control by conventional methods implies an excessive use of pesticides. A more sustainable horticulture requires alternative methods to counter these chemical inputs. The introduction of arbuscular mycorrhiza (AM), known to reduce a number of root diseases in other plant species, into the production itinerary could form an integral part of an appropriate strategy. However, mycorrhizal effects against soil-borne pathogens are not always predictable and mechanisms behind the protective effects of mycorrhiza are largely unknown. In this context, mycorrhiza-induced resistance (MIR) was studied in P. hybrida in an inert soilless substrate, and the underlying mechanisms were investigated.After testing different soil-borne pathogenic fungi causing disease in petunia nursery production, Thielaviopsis basicola was selected as a model pathosystem. Three AM fungal species were evaluated for their ability to protect petunia against T. basicola; only Glomus mosseae BEG 12 turned out to reduce disease symptoms and pathogen spread in roots. Split root experiments showed that this protective effect was systemic and could be induced in non-mycorrhizal parts of mycorrhizal root systems, in agreement with previous studies in other plant pathosystems. The AM fungus, moreover, reduced the amount of phosphate fertiliser input fivefold, and provides tolerance against high salt concentrations in the horticultural substrate.In order to gain insight into molecular mechanisms involved in the MIR to T. basicola in petunia roots, hypotheses were tested by analysing the expression patterns of plant genes which are involved in various pathways of known plant defence responses. Nine genes related to the jasmonic acid pathway of induced systemic resistance (ISR) by plant growth promoting bacteria and three genes activated by salicylic acid, a key molecule in systemic acquired resistance (SAR), were selected. Expression profiles of these genes indicated that local MIR to T. basicola in petunia roots does not primarily involve either pathway, whilst systemic MIR in this pathosystem could include elements of both SAR and ISR. The activation of seven AM-related genes was unaffected by T. basicola infection of mycorrhizal petunia roots showing that the pathogen does not affect symbiotic functionality. Results suggest that the part of the symbiotic cell programme covering AM-regulated plant defence genes may constitutively contribute to the expression of local MIR; the role of such genes in this phenomenon merits further attention and analyses / Wurzelpathogene zeigen bedeutenden Einfluss auf die Produktion von Zierpflanzen. Vor Allem in erdelosen Produktionssystemen unter Glas verursachen sie erhebliche Verluste und ihre Bekämpfung mit konventionellen Mitteln beinhaltet normalerweise ein hoher Einsatz an Pestiziden. Ein mehr nachhaltiger Gartenbau braucht alternative Methoden, um den Eintrag dieser Chemikalien zu vermeiden. Die Einführung arbuskulärer Mykorrhizapilze (AM Pilze) in das Produktionssystem könnte ein integraler Bestandteil einer entsprechenden Strategie sein. Mykorrhizierte Pflanzen zeigen generell eine erhöhte Resistenz gegenüber bodenbürtigen Pathogenen und Nematoden. Der Erfolg einer solchen Strategie ist allerdings nicht immer vorhersagbar und die Mechanismen hinter den schützenden Effekten der Mykorrhiza sind weitgehend unbekannt.Die Zierpflanze Petunia hybrida, die von verschiedenen Wurzelpathogenen befallen wird, wurde als Modell eingesetzt, um die Mykorrhiza-induzierte Resistenz (MIR) in erdelosen Substraten zu untersuchen. Nach der Überprüfung unterschiedlicher bodenbürtiger pathogener Pilze, die Schäden in der Anzucht verursachen, wurde Thielaviopsis basicola als Pathosystem ausgewählt. Drei AM Pilzisolate wurden bezüglich ihrer Fähigkeit untersucht, Petunien gegen T. basicola zu schützen. Nur das Isolat Glomus mosseae BEG 12 konnte sowohl Krankheitssymptome, wie auch die Ausbreitung des Pathogens in der Wurzel reduzieren. Experimente mit geteilten Wurzeln zeigten in Einklang mit früheren Ergebnissen einen systemisch schützenden Effekt, der auch in den nicht-mykorrhizierten Anteilen eines ansonsten mykorrhizierten Wurzelsystems induziert werden konnte. Der AM Pilz reduzierte darüber hinaus den Bedarf an Phosphatdüngung um das Fünffache. Eine erhöhte Toleranz gegenüber hohen Salzkonzentrationen im Substrat konnte allerdings nicht erreicht werden.Um Erkenntnisse über die molekularen Mechanismen der MIR gegenüber T. basicola in Petunienwurzeln zu gewinnen, wurden durch Analyse von Expressionsmuster der bekannten