Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället. Även teorier kring media som normskapande har legat till grund för studien. I analysen av artiklarna framkommer bilden av den typiske våldtäktsmannen, föreställningen om det idealiska offret men också den stereotypa bilden av våldtäkt. Dessa stereotypa bilder eller myter får konsekvenser för både män och kvinnor i samhället. Det rör sig om hur kvinnor utifrån en förlegad syn på kvinnor och män, antas bära egen skuld för våldtäkter, hur kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter som inte begåtts av den ”typiske våldtäktsmannen” och hur mäns våld mot kvinnor framförallt anses vara en kvinnofråga. Genom medias fokus på överfallsvåldtäkter hamnar också andra ”icke-typiska våldtäkter” i skymundan. I detta har media ett stort ansvar då de i sina framställningar av mäns våld mot kvinnor har ett val i vilka brott de rapporterar om och hur de beskriver de inblandade. I stort har detta betydelse för samhällets kamp mot mäns våld mot kvinnor och för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen. På grund av att en implementering inte har skett är de anställda omedvetna om arbetets relevans till den nationella handlingsplanen. Behovet av ett förebyggande arbete beträffande kvinnlig könsstympning har påträffats då individer i bostadsområdet Brandkärr bett om hjälp. Arbetet som utförs i kommunen mot kvinnlig könsstympning har sitt ankare i en person, därmed gör sig eldsjälsproblematiken gällande.

Den 1 januari 2003 infördes ”sexuell läggning” i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. I samband med denna lagändring behövdes det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tilläggas ”sexuell läggning” i den s.k. brottskatalogen. Införandet av sexuell läggning i straffbestämmelsen innebär en inskränkning i yttrandefriheten som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Regeringen ansåg att intresset att skydda homosexuella som grupp var ett ändamål som är tillåtet för inskränkningen. Regeringen anförde vidare att straffstadgandet inte hindrar en fri och saklig debatt och vederhäftig diskussion om homo- bi- och heterosexualitet i kyrkan eller andra områden i samhället. Vad gäller kyrkan och religionsfriheten är det inte straffbart att citera och diskutera t.ex. religiösa urkunder men däremot bör det inte vara tillåtet att genom religiösa texter hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, lika lite som mot andra grupper. Ett omdiskuterat fall handlade just om uttalanden inom kyrkan som föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp med anspelning på sexuell läggning. Pastor Åke Green fälldes i tingsrätten, friades av hovrätten och Högsta domstolen. Den främsta anledningen till att han friades i Högsta domstolen var att hans uttalanden i det religiösa sammanhanget inte uttryckte en uppmuntran till eller ett rättfärdigande av hat mot homosexuella som grupp, ett s.k. ”hate speech”. Enligt svensk rätt hade han uttryckt missaktning för homosexuella som grupp men Europakonventionens religions- och yttrandefrihet tillät, i detta specifika fall, inte en sådan inskränkning som straffbestämmelsen utgör. I ett annat mål fälldes ett antal tilltalade i tingsrätten men friades av hovrätten. De tilltalade delade ut flygblad vars innehåll uttryckte missaktning för homosexuella som grupp. I flygbladet anförs att Nationell ungdom är upphovsman av uttalandena. Hovrätten anförde att deras agerande föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp men med anledning av domen mot Åke Green friades männen då innehållet i flygbladet inte uppmuntrade till eller rättfärdigade hat mot homosexuella som grupp. HD skall ta upp målet.

Människan beundrar samt strävar efter makt och status som förknippas med mängden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom kräver i vanliga fall stora ansträngningar samt handlingskraft, många väljer dock att ta den enklare vägen genom bedrägerier såsom penningtvätt. Syftet är att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. När man har blandat svarta och vita pengar går de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag. Denna typ av brott är dold. Enligt Internationella Valutafonden (IMF) omsätts varje år 2 – 5 % av världens bruttonationalprodukt eller GDP inom den svarta ekonomin. Detta motsvarar 3 tusen miljarder dollar. Det är inte enbart personer och företag i världens länder som är inblandade i hanteringen av de s k. svarta pengarna. Av de 60 rikaste länderna i världen anses 11 vara direkt kriminella. Den svarta marknaden har därför genom sin storlek och omsättning en stor marknadspåverkan. Syftet med uppsatsen är att ur empiriskt underlag öka kunskapen om de insatser som används för att förebygga penningtvätt i företag. För att besvara syftet bygger uppsatsen på rättsfall, intervjuer, litteratur m.m. Ur uppsatsen kan man dra slutsatsen att penningtvätt är ett moraliskt brott som är svårt att förebygga. Trots detta försöker myndigheterna å ena sidan att åtgärda detta genom lagar samt kontroller, samtidigt som företag försöker undvika att drabbas av penningtvätt och dess legala efterföljder genom bl.a. internkontroll m.m.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance. Även plats, tillfälle, teknik-anpassning och förmågan att anpassa och förstärka sitt budskap med olika hjälpmedel väger tungt för hur resultatet ska bli. Diskussion: Trots den allmänna hållningen av studiens resultat, kan ändå slutsatsen dras att sjuksköterskan, genom att vara nära patienten i många vårdsituationer, kan välja ett aktivt agerande i sin pedagogiska uppgift och därmed få ett stort inflytande på patientens hälsa och välbefinnande.

