Diss. (sammanfattning) Sundsvall : Mittuniversitetet, 2009.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning. Tandvårdspersonal är en av de grupper som uppger och rapporterar hög frekvens av muskuloskeletala besvär, främst i nacke, axlar och skuldror. Olika interventioner har prövats för att åtgärda problemet. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av arbetstidsförkortning (2.5 timmar) och träning på arbetstiden (2.5 timmar) på psykosociala faktorer och hälsa bland kvinnlig tandvårdspersonal. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna i tids- och motionsgruppen rapporterar färre muskelbesvär och andra hälsoproblem än kontrollgruppen sex månader efter att projektet påbörjades. Samtidigt rapporterar undersökningsdeltagarna i dessa två grupper minskning av arbetskraven och ökning av den egna kontrollen. Sammanfattningsvis är resultaten goda och visar värdefullheten av hälsofrämjande insatser i alla fall i sex månader.</p>

<p>För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ. Kvinnor blir ofta mer begränsade i sitt aktivitetsutförande än män av långvarig smärta, liknade gäller även mellan åldersgrupperna där yngre personer blir mindre påverkade än de äldre. Arbetande kvinnor mår allmänt bättre än icke arbetande kvinnor med långvarig smärta. Hur stor aktivitetsbegränsningen blir beror bland annat på vilken sorts aktivitetsmönster dessa människor ta till sig och om de kan acceptera smärtan.</p>

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning. Tandvårdspersonal är en av de grupper som uppger och rapporterar hög frekvens av muskuloskeletala besvär, främst i nacke, axlar och skuldror. Olika interventioner har prövats för att åtgärda problemet. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av arbetstidsförkortning (2.5 timmar) och träning på arbetstiden (2.5 timmar) på psykosociala faktorer och hälsa bland kvinnlig tandvårdspersonal. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna i tids- och motionsgruppen rapporterar färre muskelbesvär och andra hälsoproblem än kontrollgruppen sex månader efter att projektet påbörjades. Samtidigt rapporterar undersökningsdeltagarna i dessa två grupper minskning av arbetskraven och ökning av den egna kontrollen. Sammanfattningsvis är resultaten goda och visar värdefullheten av hälsofrämjande insatser i alla fall i sex månader.

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ. Kvinnor blir ofta mer begränsade i sitt aktivitetsutförande än män av långvarig smärta, liknade gäller även mellan åldersgrupperna där yngre personer blir mindre påverkade än de äldre. Arbetande kvinnor mår allmänt bättre än icke arbetande kvinnor med långvarig smärta. Hur stor aktivitetsbegränsningen blir beror bland annat på vilken sorts aktivitetsmönster dessa människor ta till sig och om de kan acceptera smärtan.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ – the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers. The result showed that there was a positive association between the variables stress and musculoskeletal disorders (r=,339) (p=,003) and also stress and energy (r=,228) (p=,033) among all workers. The warehouse-workers perceived more muscle-pain (p=,032) and less energy (p=,069) than the office-workers. Among the office-workers were the men more physically active then the women (p=,002). There was also a tendency that the more physically active the office-workers were, the less stressed they felt (-r=,294) (p=,059). The conclusions are that physical activity seems to be associated with a lower stress-level among the office-workers and that the association between stress and pain could be different depending on psychical activity at work.

No description available.