This dissertation examines the early history of the Berliner Phonogramm-Archiv (Berlin Phonogram Archive) and its role in the institutionalization of comparative musicology. The Berliner Phonogramm-Archiv was established in 1900 by psychologist Carl Stumpf in order to collect and preserve the phonographic recordings of non-European musics that would serve as the primary research materials for the then nascent discipline of comparative musicology. I situate the formation of the Phonogramm-Archiv and the emergence of comparative musicology within the historical contexts of the German cultural sciences and colonialism, and argue that both archive and discipline were informed as much by this immediate intellectual and political background as they were by the arrival of sound recording technologies in Germany. I explore how the other cultural sciences, primarily anthropology and ethnology, served as a model for comparative musicology’s methodological and epistemological framework, as well as for the strategies employed for expanding the Phonogramm-Archiv’s collection. As a cultural science, comparative musicology was governed by the tenet of scientific objectivity, and in sound recording, Stumpf found a means with which it was possible to engage with non-European musics objectively. Yet the scientific method also required the comparison of many different examples in order to determine laws through induction, which necessitated the collection of recordings of as many different musics as possible. In this dissertation, I demonstrate how the Phonogramm-Archiv’s mission to amass recordings and the comparative musicological project these recordings facilitated were both enabled by and dependent on the German colonial apparatus.

Den här studien behandlar en musiketnologisk fältstudie i syfte att analysera och ta reda på hur kreativa processer fungerar i arbetets gång att framställa en färdig koreografi med dans, sång och musik inför en folklorefestival. Studieobjektet i denna studie är en folkloreförening i staden Novska i Kroatien. Syftet med studien var att följa föreningen i den kreativa processen och ta reda på hur den fungerar. En kreativ process börjar med en idé eller ett syftemål där många möjligheter genereras och slutar med en kreativ produkt. Som teoretiskt ramverk användes R. Keith Sawyers åttastegsmodell i den kreativa processen. De metodologiska utgångspunkterna för studien är fältobservationer och kvalitativa intervjuer. I resultatdelen skildras den kreativa processen utifrån fältobservationens empiriska tillvägagångssätt under föreningens repetitioner, därefter presenteras det slutliga koreografinummer i sin helhet. Avslutningsvis i analysdelen kopplas det vetenskapliga perspektivet, de kreativa processers funktion, i relation till det empiriska perspektivets tillvägagångssätt. Slutsatsen i denna studie visar att varje steg i de kreativa processerna framställer de faktorer, pusselbitar, som folkloreföreningen använde sig av för att kunna kreera koreografin inför en slutuppvisning. Studien utgör också en vidare grund till liknande framtida undersökningar.

Semantic Web technologies such as RDF, OWL, and SPARQL can be successfully used to bridge complementary musicological information. In this paper, we describe, compare, and evaluate the datasets and workflows used to create two such aggregator projects: In Collaboration with In Concert, and JazzCats, both of which bring together a cluster of smaller projects containing concert and performance metadata. / Semantische Web-Technologien wie RDF, OWL und SPARQL ermöglichen die Verknüpfung von komplementären musikwissenschaftlichen Daten. In diesem Artikel beschreiben, vergleichen und bewerten wir die Datensätze und Workflows, die zur Erstellung zweier solcher Aggregationsprojekte verwendet wurden: In Collaboration with In Concert und JazzCats, die jeweils Sammlungen kleinerer Projekte mit Konzert- und Performance-Metadaten zusammenführen.

Mermaids and human-seal hybrids, called selkies, are a vibrant part of Celtic folklore, including ballad and song traditions. Though some of these songs have been studied in-depth, there is a lack of research comparing them to each other or to their contemporary renditions. This research compares traditional melodies and texts of the songs “The Mermaid,” “The Grey Selchie of Sule Skerry,” and “Hó i Hó i” to contemporary recordings by top female vocalists in Scottish and Irish music. The texts and melodies I have identified as “source” material are those most thoroughly examined by early ballad and folklore scholars. The source material for “The Grey Selchie of Sule Skerry” is a 1938 transcription by Otto Andersson. The source of notation and text for “The Mermaid” is the ballad’s A version from the Greig-Duncan Collection. The melody of “Hó i Hó i,” collected by folklorist David Thomson and published in 1954, serves as the third source version. Modern recordings included in the study are “The Mermaid” by Kate Rusby, “The Grey Selchie” by Karan Casey with Irish-American band Solas, and “Òran an Ròin,” a variant of “Hó i Hó i,” by Julie Fowlis. This study compares the forms, melodic contours, and texts of these variants, examining ways that contemporary recordings have maintained the integrity of traditional songs and ballads from which they are derived while adapting them to draw in a contemporary audience. The thesis illustrates the continued and evolving presence of mermaids and selkies in Scottish and Irish song.

Applied linguistics has lately been seen in studies of formulaicity of language operating through recurrent word combinations. The present study deals with one type of word combinations, namely lexical bundles (LBs), which are defined as a sequence of three or more words that frequently co-occur in a particular register (Biber et al., 1999). The present study is a corpus-based analysis of four-word lexical bundles extracted from Music research articles (RAs). The Corpus of Music Research Articles (CMRA) of one million words was created in order to perform structural classification of the retrieved lexical bundles and an analysis of their functions. The CMRA includes 110 articles collected from international music journals from various music subdisciplines. In order to find which lexical bundles were characteristic of music research specifically, the findings were compared to previous research based on other academic disciplines. The list of 218 lexical bundles was compared to the one of three different subject areas (Jalilifar et al., 2016) with the purpose of identification of discipline-specific LBs (n=102) which included 20 topic-specific bundles; and general lexical bundles (n=116) which included 56 core bundles shared among Music and three subject areas (Art and Humanities, Sciences and Social sciences). Structurally and functionally, the analysis of the extracted lexical bundles demonstrated that native English expert writers predominantly used preposition-based phrases (50%), with respect to structure; and research-oriented bundles (74%), with respect to function. The findings have pedagogical applications and could be used in courses in English for Specific Purposes.