Pflanzenverteidigung unterschiedliche Hypothesen überprüft. Neun Gene aus dem Jasmonatweg der durch pflanzenwachstumsfördernde Bakterien induzierten systemischen Resistenz (ISR) und drei durch Salizylsäure induzierte Gene der systemisch erworbenen Resistenz (SAR) wurden ausgewählt. Die Expressionsprofile dieser Gene deuteten darauf hin, dass die lokale MIR keinen der beiden Signalwege mit einbezieht, während die systemische MIR sowohl Elemente der ISR wie auch der SAR einbindet.Die Aktivierung von sieben AM-regulierter Gene war von der T. basicola Infektion der Petunienwurzeln nicht betroffen, das Pathogen beeinträchtigt also nicht die symbiontischen Funktionen. Die Ergebnisse deuten außerdem darauf hin, dass der Teil des Symbioseprogramms, der AM-regulierte Verteidigungsgene betrifft, zur MIR beiträgt. Die Rolle dieser Gene bei dem Phänomen bedarf weiterer Untersuchungen

No description available.

Le projet EPAC est le point de départ de nos travaux de recherche. Nous présentons ce contexte de travail dans notre premier chapitre.Dans un deuxième temps, nous nous intéressons à la tâche de transcription de la parole. Nous en exposerons quelques jalons, ainsi qu'un inventaire des corpus oraux disponibles aujourd'hui. Enfin, nous comparons deux méthodes de transcription : manuelle et assistée. Par la suite, nous réalisons une étude comparative de huit logiciels d'aide à la transcription. Cela afin de démontrer que, suivant les situations, certains sont plus indiqués que d'autres. Le codage des données est l'objet de notre quatrième chapitre. Peut-on facilement échanger des transcriptions? Nous démontrerons que l'interopérabilité est un domaine où beaucoup de travail reste à faire. Enfin, nous terminons par une analyse détaillée de ce que nous appelons la parole spontanée. Par différents angles, définitions et expériences, nous tentons de circonscrire ce que cette appellation recouvre. / Our researches are based upon the EPAC project. We develop this work context in our first chapter. Then, transcription task is presented. Some important dates and people are mentionned, as well as an inventory of available speech corpus. Also, assisted and manual transcription task are evaluated and compared. A comparative study of eight transcription tools is developed in the third chapter. It shows that depending on the transcription context (data size, type of annotations ... ), some are more useful than others. Encoding data is the next step of our work. Is it really easy to exchange some transcriptions? We will demonstrate that interoperability must be much more efficient than it currently is, in order to easily share transcribed data. At least, what we name spontaneous speech is precisely analysed. Thanks to several points of view, definitions and experiences, we try to get the precise meaning of this expression.

I dagens samhälle ökar användningen av teknologiska kommunikationsmedel i organisationer och kommunikationen tenderar att i hög grad ske via till exempel e-mail och intranät. Ett resultat av denna utveckling är att det har blivit vanligare att sända e-mail istället för att gå och tala med en kollega ansikte mot ansikte.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur anställda inom skolan upplever den teknologiska kommunikationen och hur den påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då syftet är att skapa en förståelse för de anställdas upplevelse. De teoretiska ramverk som används i analysen av uppsatsens resultat är Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv med centrala begrepp som give och give off expression, personlig fasad, roller, dramaturgisk inramning samt bakre och främre regionen. Vidare har Lengels och Dafts (1986, 1988) modell för informationsfyllighet fungerat som ett verktyg i analysen av e-mail och intranätets funktioner och egenskaper. Rubenowitz (2004), Eisele (2007), Maltén(1998) samt Lennéer, Axelsson och Thylefors (2005) visar på sociala relationers betydelse för att en god psykosocial arbetsmiljö ska vara möjlig. Resultaten av denna uppsats visar att det finns en positiv upplevelse av e-mail som effektivt kommunikationsverktyg, men att formulering av e-mail även kan vara tidskrävande. Resultatet visar även att det finns en uppfattning av en ökad distans mellan arbetsledning och personal. De kollegiala relationerna påverkas också då det finns mindre utrymme för sociala möten och spontana situationer för småprat. Vidare är denna minskade interaktion mellan kollegor samt personal och arbetsledning något som påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt.

