Autenticitetsbegreppet inom historiskt informerat framförande (HIP, eng. historically informed performance) kopplas till strävan efter historisk informerarad kunskap om tonsättarens intentioner, tonsättartidens spelsätt och originalpublikens upplevelse av musiken. År 1995 betraktas som ett viktigt år för diskursen om autenticitet inom HIP. Richard Taruskins och Peter Kivys positioner blev startskottet till ett perspektiv som anser att det finns en till dimension av autenticitet i utövarens roll. Musikernas interpretationsrelaterade val grundas på estetiska värderingar och konstnärliga intensioner. Utifrån detta perspektiv studeras hur fem nutida musiker verksamma inom olika musikgenrer utanför den västerländsk konstmusiken, förhåller sig till diskussionen om HIP i sina framföranden av Bachs musik. Metoden som används är ostrukturerade intervjuer med insatser av stimulated recall samt musikanalys. Studien visar att dessa musikers adresserar framförandet utifrån ett förhållningssätt i vilket (explicit och medvetet i vissa fall, implicit och omedvetet i andra) diskursen om autenticitet inom HIP speglas.

The potential of music to facilitate superior performance during high to elite level gymnastics conditioning instigated this research. A team of seven gymnasts completed a fixed conditioning programme eight times, alternating the two variable conditions. Four sessions of each condition were conducted: without music (session 1), with music (session 2), without music (3), with music (4), without music (5), and so forth. Quantitative data were collected in both conditions through physiological monitoring of the gymnasts, and administration of the Situational Motivation Scale (SIMS). Statistical analysis of the physiological data made it possible to quantify the presence as well as the magnitude of the musical intervention’s impact on various aspects of the gymnasts’ physiological functioning during conditioning. The SIMS questionnaire results were used to evaluate if their motivation towards conditioning was altered by the intervention. Thematic analysis of qualitative data collected through semistructured interviews revealed themes reflecting the gymnasts’ sentiments towards the data collection process. Gymnast-specific descriptions and experiences of the team as a whole were integrated with the quantitative data to facilitate greater dimension in establishing the impact of the intervention. The results showed positive physiological, motivational and emotional effects. In the presence of music, superior sympathetic nervous activation and energy efficiency, with more economic breathing, dominated the physiological data. Fatigue and arousal levels (emotional and physiological) were also conducive to improved conditioning outcomes compared to conventional conditioning (without music). Greater levels of positive affect and motivation emerged in analysis of both the SIMS and interview datasets. Overall, the intervention was found to promote psychophysiological coherence during the physical activity. In conclusion, a strategically constructed musical intervention, designed to accompany a gymnastics conditioning session for high to elite level gymnasts, has ergogenic potential. / Dissertation (MMus (Musicology))--University of Pretoria, 2019. / Music / MMus (Musicology) / Unrestricted

Hensikten med dette arbeidet er å finne ut om ensemblespill i årskurs 6 kan være med å styrke elever sosialt i skolen. For å oppfylle dette studiet har det blitt lagt vekt på hvilke sosiale mønster og betraktninger lærere har sett i sammenheng med ensemblespill i skolen, elevenes individuelle innlæring og psykiske påvirkninger av ensemblespill i skolen. Metoden består av kvalitative intervjuer med sju legitimerte musikklærere som alle underviser i årskurs 6. Resultatet viser at alle lærere i studiet foredrar å undervise ensemblespill i mindre grupper, at utstyret i grupperommene er viktig og at undervisningstiden for hver gruppe er avgjørende for kvaliteten i undervisningen. Lærerne mener unisont at det er vanskelig å jobbe med ensemblespill i større grupper, og mener det leder til et dårlig arbeidsmiljø. Samtidig uttrykker alle at det er viktig å ha instrumenter som fungerer for at undervisningen skal fungere på en bra måte og at innlæringen skal være lystfull. Lærerne uttrykker også at elever som ikke nødvendigvis gjør det bra i andre emner ofte kan blomstre opp i ensembleundervisningen siden det er en annen form for undervisning og kan oppleves som en sosial sammenheng som i sin tid skaper bånd og relasjoner. Skolverket beskriver musikk i musikkemnets kursplan som en viktig del av menneskets sosiale fellesskap og at den kan påvirke individets identitetsutvikling (Skolverket 2011, 149). Resultatet i sin helhet viser at ensemblespill i musikkemnet er viktig for elevens kunnskapsutvikling så vel som elevens psykiske velvære.

