BackgroundFloorball is Sweden's third largest sport and in elite floorball eating disorders have increasingly been noted. This may partly depend on the attitudes and demands of coaches. Studies indicate that elite coaches lack the knowledge to manage an eating disorder. ObjectiveTo explore elite floorball coaches experience of eating disorders and what support they feel they need to help the players. MethodSemi-structured interviews were conducted with five elite floorball coaches. The recruitment was conducted by the research coordinator at Swedish Floorball Research and Development Center and the development unit at the Swedish Floorball Federation. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. ResultsThe informants agreed that eating disorders was perceived as a problem in either their own, former or others teams and that the disease was difficult to identify. There were divided opinions among the coaches about the importance of body weight for the individual player. The coaches felt that it was everyone's responsibility to report a suspected eating disorder. None of the coaches had specific education in the management of eating disorders. All acted on what they believed was the correct approach, creating a great uncertainty. The most difficult part when confronting a player was the players' negative reactions. The coaches experienced guilt after a late discovery. The coaches expressed a desire for a comprehensive material to deal with eating disorders, a clarity from the federation about their position in the issue of eating disorders. ConclusionElite floorball coaches express somehow an uncertainty regarding the identification and confrontation of distorted eating behavior. The trainers requested a comprehensive material with clear advice from the federation was requested. This study may form the background for future deep going studies on eating disorders in elite floorball. The data can be used to develop goal oriented actions to design an eating disorder policy.

Bakgrund: Sår på nedre extremiteter är vanligt förekommande, särskilt hos äldre. De sår som inte läkt inom sex veckor räknas som svårläkta och brukar medföra stora lidanden för de drabbade samt stora samhällsekonomiska kostnader. Sårens komplexitet påverkas av bakomliggande sjukdomsfaktorer och diabetespatienter är särskilt utsatta. Kosten är grundläggande för att upprätthålla kroppens livsviktiga funktioner men trots detta används sällan nutritionsbehandling för denna typ av sår. Syfte: Att sammanställa nutritionens betydelse för sår på nedre extremiteter. Metod: En litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa empiriska studier om nutritionens betydelse för bensår och/eller diabetiska fotsår. Huvudresultat: Samband identifierades mellan nutritionsstatus och såromfattning där sämre nutritionsstatus ledde till mer allvarliga sår och ökad amputationsrisk. Näringsbrister, framför allt av mikronäringsämnena vitamin C, D, magnesium och zink, uppdagades hos deltagarna. Deltagarnas kost bestod av hög andel kolhydrater och fett medan proteinintaget i många fall var under rekommenderade nivåer. Trots påtaglig undernäring led majoriteten av deltagarna av övervikt eller fetma. Näringstillskott, särskilt av mikronäringsämnen, påskyndade sårläkningsprocessen och gav även förbättrade värden för CRP och glykemisk kontroll. Vikten av vitamin D är speciellt framträdande. Slutsats: Nutritionen har bevisligen stor betydelse för sårutvecklingen. Därför bör patienter med svårläkta sår utredas för eventuella näringsbrister oavsett kroppsvikt. Med individanpassade kostråd och nutritionsinsatser kan patienten bättre stödjas i strävan efter sårläkning genom egenvårdsinsatser. / Background: Ulcers on lower extremities are common, especially among the elderly. Ulcers not healing in six weeks are considered chronic and lead to significant suffering for those affected and substantial socioeconomic costs. Underlying medical factors contribute to ulcer complexity and patients with diabetes are particularly exposed. Nutrition is essential for maintaining and strengthening the body's vital functions. However, nutritional therapy is not as commonly used for lower extremity ulcers as for other wounds. Objective: To compile the significance of nutrition for lower extremity ulcers. Method: A literature review based on 15 quantitative primary studies on the significance of nutrition for leg ulcers and/or diabetic foot ulcers. Main Results: Relationship between nutritional status and ulcer size was identified where poorer nutritional status led to more severe ulcers and increased risk of amputation. Nutritional deficiencies, especially micronutrients vitamin C, D, magnesium, and zinc, were found among the participants. Diets consisted of a high proportion of carbohydrates and fats, while protein intake often was below recommended levels. Most participants were overweight or obese despite apparent malnutrition. Nutritional supplements, especially of micronutrients, accelerated the ulcer healing process and improved values for C-reactive protein (CRP) and glycemic control in controlled studies. The importance of vitamin D was emphasized in this literature review. Conclusion: Nutrition plays a significant role on ulcer development. Patients with chronic ulcers should be screened for potential nutritional deficiencies, regardless of body weight. With individualized dietary advice and nutritional interventions can patients receive better support in efforts for self-care and ulcer healing.