No description available.

Bakgrund: Övergrepp mot äldre förutses bli ett växande problem i global utsträckning då befolkningen blir äldre. Forskningen gällande övergrepp mot äldre är inte lika omfattande som andra former av övergrepp till exempel mot barn eller kvinnor. Hälso- och sjukvårdspersonal, däribland sjuksköterskan, har i mötet med den äldre en möjlighet att upptäcka och ingripa vid övergrepp. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av mötet med äldre utsatta för övergrepp. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med tio kvalitativa studier som utgår från sjuksköterskans perspektiv gällande mötet med äldre utsatta för övergrepp. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i databaserna CINAHL och Psycinfo. Via artiklarnas referenser erhölls en studie. Artiklarna granskades utifrån en mall av statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Studiernas resultat analyserades utifrån Fribergs(2017) beskrivning av analys av kvalitativa studier. Resultat: Tre huvudkategorier samt sex underkategorier identifierades. Den första huvudkategorin De som utsätter äldre hade tre underkategorier; Närstående, Vårdpersonal samt Sjuksköterskan själv. Den andra huvudkategorin Syn på övergrepp hade en underkategori; Vård eller övergrepp. Den tredje huvudkategorin Utmaningar hade två underkategorier; Samtal med den äldre och Brist på stöd. Konklusion: Sjuksköterskorna möter den äldre utsatt för övergrepp av närstående, vårdpersonal och vissa fall av sjuksköterskan själv. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar om bedömning och hantering av övergrepp men också etiska dilemman där det är svårt att avgöra vad som är rätt eller fel. Sjuksköterskan kan känna sig ensam i att hantera fall av äldre som utsatts för övergrepp och har ett behov av stöd. Det krävs även en öppnare samtalskultur om problematiken om övergrepp av äldre inom vården. / Background: Elder abuse is anticipated to be a growing problem globally because of the growing elderly population. Research about elder abuse is not as comprehensive as other forms of abuse, such as abuse against children or women. Health Personnel, like nurses, have an opportunity to discover elder abuse in their encounter with the elder patient.Aim: The aim of this study was to compile the nurses experience of the meeting with the elderly exposed to abuse.Method: A literature study with ten qualitative studies which is derived from the nurses perspective regarding the meeting with the elder patient exposed to abuse was used to answer the aim of this study. Searches for relevant studies was made in the databases CINAHL and Psycinfo. Through the studies references one study was gained. The studies was reviewed through a template from Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. The result of the studies was analyzed according to Friberg (2017) description of analyze of qualitative studies.Result: Three main categories with six subcategories were identified. The first main category The ones who expose elderly have three subcategories; relatives, health personnel and the nurse. The second main category The view on elder abuse had one subcategory; care or abuse. The third category Challenges hade two subcategories; dialogue with the elder patient and absence of support.Conclusion: The nurses met the elder patient exposed to elder abuse from a relative, health personnel and in some cases by the nurse herself. The nurse is put in front of many challenges, like assessment and management of abuse, but is also put in front of ethical dilemmas where it’s hard to decide what is right or wrong. The nurse can feel alone in the assessment of cases of elder abuse and have a need of support. It requires a culture more open to discuss the complex problems concerning elder abuse in health care.