EU law is superior to Swedish domestic law, and it is on Sweden's responsibility to implement the COJ judgments so that it becomes compatible with EU law. The advantage of the Union being superior is the internal market given the member states. However, problems arise when the Swedish legislature goes further in its interpretation of EU law. Restrictions can be imposed but it must be considered to be strongly motivated so the restriction outweighs the need to maintain the freedoms granted by EU law. In Cadbury Schweppes, the court states that restrictions on freedom of establishment may be done to counter artificial arrangements whose sole purpose is to evade the national tax. Its further stated that an artificial arrangement does not exist in those cases there is a real business, even through the establishment in the low-taxing country is economically justified.  The Swedish CFC rules states that the general rule is that if an establishment in a country within the EEA, which have lower corporate tax than 55% of the Swedish tax, the shareholder of this company is taxed on its current share in Sweden. The outcome of Cadbury Schweppes has not been made into a general rule, it became the exception. In addition to that in Sweden it is presumed that the company is an artificial arrangement that expressly are prohibited by the EUD, as well been implemented to supplement the rule, where the Swedish legislature changes the meaning of the term granted by the appeal. The Swedish legislature has amended the original economically motivated establishment, to be commercially motivated. The term is undefined, but applicable elsewhere in the Incometaxlaw and from this one can find that, for an establishment to be considered as commercially motivated the decisions to establish should be taken to promote normal profit-making enterprises based upon commercially motivated decisions.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ”En reflexiv tillit”, ”I spänningsfältet mellan behov och förmåga”, ”Att berätta sig till mening” och ”Ohälsa i ett socialt rum”. De ungas berättelser rörde sig mellan positioner av behov och förmåga och informanterna betonade vikten av egen drivkraft och engagemang i utvecklingen mot att må bättre. Tilliten till stödjande resurser var generellt hög men kunde genom negativ erfarenhet skadas och i vissa fall till och med övergå i misstro.Betydelsen av berättelsen om egen erfarenhet av psykisk ohälsa återkom hos informanterna. Den egna berättelsen användes både för att begripliggöra erfarenhet av att må psykiskt dåligt men användes också som ett verktyg för att förändra synen på psykisk ohälsa och förbättra tillgängligt stöd. Slutligen betonas den resurs som ungas berättelser om psykisk ohälsa och hjälpsökande utgör, berättelser som på en personlig nivå kan ha en läkande och meningsskapande funktion och som även kan bidra med viktig kunskap för att utveckla stödinsatser och förståelse för ohälsans innebörd.

Bakgrund: Antalet bilddiagnostiska undersökningar ökar. Behov finns att implementera riktlinjer för remisser till röntgenavdelningen. 20% av alla DT undersökningar bedöms inte vara berättigade. Under 2017 inleddes översättning till lokala förhållanden och implementering av iGuide på försök i en av Sveriges regioner. Syfte: Syftet är att studera röntgensjuksköterskors- och radiologers erfarenheter från berättigande av undersökningar på röntgenavdelningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design. En induktiv ansats tillämpades. Semistrukturerade intervjuer utfördes med legitimerade radiologer och röntgensjuksköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen mynnade ut i följande subkategorier:  Innebörden av berättigande, Ansvarsfördelning vid berättigande, Oberättigade remisser och åtgärder, Remittent och patient inverkar på berättigandet, Organisationen inverkar på berättigandet, Tillgänglighet av olika modaliteter inverkar på berättigandet, IGuide är grundat i problemen med berättigande, samt Resultatet från iGuide-projektet. Subkategorierna bildar tre kategorier: Berättigande av undersökningar, Förekomst av oberättigade undersökningar, samt iGuide som ett sätt att uppnå ökat berättigande. Slutsats: Röntgenutnyttjandet ökar och därmed problemen med berättigande. Radiologerna upplever att brist på tid påverkar berättigandet negativt, också att remittenten ofta har svårt att neka patienter. Röntgensjuksköterskor upplever att kommunikationen avdelningar emellan är viktig för berättigande. Det ökade utbudet av modaliteter beskrivs påverka. IGuide ökar andelen berättigade undersökningar, och minskar antalet begärda bilddiagnostiska undersökningar, men systemet behöver få en ökad användarvänlighet. / Background:  The number of image diagnostic examinations is increasing. There is a need to implement guidelines for referrals to the X-ray department. 20% of all DT examinations are deemed not to be justified. In 2017, implementation and translation into local conditions of iGuide in trial was initiated in one of Sweden's regions. The aim: The aim is to study the experiences of radiographers and radiologists from the justification of examinations in the X-ray department. Method:  An empirical study with qualitative design. The inductive approach was applied. Semi-structured interviews were applied with licensed radiographers and radiologist. The interview material was analyzed with a manifesto content analysis.  Results:  The analysis resulted in the following subcategories: The meaning of justification, The shared responsibility in justification, Unjustified referrals and actions, Remittent and patient impact on justification, The organization impact on justification, The accessibility of various modalities affect justification, IGuide is based on the problems of justification, and The results of the iGuide-project. The subcategories form three categories: Justification of examinations, Existence of unjustified examinations, and IGuide as a means of achieving increased justification. Conclusion:  X-ray utilization is increasing and thus the problems with justification. The radiologists experience that the lack of time affects justification negatively, also that the remittance often has difficulty in denying patients. Radiographers experience that communication between departments is important for justification. The increased range of modalities is described as affecting. IGuide increases the proportion of justified examinations, and reduces the number of requested imaging examinations, but the system needs to be given a greater user-friendliness.

