The purpose of this study is to understand the knowledge of the school counselor and their room for manoeuvre regarding cyberbullying among students. We have used a qualitative method, which consists of eight semi-structured interviews with six middle school student counselors and two high school student counselors, in a middle-sized municipality in Sweden. Our study showed that the school counselors have limited knowledge about cyberbullying due to the fast development of the internet, and limited time in their work. The limited knowledge affects the school counselor’s way of work, and how they use their room for manoeuvre on cyberbullying. All the school counselors in this study make no difference in the way they work to identify traditional bullying versus cyberbullying. Today, bullying occurs in two arenas, the physical room and the virtual room. Due to the fact that bullying can occur any time of the day, the limits for responsibility of the school counselors and when the parent’s responsibility comes in, is unclear. This study shows that the school counselors have too much on their desk, which entails that they have limited knowledge on how to handle the problem of cyberbullying. The result of the study shows that the school counselors have various knowledge and they use their room for manoeuvre in different ways.

The purpose of this study is to understand school counselors knowledge and work with cyber bullying among students. Our study is based on the result from eight qualitative semi-structured interviews. These interviews were conducted with school counselors working at elementary and high school in the state of Kronoberg, Sweden. Our theoretical base is human services organizations, street level bureaucrats and acting space. Our study shows that school counselors have adopted cyber bullying in various ways which has an impact on their knowledge and systematical work regarding this question. The study also shows that the interest of the individual affects how knowledge and work with cyber bullying looks. School counselors knowledge and work with cyber bullying is not only addressing how schools relate to this question but also how school counselors at the very last choose to use their speech of action.

Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för ansvarstagande i relation till nätmobbning på högstadiet. Jag har studerat förväntningar på hur ansvaret för nätmobbning hanteras enligt den statliga nivån, det vill säga: skollagen, diskrimineringslagen, värdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ”Skolors arbete med plan mot kränkande behandling”. Hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den lokala nivån, det vill säga: tre skolors ”Plan mot kränkande behandling” eller ”Likabehandlingsplan”? Och hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den individuella nivån, det vill säga: vad har elever och lärare för erfarenheter och åsikter om ansvar för nätmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkätundersökningar med lärare och elever, analyserat de ovan nämnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som är ansvar och vad som är mobbning. Jag har kommit fram till att förväntningarna på ansvarstagande är höga, men kapaciteten för att ta ansvar är låg. Detta kan i sin tur relateras till bristande kunskap om gällande förordningar på den individuella nivån. I resultatet av min studie framkommer också brister i form av en otydlig fördelning mellan det rollansvar som beskrivs i de lokala dokumenten och det juridiska ansvar som är fastställt i de statliga dokumenten.

Mobbning har länge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck på en ny arena, nämligen internet. Detta kallas ofta för nätmobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nätmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare är syftet att få en förståelse för hur nätmobbning kan förebyggas genom att undersöka några faktorer som gör att fenomenet uppstår. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra rektorer från grundskolans senare del. Resultaten som framkommit visar att det inte finns speciella lagar eller lokala riktlinjer mot nätmobbning vid de undersökta skolorna. Skolorna arbetar istället med nätmobbning på samma sätt som vid traditionell mobbning. Lagarna anses som hanterbara bland rektorerna och de anser att de kan leva upp till lagkraven som ställs på skolorna. Alla undersökta skolor har handlingsplaner för hur de ska hantera och förebygga all form av kränkande behandling och handlingsplanen ses som den viktigaste förebyggande åtgärden mot nätmobbning. Makt, roller, identitet och skolan som organisation är faktorer som kan påverka att nätmobbning uppstår.

Denna studie ämnar utforska hur professionella som jobbar på svenska högstadieskolor definierar nätmobbning som fenomen och hur de jobbar preventivt emot det. På detta sätt kan potentiella utvecklingsområden upptäckas och utvärderas, där målet är att utveckla de metoder skolpersonalen jobbar med. Studien är kvalitativ där det genomförts semistrukturerade intervjuer med professioner som ofta går att återfinna i antimobbningsteam; en skolkurator, en lärare, en skolsköterska och en fritidsledare. De blev frågade ett antal semi-öppna frågor (se bilaga 1) som fokuserar på deras syn på faktorer som är relaterade till mobbning, och mer specifikt, nätmobbning. Resultatet visar på att preventiva metoder är dåligt utvecklade gällande nätmobbning, detta trots att tidigare studier visat att nätmobbning är unikt och resulterar ofta i allvarligare konsekvenser än vad traditionell mobbning gör. Intervjupersonerna menar också att de idag har svårt att avgöra vad som är deras ansvarsområde när det gäller nätmobbning eftersom det ofta sträcker sig bortom skolans fysiska rum. I intervjuerna uttrycks en vilja att inkludera och ge mer ansvar åt föräldrarna och andra sociala institutioner, detta för att avlasta skolan och för att lättare definiera ansvaret. Det framkommer även att intervjupersonerna vill ha mer formell utbildning för att bättre kunna hålla sig uppdaterade på den ständigt förändrande ungdoms- och internetkulturen. Detta då de som intervjuats känner sig självlärda i stor utsträckning när det gäller arbete med nätmobbning. Förhoppningsvis hjälper denna studie skolorna att se nätmobbning som ett unikt fenomen som behöver skräddarsydda preventiva metoder. Studien kan även fungera som en fingervisning för framtida studier.