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett utbrett problem i världen och även iSverige. Trots detta är det i Sverige idag till största del Kriminalvården somerbjuder behandling till dessa män på ett kunskapsbaserat och tydligt teoretisktunderbyggt sätt. Dock upplever männen en hög återfallsrisk efter avslutat programoch behöver därav vidare hjälp efter frigivning. Syftet med denna studie är därföratt undersöka forskningsläget gällande behandlingsmetoder för män som utövarvåld mot kvinnor i nära relation. Resultaten av studien ska även bidra med förslagoch riktlinjer gällande behandlingsmetoder som skulle kunna implementeras i ensvensk kontext för att reducera återfallsrisken för män som utövar våld motkvinnor i nära relation. Metoden som används för att besvara syftet är ensystematisk litteraturstudie. Resultaten visar att forskningsläget inom ämnet ärväldigt begränsat i form av få utvärderade behandlingsmetoder framförallt iSverige men även internationellt. De flesta behandlingsprogram som undersöktsvisar på reducerade återfall kort tid efter avslutat program men att återfallen ökarmed tiden. Slutsatserna som dras av detta är att fler studier behöver genomförasför att undersöka behandlingsprogrammens effektivitet i form av återfall, särskilten längre tid efter avslutad behandling. Angående förslag och riktlinjer förbehandlingsmetoder i Sverige kan det vara positivt att implementerabehandlingsmetoder i form av psykologiska behandlingsprogram eller parterapi igrupp. Behandlingsmetoder i Sverige skulle även kunna hämta inspiration från ettIsraeliskt behandlingsprogram, House of Hope. / Mens’ violence against women in intimate partner relationships is a widespreadproblem in the world as well as in Sweden. Despite this, it is today in Swedenmostly Kriminalvården that offers treatment based on theories and research forthese men. However, these men still experience high levels of recidivism afterrelease. The purpose of this study is therefore to examine previous research ontreatment methods for men who have been violent towards a female intimatepartner. The study will also contribute with suggestions and guidelines ontreatment methods which can be applied to a Swedish context. The method usedin this study is a systematic literature review. The results show that the researchon the topic is very limited in terms of evaluated treatment methods especially inSweden but also internationally. Most of the investigated rehabilitation methodsshow a low risk for relapse shortly after completed treatment but that therecidivism rates increase over time. The conclusions drawn from this is that morestudies need to investigate the effectiveness of different treatment methods interms of relapse, especially a longer time after completed treatment. Concerningguidelines for rehabilitation methods in Sweden, it may be positive to implementtreatment methods such as psychological treatment programs and multi-coupletherapy. Rehabilitation methods in Sweden could also get inspiration from anIsraeli prison rehabilitation program, House of Hope.

Grannsamverkan är en verksamhetsform som ämnar minska brottsligheten och öka tryggheten i bostadsområden genom att involvera de boende. I Skåne benämns detta arbete istället för ”Grannar mot brott” och bedrivs med hjälp av Länsförsäkringar Skåne. Majoriteten av den internationella forskning som återfinns rörande arbetet med grannsamverkan är dessvärre genomförd innan millennieskiftet samt att det finns en brist på nationell forskning kring arbetet. Dessutom har det inte utförts några studier kring hur arbetet med grannar mot brott i Skåne genomförs och därför undersöker denna studie varför grannar mot brott startas upp, hur det bedrivs, vilka som är de centrala åtgärderna samt vilka utvecklingsmöjligheter det finns med arbetet. Eftersom att brottslighet påverkar såväl individen som blir utsatt och samhället i sig är det viktigt att ett brottsförebyggande arbete likt grannar mot brott genomförs på ett optimalt sätt. En mer nyanserad förståelse gynnar även de myndigheter och organisationer som är involverade i arbetet med grannar mot brott och kan således förbättra samarbetet. Föreliggande studie har således intervjuat individer i bostadsområden som har en ordföranderoll i arbetet med grannar mot brott för att bredda kunskapsläget kring ämnet. Studiens resultat visar att arbetet startas upp av att de boende för att minska brottsligheten till följd av händelser som har inträffat på närliggande platser kring bostadsområdet. Arbetet bedrivs med hjälp av aktörer som Länsförsäkringar Skåne och Polisen som bidrar med information och material samt centrala åtgärder som övervakning, märkning av egendom och säkring av bostäderna. Bibehållandet av motivationen för arbetet bland de boende samt betydelsen av att sprida arbetet till andra områden och kommuner framkom som faktorer