Huvudsyftet med denna kandidatuppsats är att undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- ochfritidslyssning ser ut. Metoderna som används för att samla in informationen är intervjuer med fyra låtskrivande musiker samt litteraturstudier av böcker och forskningsmaterial inom ämnet. Informationen som framkommer genom intervjuerna, litteraturen och forskningsmaterialet jämförs med varandra i en avslutande diskussionsdel. För att kort sammanfatta mitt arbete har musiken en otroligt stor och viktigt plats hos de intervjuade musikerna och den tidigare forskningen påvisar musikens stora betydelse på en mängd olika plan och ur olika synvinklar. Att lyssna på musik i sitt yrke och på fritiden skiljer sig på olika sätt där informanterna bl.a. är eniga om att inte lyssna på sin egen musik på fritiden, att inte lyssna på radiomusik och att det bästa sättet att lyssna på musik på är att lyssna själv i ett par lurar. I yrkeslyssningen uppstår ett mer detaljerat lyssnande enligt informanterna och de lyssnar definitivt mer metodiskt och kritiskt i studion.

This study addresses a specific gap in research concerning personality type and aesthetic preference. The goal of this study was to assess the following question: is there a positive correlation between an enjoyment of atonal harmony and the personality trait dimension known as “openness to experience”? A survey was crafted, and a number of musical pieces with various degrees of tonality and atonality were composed for this study. Respondents of the survey answered a personality test, listened to the musical pieces and ranked their enjoyment of them. What was found is that not all people who are open to experience enjoy atonal harmony, but a majority of the enjoyers of atonal harmony are open to experience. Potential avenues for future research are discussed, including how knowledge of the relationship between music and the mind can help composers and music theoreticians, as well as game developers. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Ljudlandskap återfinns i såväl natur som film, både naturligt och syntetiskt. Dessa ljudlandskaps effekter har länge studeras ur ekologiska perspektiv och ibland med samband i taktila upplevelser. De har även studerats ur ett perspektiv med narrativt fokus. Den här studien svarar däremot på hur ljudlandskap skapar en immersiv funktion i audiovisuella gestaltningar och hur användare av dessa uppfattar den. Ett inläst manus av Ronja Rövardotter har skickats ut tillsammans med en enkät och kompletterande intervjuer. Dessa frågar informanterna om ljudlandskapens immersiva funktioner. Resultat visar på att ljudlandskapens närvaro är vad som är immersionsskapande, med förutsättningen att de håller en hög modalitet.

I det här arbetet undersöks ljudet och musiken i två svenska speltitlar vid namn Battlefield 1 och It Takes Two. Battlefield 1 från år 2016 är ett fps spel medans It Takes Two från år 2021 är ett action-äventyr spel. Det är en nivå från vardera spelsom det fokuseras på. Arbetet inleddes i form av en analys som gjordes av ljudmiljön i nivåerna för att identifiera viktiga egenskaper och ljud hos spelen. Nivåerna spelades igenom och spelades in för att vidare analyseras. I diskussionen så lyfts det även fram likheter och olikheter mellan de båda spelens ljudmiljöer för att finna samband. Undersökningen gjordes med betoning på Murray Schafers koncept “soundscape” med tillhörande begrepp “keynote”, “soundmark” och “signal” som grunden. Begrepp och verktyg från forskning inom filmmusik användes också, såsom “dieges” och “ledmotiv”. Anledningen till utförandet av arbetet är att öka förståelse och komma fram till hur ljud och musik kan berätta något i dator och tv-spel ensamt eller tillsammans med det visuella. Spridningen genremässigt på dessa två speltitlar ger också en bredare bild i hur det kan se ut iljudmiljön inom dator och tv-spel. En av den viktigaste punkten i analysen handlarom hur ljudet och musiken kan kommentera och berätta om situationer i spelen. Hur ljudet och musiken med andra ord bidrar till att bygga upp de virtuella världarna ensamt eller tillsammans med i huvudsak bilden.

Titel: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: En studie om Cursive Singing. English title: I’ve never seen anybody do the things you do befo[ɪ]: A study about Cursive Singing. This is a critical study about the music industry with focus on the technological aspects of musical trends. The musical trend studied here is a modern singing technique called cursive singing – a phenomenon concerning the pronunciation of the lyrics in contemporary pop music. By looking into three hit songs of the late 2010s in which the singer employs cursive singing, I am aiming to find answers to two questions: Which other musical parameters do these three songs from 2015 to 2019 have in common, and what can they tell us about the mixing process? After answering this question, I am trying to find out whether certain contemporary music production techniques of these three songs could encourage cursive singing, and if so – how? I have employed two methods for analyzing the songs: a multimodal analysis as well as a reenactment of a recording situation. The multimodal analysis is based on the terms and concepts presented in the book Speech, Music, Sound (1999) by multimodalist and linguist Theo van Leeuwen, while the reenactment is an attempt to gain insight in the singing situation of todays recording artists, where the compressor is becoming more and more important in the mixing process, diminishing the dynamics of the recorded song. Through enabling mass production and distribution of music, the music technology has become an essential part of the music industry, while it at the same time is shaping the recorded music.