No description available.

Sedan den 1 januari 2009 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering med ränteupplägg. För att bestämmelserna inte skall träffa affärsmässigt bedriven verksamhet medges undantag från begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter om ränteintäkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma eller om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar ränta avdrag för ränteutgifterna. Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade är tämligen vag. Uppsatsen syftar därför till att utreda i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap kan anses affärsmässigt motiverat för att undantag från lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter skall medges. I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvärv av delägarrätter skall ligga sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvärvet. Författarna anser att följande omständigheter kan anses affärsmässigt motiverade. Interna förvärv av delägarrätter vilka föranleds av behovet att undvika intressekonflikter och samarbetsproblem, ge bolagen en självständig ledning och göra dem finansiellt oberoende från varandra, uppnå riskspridning samt att omstrukturera en verksamhet som till sin art och geografiska placering är helt skilda från varandra är exempel på när ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat. Därtill är det vid en förestående extern försäljning av en verksamhetsgren inom koncernen affärsmässigt motiverat att göra ett internt förvärv av delägarrätter. Om anledningen till att ett företag etablerat sig i en lågskattestat är för att detta land har en juridisk, ekonomisk och politiskt stabil situation eller om företaget som mottar räntebetalningen bedriver ekonomisk verksamhet eller om interna förvärv av delägarrätter har förekommit tidigare inom intressegemenskapen, ger dessa omständigheter en indikation på att ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat. Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida hänsyn tagits till rättssäkerhets- och effektivitetsaspekter vid användandet av begreppet affärsmässigt motiverad i lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Då varken lagtexten eller förarbetena ger en klar definition av i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat gör författarna bedömningen att hänsyn inte tagits till rättssäkerhet vid utformandet av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden är huvudsakligen affärsmässigt motiverad. Genom att de skattskyldiga torde ha möjlighet att erhålla förhandsbesked kan dock ledning för fastställande av huruvida interna förvärv av delägarrätter är affärsmässiga bidra till ökad rättssäkerhet. / Since the first of January 2009 the Swedish government limited the deductibility of interest expenses on internally funded acquisition of shares between affiliated parties. The purpose of the legislation is to prohibit tax avoidance schemes with interest. In order for the provisions not to prevent business with sound business reasons the legislation grants exemption if the interest income is taxed at a rate of at least 10 percent, according to the laws of the Statute of the company within the community that actually has the right to the income, or if both the acquisition and the debt that is the basis for the interest expenditure is mainly commercially motivated. The authors believe that the wording of the provision that allows the deduction of interest expenses, if both the acquisition and the debt underlying the interest expenditure are mainly commercially motivated, is rather vague. The purpose of this master’s thesis is to analyze the circumstances under which an internal acquisition of shares from an affiliated company can be considered as a commercially motivated transaction in order to be granted an exemption from the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses. To be granted an exemption the affiliated company which request deduction has to show that the internal debt and the acquisition are entered into mainly for sound business purpose in addition to any tax reasons. Acquisition of shares which responds to the need to avoid conflicts of interest and cooperation problems, giving companies an independent management and make them financially independent from each other, achieve diversification and to restructure a business which by their nature or location is distinct from each other, are examples on when an acquisition of shares can be considered as a commercially motivated acquisition of shares. If the reason why a company established itself in a country which has a low tax on interest income is that this country has a legal, financial and politically stable situation, or if the company who receives the interest payment engage in economic activities or the acquisition of shares have occurred earlier, these circumstances indicates that an acquisition is commercially motivated. The aim of the thesis is further to investigate whether account has been taken to legal certainty and efficiency aspects in the use of the term business purpose in the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses. Since neither the wording of the provision nor the preparatory work gives a clear definition of the circumstances under which an internal acquisition of shares can be considered as commercially motivated the authors conclude that account has not been taken to legal certainty. Since taxpayers have the opportunity to request a preliminary ruling regarding the determination of whether the acquisition of shares is commercially motivated, the authors conclude that this may contribute to a greater legal certainty.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att belysa den komplexitet begreppet affärsmässighet rymmer och bidra till förståelse för hur synen på begreppet affärsmässighet kan variera beroende på vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker fastställa inom vilka gränser en transaktion ska hålla sig för att anses som affärsmässig och vad som är avgörande för att kunna motivera en räntebetalning på affärsmässiga skäl. Jag prövar också huruvida de nya reglernas krav på att ett förfarande ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att erhålla ränteavdrag är förenligt med EG-rätten, särskilt med hänsyn till etableringsfriheten. Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt värde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trätt i kraft och därför ej ännu har blivit föremål för prövning i domstol. I väntan på rättstillämparens bedömning av hur en tillämpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjäna som en sammanfattning av den problematik som uppmärksammats på området samt kanske bidra till att väcka ytterligare frågeställningar kring ämnet. Uppsatsen riktar sig därför till alla läsare som finner intresse i ämnet men som, på grund av ämnets relativt komplexa karaktär, till viss del även är insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden.