som bör utvecklas. / Neighbourhood watch is a form of activity that intends to reduce crime and increase security in residential areas by involving the residents. In Skåne this activity is entitled as “Neighbours against crime” and is conducted with the help of Länsförsäkringar Skåne. Much of the international research found regarding the work with neighbourhood watch is unfortunately completed before the millennium shifted and there’s also lack of national research around the work. In addition, no studies have been carried out on how the work with neighbours against crime is done in Skåne. Therefore, this study examines why neighbours against crime are started, how are they done, which are the key actions and what developmental opportunities there are with the work. Because crime affects both the individual who is exposed and the society, it is important that crime prevention work, like neighbours against crime, is carried out in an optimum manner. A more nuanced understanding also favours the authorities and organizations involved in the work of neighbours against crime, thus improving cooperation. The present study has interviewed individuals in residential areas who have a chairman's role in working with neighbours against crime to broaden the knowledge situation around the subject. The results of the study show that the work is initiated by the residents to reduce crime because of events that have occurred in nearby places around the residential area. The work is carried out using actors like Länsförsäkringar Skåne and the Police, which provide information and materials as well as the central measures such as monitoring, property marking and security of housing. The maintenance of motivation for the work among the residents as well as the importance of spreading work to other areas and municipalities emerged as factors that should be developed.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om stress förekommer i årskurs 1 och 3, Samt lärarnas uppfattningar om hur stress tar sig utryck i årskurs 1 och 3. Vidare undersöktes orsaker till stress och ohälsa bland elever samt lärarnas förebyggande arbete mot stress i båda årskurserna.   I delen med bakgrund och tidigare forskning behandlas fenomenet stress och dess olika former i grundskolan. Vi tar också upp hur stress kan påverka elevernas mående. Vidare behandlades förebyggande arbete mot stress, alltså resurser såsom stressbollar, tyglabyrinter och hörselkåpor. Den teoretiska ansats uppsatsen utgår från är den relationella teorin för att lyfta betydelsen av en god relation mellan lärare, elev och förälder samt resten av grundskolans personal.   Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 informanter från två skolor. Resultatet från årskurs 1 visade att stress tar sig uttryck genom både verbal och icke-verbal stress. Majoriteten av informanterna ansåg att den verbala stressen får större uppmärksamhet. Även årskurs 3 upplevde lärarna att elevernas stress uttrycktes via verbal som icke-verbal stress. Där menade lärarna den icke-verbala stressen framstod tydligast bland eleverna. I det förebyggande arbetet använde sig av liknande resurser.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, som drabbar såväl kvinnor som män. Dock drabbas kvinnor av ett mer allvarligt och upprepat våld. Det finns bristande erfarenhet och kunskap kring mäns utsatthet för våld i nära relationer. Den bristande kunskapen skulle kunna utgöra svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonal att identifiera och uppmärksamma dessa män. Syftet är att kartlägga mäns upplevelser av våld i nära relation samt upplevelsen av att söka stöd som grund till att skapa en vårdande vård. En beskrivande litteraturöversikt innehållande elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats som sökts fram i databaserna Cinahl och PsycArticles. Resultatet presenteras utifrån två teman med fem subteman. Flera studier stärker mäns upplevelse av våldet, i form av våldets karaktär samt konsekvenser av våldet. Vidare förstärker studier den normativa och stigmatiserade bilden av våld i nära relationer samt inslag av hälso- och sjukvårdspersonalens attityder. Mäns våldsutsatthet är förknippat med samhällets normer kring våld i nära relationer. Det finns ett bristfälligt bemötande från myndigheter däribland hälso- och sjukvård gentemot män.