In 2012 blogging reached an all time high in Sweden. Around 400,000 people made blog posts at least one time during this year. Blogs have publishing as a main purpose and can after publication be read by anyone with a computer, smartphone or tablet with an Internet connection. This makes the blogger open to response through comments that can be either constructive or destructive. No research has been made regarding blog comments and their effect on bloggers and their writing process. The aim of this study was to investigate: 1) what inspires bloggers to write and publish, 2) how the study population create their blog entries seen through the writing process, 3) why the study population choose to continue their blogging despite the risk of being subject to offensive comments. The examined population is 15 women between the ages of 15 to 28. This study was conducted through an online-based survey software containing 44 questions where 18 of these were closed-form. The findings show that the main reason bloggers write is for the response. This comes mainly in the form acknowledging comments. Furthermore, the results show a clear connection between blog writing and the writing process, where one is able to clearly follow the text production through the different stages. Response in the form of comments is predominantly positive and offensive comments seem to be a by-product of the freedom of speech on the Internet.

Nätmobbning får idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi ännu inte vet så mycket om. Rapporter från organisationerna Friends och Statens medieråd visar att problemet är vanligast bland ungdomar i åldrarna 13-16 år. Den tidigare forskningen inom området är begränsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nätmobbning skiljer sig åt eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nätmobbning. Det genomfördes därför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i åldrarna 13-16 år. Resultatet presenterades genom en tematisk analys som visade att skolkuratorerna ansåg sig ha god kompetens om problemområdet, men att det fanns områden där kunskapen kan utvecklas. Deras gemensamma uppfattning är att skolan och föräldrar måste arbeta tillsammans för att förebygga och motverka nätmobbningen. Det framkom under intervjuerna att det idag inte finns en specifik handlingsplan för att hantera nätmobbning. En sådan handlingsplan verkar inte heller saknas då uppfattningen tycks vara att nätmobbning inte skiljer sig mycket från traditionell mobbning.

Nätmobbning är ett allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande fenomen främst bland ungdomar, vilket framgår av den tidigare forskning som finns på området. Syftet med denna studie var att får en förståelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nätmobbning som sker på sociala medier samt hur de ser på problemet och vad man kan göra åt det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nätmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det är så pass vanligt förekommande att det knappast tas på allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det språk som används på internet och menade att fenomenet är en del i en social hierarki. Att komma med förslag på vad man kan göra åt problemet menade ungdomarna kan vara mycket komplext, då det finns ett flertal faktorer som påverkar nätmobbningens förekomst. En faktor som berörts mer än andra i denna studie är den möjlighet som finns till att vara anonym på internet.

Nätmobbning är ett relativt nytt fenomen och en typ av mobbning som är svår att undvika då många unga är internetuppkopplade dygnet runt. Nätmobbning har bidragit till att unga mår psykiskt dåligt och att deras vardag påverkas. Studiens primära syfte var att kartlägga hur nätmobbning ser ut bland niondeklassare. Det sekundära syftet var att se om det fanns några könsskillnader mellan flickor och pojkar med avseende på vad innehållet i nätmobbningen bestod av samt påverkan av den. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med totalt 161 respondenter från tre olika skolor i norra delen av Sverige. 19 % (17 stycken) pojkar respektive 21 % (13 stycken) flickor uppgav att de hade upplevt sig nätmobbade. Deras vardag hade påverkats genom att de hade isolerat sig från umgänge med andra samt försökt ändra på sig så mobbarna inte kunde mobba dem. Hälsan hade påverkats i form av att pojkar känt sig deprimerade och flickor hade fått försämrad självkänsla. Det var även ett högt antal som angav att hälsan inte påverkats. Både flest pojkar och flickor blev nätmobbade angående deras utseende.

Inledningsvis läggs det fram olika teorier om den traditionella mobbningen som en förklaringsgrund och sedan beskrivs olika definitioner och synsätt på fenomenet nätmobbning. Avsikten med studien är att få en förståelse för ungdomarnas erfarenheter av nätmobbning och framlägga empiri som kan användas vid upprättandet av handlingsplaner. De teoretiska utgångspunkter som används är symbolisk interaktionism, avhämmningseffekten, sociokulturellt perspektiv där situerat lärande, utveckling zon och praktikgemenskap ingår. En fenomenografisk kvalitativ metodansats och abduktiva teorier används där 15 ungdomar intervjuas på två fritidsgårdar. Resultatet visar att nätmobbning sker i en offentlig arena där individer skriver kränkande uttalanden till varandra eller lägger upp kränkande bilder. Det är sällan en ensam mobbare som utför nätmobbning istället är det alltid en grupp som antingen direkt eller indirekt bidrar till nätmobbningen. Studien visar att nätmobbning är en del av en social kontext där ungdomar använder sociala medier som ett sätt att framhäva sig inom gruppen. Till sist läggs det fram fem olika lärstrategier som ungdomarna anser kan användas mot nätmobbning. Lärstrategierna är att stå emot, ignorera, att visa god inställning, visa respekt samt att ta stöd. Alla dessa lärstrategier kan vara till en hjälp för ungdomarna som befinner sig i svåra situationer på internet. I diskussionen beskrivs en handlingsplan utifrån ungdomars erfarenheter och dessa fem lärstrategier läggs fram tillsammans med andra lärstrategier från vetenskapliga studier. I diskussionen presenteras gemensamma mål som handlar om hur föräldrar, pedagoger och kamrater kan hjälpa och stötta ungdomarna som är utsatta i nätmobbningen. Handlingsplanen kan sedan användas mot nätmobbning i en praktik gemenskap.