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten, samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga. allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för flera skolor.

With focal point on the national directions, created by Länsstyrelsen (Swedish county administration) in cooperation with National Method support against Trafficking (NMT), this paper aims to depict the phenomena trafficking and also portray the concurrent counteracting against trafficking in Sweden that authorities exert. All involved participants in this mechanism have their particular remit and their ability to interact is hence of utmost significance. In order to fully comprehend and be able to analyze these unified operative execution-elements and processes in Sweden we also have to understand what is proceeding in the international arena. The organized crime-combine is not restrained by boundaries and continuously develop and refine methods in sexual trafficking, that has grown into an expanding multibillion industry. International counteracting is consequently a worldwide existing matter of utmost interest. Therefore we will also, in our report, present international machines such as International Organization for Migration (IOM). In regard to the proceedings in the international arena, concerning empirical and methodical techniques and information of research findings, the International Organization for Migration (IOM) occupies the leading place in the analysis. The main focus, the cornerstone of this paper, is an inquiry into the formerly relatively unknown and unexplored aspects of what happens to individuals who have been subjected to sexual trafficking in Sweden after governmental intervention implicating forced re-allocation to the country-of-origin. There is an essential need for permanent structures for rehabilitation, acceptable socio-economic standard and effective methods to prevent victims of crime to be exposed to reoccurring exploitation. The basis for the analysis has been an organizational theory of society. This has been the foundation also for the understanding of collaboration between different actors and has accordingly given insight into the strengths and weaknesses of the mechanism of interaction.

Syftet med uppsatsen är att genom textanalys av självbiografier skrivna av kvinnor som utsatts för våld i en nära relation, undersöka vilka orsakerna är till att de stannar kvar i förhållandet. För ökad förståelse används följande teorier: Normaliseringsprocessen utifrån det strukturella/könskulturella perspektivet, våldets neutralisering utifrån det socialpsykologiska perspektivet, teori om totala institutioner samt identitet. Valet av metod föll på det kvalitativa eftersom det är genom förståelse av kvinnornas subjektiva upplevelser vi kan få förståelse för deras upplevelser. Analysprocessen genomfördes enligt den narrativa struktureringen. I den tidigare forskningen presenteras våldet ur olika perspektiv för en bättre bild av hur forskningsläget ser ut idag. Analysen är uppdelad på två teman. Den första visar hur kvinnorna använder sig av olika anpassningsstrategier för att hantera våldet. Det andra temat ger förståelse för kvinnornas känslor och upplevelser. Resultatet visar att kvinnor i början bryts ned av psykiskt våld och efter kommer det en tid, då det förvandlas till fysiskt våld. För att ta itu med våldet anpassar sig till kvinnorna genom olika strategier som kännetecknasav känslor som skuld, skam och maktlöshet.

No description available.

" Kem ", " sôcôla ", " actisô ", " sơ mi ", " cà ra vát ", " cao su ", " buýt ", " ampli ", " xăng ", " xi măng ", etc.. Ces mots vietnamiens sonnent-ils plus ou moins français ? Une partie du lexique de la langue vietnamienne vient du français qui a marqué le Vietnam de sa présence par la colonisation française durant environ un siècle (XVIIIe-XIXe) en Indochine en général et au Vietnam en particulier. Aujourd'hui, le régime colonial relève d'ouvrages historiques mais ces traces francophones perdurent encore dans les usages linguistiques actuels au Vietnam. Toutefois, ces ressources sociolinguistiques, qui ouvrent un riche potentiel en matière linguistique et culturelle, sont ignorées en didactique du français aux apprenants vietnamiens. Dans le but de vérifier l'importance de ces éléments, notamment à travers leur perception sociale par les Vietnamiens à l'heure actuelle, une enquête sociolinguistique a été réalisée sur le terrain. Les propositions didactiques présentées par la suite permettent de confirmer que la mise en avant de ces ressources francophones ou d'origine francophone au Vietnam constitue un facilitateur d'appropriation du français dans ce pays et ouvre vers une dynamique didactique plurilingue.