Skolverket (2018) presenterar i rapporten Attityder till skolan under kapitlet Trivsel och motivation hur enbart 48% av eleverna från årskurs 7–9 tycker skolan ”oftast eller alltid” är rolig. Likaså visar rapporten hur enbart 15% flickor respektive 27% pojkar mellan årskurserna 7–9 upplever att skolan ”alltid” är meningsfull. Detta ger en överblick om att en hög andel elever inte upplever att skolan är särskilt motiverande. Vilket får en att fundera, hur ser egentligen motivationsfrämjande arbetet ut i bildundervisningen? I detta examensarbete genomförs en undersökning som ämnar att synliggöra hur motivationsfrämjande arbete ser ut i bildundervisningen med utgångspunkt i frågeställningen: hur och i vilken utsträckning arbetar lärarna för att motivera elever att tro på sin egen kapacitet i bildundervisningsmiljön? Kvantitativa och kvalitativa frågor via enkät användes som metod. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån teorin om tron på sin egen kapacitet (Skaalvik & Skaalvik, 2017). Resultatet visar att de lärare som deltog i undersökningen arbetar i hög grad med motivation på olika sätt i undervisningen. Lärarnas svar har mönster och tecken som är i enlighet med teorin om tron på sin egen kapacitet (a. a.). Det finns bland annat tankar och berättande om att skapa trygghet, arbeta för tillit, berömma elever, samtala om motgångar, anpassningar vid uppgifter och situationer, skapa utmaningar som är realistiska och låta elever vara styrande och påverka deras egen arbetsprocess och deras egen undervisning. Eftersom projektet fick genomföras på avstånd till människor på grund av pågående pandemin så valdes enkät som metod. Det har varit en utmaning att försöka skapa en enkätmetod som undersöker en undervisningspraktik på avstånd, och slutsatsen är att ett komplement av mer kvalitativa metoder hade behövts för att nå en djupare förståelse av lärares motivationsfrämjande arbete.

Tidigare forskning visar att motivation i matematik hos elever i förskoleklass och lågstadiet är avgörande för deras utveckling, prestation och engagemang. I denna kvalitativa studie var syftet att undersöka hur lärare som är behöriga i förskoleklass och lågstadiet arbetar motivationsfrämjande för elever med låg motivation. Studiens teoretiska perspektiv utgörs av självbestämmandeteorin som behandlar tre grundläggande behov för motivation samt inre/yttre motivation. Studiens datainsamlingsmetod var kvalitativ och fem lärare intervjuades. Därefter bearbetades och analyserades intervjuerna genom en tematisk analys. Denna analys ligger till grund för studiens resultat där våra tre forskningsfrågor besvarades. Vårt resultat visade fyra huvudsakliga klassrumsfaktorer som lärare upplever kan påverka elevers motivation; gruppåverkan, lärarens inställning, arbete i mindre grupper samt lustfyllt lärande. Resultatet visade också fyra exempel på arbetssätt som kan främja elevernas motivation; varierad undervisning, spel, elevernas inflytande samt beröm/belöningar. Till sist visade resultatet också att elevernas variation av kunskapsnivåer samt brist på resurser kan utgöra hinder för lärarnas motivationsfrämjande arbete. Den slutsats vi drar är att samtliga lärare i studien anser att motivation är en viktig del av matematikutvecklingen som de kontinuerligt tar hänsyn till, även om det motivationsfrämjande arbetet sällan har en avsatt tid i deras planeringar. Vårt resultat visar att det finns flera olika arbetssätt för att främja elevers motivation och att de olika arbetssätten kan stimulera antingen inre eller yttre motivation eller en kombination av de båda.