The issue of anti-Semitism in John Adams’s 1991 opera, The Death of Klinghoffer, has been widely discussed by scholars such as Richard Taruskin, Robert Fink, and others. For instance, Taruskin asserts that Adams favors the Palestinians through musical grandiosity and by describing them as “men of ideals.” However, this fails to consider the possibility that Adams intended to portray an evenhanded view of diverse religious groups. Through close readings of the libretto and select numbers from Klinghoffer, such as the “Chorus of Exiled Palestinians,” the “Chorus of Exiled Jews,” and the “Aria of the Falling Body,” my thesis maintains that Adams treats both sides equally. Although he depicts each group differently through a contrasting approach to text, orchestration, and texture, he nevertheless does not favor one group over the other. Additionally, a close reading of the “Aria of the Falling Body” provides Adams’s possible solution to this conflict – reconciliation between religious communities. Adams does so through portraying Leon Klinghoffer as a scapegoat. This aria is sung by Leon Klinghoffer’s body after he is sacrificed by the Palestinian hijackers – his sacrifice ensured the safety of the remaining passengers on board. Adams thus presents Klinghoffer as religious commentary – not only by vividly depicting the warring religious communities – but also by offering a solution to a centuries-old conflict.

The role of women changed constantly during the Renaissance era. Especially notable was the evolution of the role of women within the arts, in which the female gender was becoming particularly sought after. One woman deserving of attention is poetess, philosopher, and musician Tarquinia Molza (1542-1617) who enjoyed notable success at the court of Ferrara. Molza by-passed gender conventions of the day by engaging in traditionally “masculine” activities like philosophy and “feminine” ones such as singing. While there is plentiful scholarship about Molza, no current scholarship has specifically considered how questions regarding the ambivalence of her gender affected Molza’s relationship with her contemporaries. This thesis explores how the notion of masculinity and femininity impacted Molza’s reception among her peers. In order to do so, I examine Molza’s philosophical, poetic, and musical output, before looking at a similarly diverse output from her contemporaries. Though this study does not encompass all of the poetry and musical settings dedicated to Molza, it helps us gain a sense of poetic and musical style, providing the basis for further study. My thesis seeks to further our understanding of the role of women in the northern Italian courts during the second half of the sixteenth century, and strives to examine the links between the gender ambivalence surrounding Tarquinia Molza and her reception among her contemporaries. Moreover, this study sheds light on the importance of gendered rhetoric in late sixteenth-century culture, a consideration that can be further developed and applied to the study of other notable figures.

No description available.

Ett problemområde inom rap är att utövarna av genren tenderar att skildra kriminella levnadsvanor, och döms för exempelvis grova våldsbrott samtidigt som genren har expanderat kraftigt i Sverige sedan den introducerades på 90-talet. Denna uppsats utforskar människors förhållningssätt till rap, och främst universitetsstudenter som kan uppskatta genren även om dem lever ett liv som inte är nära de områden i Sverige där den vanligare förekommer. Utifrån insamling av data från fyra intervjudeltagare, samt relevant tidigare forskning har jag kommit fram till att det finns flera aspekter i rappen som kan leda till att människor kan förhålla sig positivt till genren. Det finns tillfällen då människor inte ens behöver sätta sig in i låttexten tillhörande ett specifikt verk gällande gangsterrap för att kunna uppskatta verket i sin helhet. Det är möjligt att skilja på verk och person, att uppskatta genren även om man tar avstånd från dess potentiellt kriminella textskildring, samt att även om denna skildring kan vara en del av ett verk är det möjligt att uppskatta texten likväl utifrån vad som uttrycks i texterna.

