Inkludering ska vara en självklarhet inom idrotten, men hur blir det när personer och organisationer har olika syn på vad inkludering är för något. Urvalet av personer med funktionsnedsättning är mycket färre än personer som inte har någon funktionsnedsättning. Det gör att det inte blir lika enkelt att organisera idrott för paraidrottare. Syftet med studien var att undersöka hur rullstolsburna paraidrottare upplever och erfar hur inkluderingen i deras olika idrotter fungerar eller inte fungerar. Frågeställningarna handlar om hur paraidrottare upplever inkludering, exkludering och vilka eventuella förbättringsåtgärder det skulle finnas för att inkludera fler. Materialet analyserades utifrån en inkluderingstrappa där första steget kallas segregering och innebär utanförskap. Ju högre upp i trappan desto mer inkluderad inom idrottsverksamhet, sista steget kallas inkluderad och innebär innanförskap. Semistrukturerade intervjuer (n=6) genomfördes med paraidrottare. Resultat visade att tillgänglighet och kunskap om parasport är viktiga faktorer till att paraidrottare ska känna sig inkluderande. Paraidrottare vill bli behandlade med samma förutsättningar, möjligheter och skyldigheter som övriga idrottare. En slutsats som kan dras är att inkludering de senast åren har blivit ett ämne inom idrott som värdesätts högt, dock finns det mycket kvar att göra för att paraidrottare ska känna sig helt inkluderande. Genom att skapa en högre medvetenhet om parasport och idrott för personer med funktionsnedsättning skulle det kunna bidra till det bättre. / Inclusion should be a matter of course in sports, but what happens when people and organizations have different views on what inclusion is. The sample of people with disabilities is much smaller than people who do not have any disabilities. This means that it will not be as easy to organize sports for para-athletes. The purpose of the study was to investigate how para-athletes in wheelchairs experience how inclusion in their various sports works or does not work. The questions are about how para- athletes experience inclusion, exclusion and what possible improvement measures there would be to include more. The material was analyzed based on an inclusion ladder where the first step is called segregation and means exclusion. The higher up the ladder, the more included within sports activities, the last step is called included and means insider ship. Semi- structured interviews (n=6) were conducted with para-athletes. Results showed that accessibility and knowledge of para sports are important factors for para- athletes to feel included. Para athletes want to be treated with the same conditions, opportunities and obligations as other athletes. A conclusion that can be drawn is that in recent years, inclusion has become a subject in sports that is highly valued, however, there is still a lot to be done for para-athletes to feel fully inclusive. By creating a higher awareness of para sports and sports for people with disabilities, it could contribute to the better.

The problem addressed in this work is the lack of accessibility inexergames for people with movement impairments. It can bechallenging for these people to physically activate them selfbecause it’s easier said than done for them to access exerciseequipment that are adapted for them. Exergames and interactivegames have been shown to encourage physical activity, however,those games are not always developed for people with mobilityimpairments. Exergames aims to combine exercise and digitalgaming. The purpose of this study is to investigate what settingoptions should be available on exergames for people withmovement impairments to feel that it is accessible. The study alsoaims to investigate how these setting options should be design andpresented to be as accessible as possible.The study is based on semi-structured interviews with people withmobility impairments. The interviews were divided into tworounds, the reason for this was to be able to focus on which settingoptions informants perceive as most important during the firstinterview. During the second interview, the focus was on howthese setting options should be designed and presented so thatthey would be as accessible as possible.The results showed that in order for people with movementimpairment to experience exergames and videogames asaccessible, they should be able to modify the game settings basedon their own needs and abilities. The setting options that do existshould be able to be changed at an individual level and let theplayer decide exactly how the settings should be. The results alsoshows that the most important part may not be how the settingoptions are designed, the most important parts is that the playerget information about what setting options there is and how theywork. And how these setting options are presented to the player. / Problemet som adresseras i denna studie är brist på tillgänglighetinom exergames för personer med rörelsenedsättning. Det kanvara svårt för dessa personer att fysiskt aktivera sig på grund avsvårigheter att få tillgång till träningsutrustning som är anpassadeför dem. Exergames och interaktiva spel har visat sig uppmuntratill fysisk aktivitet, dock är inte alltid de spelen utvecklade förpersoner med rörelsenedsättningar. Exergames syftar till attkombinera motion och digitalt spel. Syftet med denna studie är attundersöka vilka anpassningsmöjligheter som bör finnas påexergames för att personer med rörelsenedsättningar ska upplevaatt de är tillgängliga. Studien syftar även till att undersöka hur dessa anpassningsmöjligheter bör designas och presenteras för attvara så tillgängliga som möjligt.En kvalitativ studie med användarperspektiv genomfördes genomsemistrukturerade intervjuer med personer medrörelsenedsättningar. Intervjuerna delades upp i två omgångar föratt under första intervjun lägga fokuset på vilkaanpassningsmöjligheter som informanterna uppfattar är viktigast.Under andra intervjun låg fokuset på hur dessaanpassningsmöjligheter bäst kan designas och presenteras för attde ska vara så tillgängliga som möjligt.Resultatet visade att för att personer med rörelsenedsättningar skauppleva exergames och videospel som tillgängliga bör de hamöjlighet att anpassa spelet utifrån sina egna behov och förmåga.De anpassningsmöjligheter som finns bör kunna ändras påindividnivå och låta spelaren själv få bestämma exakt hur det skavara. Resultatet visar också att det viktigaste kanske inte är huranpassningsmöjligheterna designas, det viktigaste är att spelarnafår information över vilka anpassningsmöjligheter som finns ochhur de fungerar. Samt hur anpassningsmöjligheter presenteras förspelaren.