Inledning - Vegetarianer har gjort ett livsstilsbeslut att inte äta kött och har ett kostmönster med endast vegetabiliska produkter. Syfte - Syftet med denna litteraturstudie är att lyfta fram hur en vegetarisk kost påverkar individens hälsa ur ett hälsofrämjande- och sjukdomsperspektiv.   Metod - En systematisk litteraturstudie gjort på 11 vetenskapliga artiklar som är granskade ur ett positivt samt negativt synsätt av en vegetarisk diet. Resultat - Vegetarisk kost ger både positiva samt negativa effekter på individens hälsa samt sjukdomsrisk, då det finns hälsofrämjande effekter men även risk för näringsbrist vid okunskap, både vid kortsiktig och långsiktig diet. Diskussion - Forskningen visar att en vegetarisk diet inte är ett väl forskat ämne och mer vetenskaplig forskning krävs. Man hittar både hälsofrämjande och sjukdomsrisk effekter av den vegetariska dieten. Hälsofrämjande visar den vegetariska dieten att risk för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Dock ökar risken att drabbas av näringsbrist när man utesluter animaliska produkter ur sin kost vid okunskap. / Background: Vegetarians have made a lifechanging decision to not eat meat and therefore have an eating pattern consisting of vegetable products. Purpose: The systematic literature overview examines how a vegetarian diet affect health from a health promoting and disease perspectives. Method: A systematic literature overview based on 11 scientific articles that have been examined from a positive and negative approach of a vegetarian diet. Results: A vegetarian diet can both be positive and negative to a persons health. The study shows a positive health for the participants with risk of diseases because there are health promoting effects as well as risks for malnutrition caused by lack of knowledge both regarding short term and long-term diets. Discussion: The research shows that the area regarding vegetarian diets is not a wellresearched area and more research is needed. Both negative and positive effects with this diet can be found. The health promoting effect are reduced risk of cardiovascular disease, and the negative effects are the risk of malnutrition when animal products are excluded from the diet with a lack of knowledge regarding the subject.

This thesis focuses on health among children in the medieval town Old Lödöse (1100-1500 AD) in western Sweden. Through the study of health indicators (enamel hypoplasia, growth retardation and porotic hyperostosis) on adults (45 crania), children (31 complete individuals) and the commingled remains of children from severeal contexts. The results showed 66,7% (N= 30 of 45) of the adults and 67,7% (N= 21 of 31) of the children had presence of stress indicators. Although 61,5% (N=8 of 13) of the children and 37,5% (N=15 of 40) of the adults had presence of cribra orbitalia it manifested mildly on several of the individuals. Enamel hypoplasia was present on 53,8% (N= 7 of 13) of the children and 36,8% (N= 15 av 38) of the adults. The enamel disturbances occurred by the ages of two to five. Growth retardation was minimal and was within the standard deviation for each method. The population suffered from ill health due to varying degrees as a result of the urban environment, parasites and infections. Several of the individuals have experienced periods of stress during childhood. The population sample was compared to material from Skara (1100-1500 AD) and New Lödöse (1473-1624 AD). The comparison showed that there was similar health parameters in all three cities during the Middle Ages. / Syftet med denna studie var att undersöka hälsa respektive ohälsa hos barn i medeltida Gamla Lödöse (1100-1500 e.Kr.) genom att studera frekvensen av stressmarkörer. Materialet bestod av 45 kranier från vuxna individer (både män och kvinnor), 31 individer under 20 år samt  209 enskilda element från omrörda kontexter (barn). MNI för barnen i studien blev totalt 56. De stressmarkörer som studerades var emaljhypoplasier, porotic hyperostosis (cribra orbitalia, cribra cranii, cribra humeralis och cribra femoralis) och tillväxtstörningar. Hos vuxna individer studerades endast cribra orbitalia, cribra cranii och emaljhypoplaiser. Resultatet visade att 66,7% (N= 30 av 45) av de vuxna individerna uppvisade spår av stressmarkörer medan 67,7% (N=21 av 31) av barnen (endast de kompletta individerna) uppvisade spår av stressmarkörer. Cribra orbitalia uppvisades hos 61,5% (N= 8 av 13) av barnen medan hos de vuxna individerna var frekvensen endast 37,5% (N= 15 av 40). Nästintill alla individer hade mild grad av cribra orbitalia, likaså för cribra cranii. Emaljhypoplasier fanns hos 53,8% (N= 7 av 13) av barnen medan hos de vuxna var frekvensen 36,8% (N= 14 av 38). Emaljhypoplasierna uppstod i åldern två till tre hos barnen och åldern tre till fem år för de vuxna individerna. Tillväxtstörningarna hos barnen var minimala och inom standardavvikelserna för respektive metod. Slutsatsen var att den undersökta population led av ohälsa i varierande grad från ung ålder och att flera har upplevt episoder av stress orsakade av bland annat miljömässiga faktorer som ökade risken för infektionssjukdomar och parasiter. I jämförelser med material från Skara (1100-1500 e.Kr.) och Nya Lödöse (1473-1624 e.Kr.) framkom det att frekvensen av stressmarkörer är högre, men att antalet undersökta individer är mindre i Gamla Lödöse. Förutom det tros städerna ha varit lika gällande hälsoparametrar hos barn.