Detta arbete har skrivits i syfte för att skapa förståelse och öka kunskap kring unga vuxna andra eller första generationens invandrares förhållanden till musik, genom undersökning. Detta avser kommersiell populärmusik och ursprungskulturens musik hos de unga vuxna. Tre frågor har tagits fram för att belysa detta. 1) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna sig till sin ursprungskulturs musik i sitt svenska kultursammanhang? 2) Hur förhåller sig andra eller första generationens unga vuxna till kommersiell populärmusik i förhållande till sin familjekultur/ursprungskultur? 3) Vad upplevs det för konflikter eller spänningar i förhållandet eller mellan de olika sammanhangen? För att besvara frågorna så samlades data in genom empirisk musikvetenskap och kvalitativa intervjuer med semistruktur. Dessa intervjuer utfördes med unga vuxna första och andra generationens invandrare. Datan diskuteras och analyseras med hjälp av tidigare forskning och teorier kring identitetsskapande i samband med musik. Resultatet visar att de unga vuxna någon gång upplevt spänning och konflikt i anknytning till musiken från deras ursprungskulturer. De unga vuxna menar att de känt behov av att anpassa sig till kontexter och sammanhang. Samtidigt visar resultaten att de anser sig själva mer stabila än när de var yngre i sitt musiklyssnande och sin musikaliska identitet. De unga vuxna använder gärna musiken som en identitetsmarkör och som ett hjälpmedel för kulturellt minne.

Throughout Germany the singing society (usually a Maennerchor), is an important institution in the cultural life of every, hamlet, town, and city. During the middle of the nineteenth century, many such societies sprang up throughout America. California had a liberal share of these during the pioneer days. Some of these organizations have persisted until the present day. The function which they performed in enriching the lives of their members, and the contribution which they made to the life of the community seems to the investigator a valid reason for investigation into their background and history. As far as the investigator can discover, no such study has been made. Since "every civilization is a synthesis of man's conquest of life" it seemed worth-while to study the attack which the German-born citizen made upon life in the new world. Part of this attack was through the singing societies which he transplanted from the old world. Why he did this, how he did it, and with what musical success, forms the body of this thesis. The material has been presented in chronological sequence. The sources which led to the formation of singing societies in Germany are briefly treated in the first chapter. Thee gaudy period of the pioneers comprises the second chapter. The third chapter is devoted to that period which is characterized by a nostalgic love for the Fatherland, as well as a genuine, self-respecting loyalty to the new country. The modern period, in which present day citizens carry on the old tradition, comprises the fourth chapter. This is followed by an attempt at objective evaluation. Included in this is an examination of critical comment as published in present day newspapers.

Denna uppsats har, utifrån tidigare forsknings definition av power metal, analyserat tre, för genren representativa musikaliska verk genom text och formanalys. För att sammanställa tidigare forsknings definitioner av power metal till kategorier och konventioner anpassades vedertagna teoretiska principer om familjelikheter och genreprototyper till en modell för genrekonventioner. Därefter ställdes resultaten av analyserna emot de genrekonventioner som tidigare forskning ansåg utmärka power metal. Först gjordes ett urval av representativa band utifrån de som omnämndes ofta av tidigare forskning. Dessa blev Tysklands Blind Guardian och Helloween, samt Italiens Rhapsody (numera Rhapsody of Fire). Därefter valdes ett musikaliskt verk per band utifrån de låtar som låg som öppningsspår på samtliga bands samlingsskivor. Dessa blev Blind Guardians Imaginations From the Other Side, Helloweens Mr. Torture, samt Rhapsodys Dawn of Victory. För att analysera dessa låtar applicerades tre olika metoder, nämligen formanalys, textanalys och analys av genrekonventioner. Resultatet av att ställa tidigare forsknings genrekonventioner emot analysresultaten av de tre, för genren representativa musikaliska verken blevatt de till övervägande del stämde överens med varandra.