<p>Sedan den 1 januari 2009 begränsas avdragsrätten för ränteutgifter vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen är att förhindra skatteplanering med ränteupplägg. För att bestämmelserna inte skall träffa affärsmässigt bedriven verksamhet medges undantag från begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter om ränteintäkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma eller om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar ränta avdrag för ränteutgifterna.</p><p>Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade är tämligen vag. Uppsatsen syftar därför till att utreda i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter från ett företag som ingår i samma intressegemenskap kan anses affärsmässigt motiverat för att undantag från lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter skall medges.</p><p>I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvärv av delägarrätter skall ligga sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvärvet. Författarna anser att följande omständigheter kan anses affärsmässigt motiverade. Interna förvärv av delägarrätter vilka föranleds av behovet att undvika intressekonflikter och samarbetsproblem, ge bolagen en självständig ledning och göra dem finansiellt oberoende från varandra, uppnå riskspridning samt att omstrukturera en verksamhet som till sin art och geografiska placering är helt skilda från varandra är exempel på när ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat. Därtill är det vid en förestående extern försäljning av en verksamhetsgren inom koncernen affärsmässigt motiverat att göra ett internt förvärv av delägarrätter. Om anledningen till att ett företag etablerat sig i en lågskattestat är för att detta land har en juridisk, ekonomisk och politiskt stabil situation eller om företaget som mottar räntebetalningen bedriver ekonomisk verksamhet eller om interna förvärv av delägarrätter har förekommit tidigare inom intressegemenskapen, ger dessa omständigheter en indikation på att ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat.</p><p>Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida hänsyn tagits till rättssäkerhets- och effektivitetsaspekter vid användandet av begreppet affärsmässigt motiverad i lagstiftningen om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Då varken lagtexten eller förarbetena ger en klar definition av i vilka situationer ett internt förvärv av delägarrätter kan anses affärsmässigt motiverat gör författarna bedömningen att hänsyn inte tagits till rättssäkerhet vid utformandet av den undantagsregel som medger avdrag för ränteutgifter om såväl förvärvet som skulden är huvudsakligen affärsmässigt motiverad. Genom att de skattskyldiga torde ha möjlighet att erhålla förhandsbesked kan dock ledning för fastställande av huruvida interna förvärv av delägarrätter är affärsmässiga bidra till ökad rättssäkerhet.</p> / <p>Since the first of January 2009 the Swedish government limited the deductibility of interest expenses on internally funded acquisition of shares between affiliated parties. The purpose of the legislation is to prohibit tax avoidance schemes with interest. In order for the provisions not to prevent business with sound business reasons the legislation grants exemption if the interest income is taxed at a rate of at least 10 percent, according to the laws of the Statute of the company within the community that actually has the right to the income, or if both the acquisition and the debt that is the basis for the interest expenditure is mainly commercially motivated.</p><p>The authors believe that the wording of the provision that allows the deduction of interest expenses, if both the acquisition and the debt underlying the interest expenditure are mainly commercially motivated, is rather vague. The purpose of this master’s thesis is to analyze the circumstances under which an internal acquisition of shares from an affiliated company can be considered as a commercially motivated transaction in order to be granted an exemption from the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses.</p><p>To be granted an exemption the affiliated company which request deduction has to show that the internal debt and the acquisition are entered into mainly for sound business purpose in addition to any tax reasons. Acquisition of shares which responds to the need to avoid conflicts of interest and cooperation problems, giving companies an independent management and make them financially independent from each other, achieve diversification and to restructure a business which by their nature or location is distinct from each other, are examples on when an acquisition of shares can be considered as a commercially motivated acquisition of shares. If the reason why a company established itself in a country which has a low tax on interest income is that this country has a legal, financial and politically stable situation, or if the company who receives the interest payment engage in economic activities or the acquisition of shares have occurred earlier, these circumstances indicates that an acquisition is commercially motivated.</p><p>The aim of the thesis is further to investigate whether account has been taken to legal certainty and efficiency aspects in the use of the term business purpose in the legislation restricting the tax deductibility of interest expenses. Since neither the wording of the provision nor the preparatory work gives a clear definition of the circumstances under which an internal acquisition of shares can be considered as commercially motivated the authors conclude that account has not been taken to legal certainty. Since taxpayers have the opportunity to request a preliminary ruling regarding the determination of whether the acquisition of shares is commercially motivated, the authors conclude that this may contribute to a greater legal certainty.</p>