<p><p>Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper.</p><p>Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är <em>den utsatte</em> som avgör och definierar om det är <em>mobbning eller bråk</em> som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den <em>pågår överallt och hela tiden</em>, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för <em>mobbare och mobbade</em>. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.</p></p>

Den här uppsatsens syfte är att belysa och analysera ungdomars uppfattningar om och eventuella erfarenheter av den allt vanligare digitala mobbningen, det vill säga mobbning som sker via olika arenor på Internet eller via mobiltelefoni. Frågor som rört hur användningen av digitala arenor ser ut bland ungdomarna, vad de uppfattar att digital mobbning är, om det finns någon skillnad mellan flickors och pojkars sätt att mobba, samt vilka konsekvenser de anser att mobbningen får, har analyserats med hjälp av Bruno Latours aktör-nätverksteori och ur ett genusperspektiv. För att uppfylla studiens syfte har jag använt mig av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar från årskurs åtta från två skolor. Intervjuerna var uppdelade i flick- respektive pojkgrupper. Genom ungdomarnas framställning av vad mobbning är framgår det att det i huvudsak handlar om att det är den utsatte som avgör och definierar om det är mobbning eller bråk som äger rum. De säger att det är svårt att fastställa gränsen mellan mobbning och bråk då det ofta beror mycket på vem det är som säger det, vilken situation det är samt hur personen som får kommentaren reagerar, om den tar åt sig eller inte. Det handlar med andra ord om den utsattes tolkning av situationen, det är han eller hon som till syvende och sist definierar mobbningen. Mot bakgrund av informanternas berättelser om hur den digitala tekniken användas för att mobba blir det tydligt att mobbningens utseende förändras på många olika sätt i förhållande till den analoga: fler kan se mobbningen, fler kan involveras genom möjligheten att vara anonym och ungdomarna vågar mer vid digital mobbning. Två områden är här särskilt framträdande. För det första framställs den digitala mobbningen som att den pågår överallt och hela tiden, den försvinner aldrig, den pågår dygnet runt. Samtidigt framgår det att mobbningen ofta har ett samband med analog mobbning. För det andra skapar den digitala mobbningen helt andra förutsättningar för mobbare och mobbade. Mobbarna vågar mer genom möjligheten till att vara anonym, vilket resulterar i att också den "svaga" kan mobba. Undersökningen visar även att den som blir mobbad digitalt lättare kan få hjälp av andra vid offentliga inlägg eller kommentarer.

Vårt syfte var att undersöka hur rektorer, fältkuratorer och mobbningsteam arbetar för att stävja mobbning respektive nätmobbning bland barn och unga. Ämnet intresserar oss båda för att det är högaktuellt i dagens skola. Vi anser att det är viktigt att få förståelse för vad som kan vara orsaken till nätmobbning, men även åtgärder och metoder skolan tillämpar. Vårt metodval var semistrukturerade intervjuer och utvald litteratur som berör ämnet. Vi genomförde intervjuer med rektorer och fältkuratorer som också representerade skolornas mobbningsteam. Detta för att få klarhet om deras föreställningar och arbetssätt angående mobbning respektive nätmobbning. Resultatet visar att rektorer och fältkuratorer har metoder och åtgärder i sitt förhållningssätt kring mobbning. Däremot anser intervjurepresentanterna att nätmobbning är mer raffinerad och hemsk än den vanliga traditionella mobbningen.

<p>Vårt syfte var att undersöka hur rektorer, fältkuratorer och mobbningsteam arbetar</p><p>för att stävja mobbning respektive nätmobbning bland barn och unga. Ämnet</p><p>intresserar oss båda för att det är högaktuellt i dagens skola. Vi anser att det är</p><p>viktigt att få förståelse för vad som kan vara orsaken till nätmobbning, men även</p><p>åtgärder och metoder skolan tillämpar.</p><p>Vårt metodval var semistrukturerade intervjuer och utvald litteratur som berör</p><p>ämnet. Vi genomförde intervjuer med rektorer och fältkuratorer som också</p><p>representerade skolornas mobbningsteam. Detta för att få klarhet om deras</p><p>föreställningar och arbetssätt angående mobbning respektive nätmobbning.</p><p>Resultatet visar att rektorer och fältkuratorer har metoder och åtgärder i sitt</p><p>förhållningssätt kring mobbning. Däremot anser intervjurepresentanterna att</p><p>nätmobbning är mer raffinerad och hemsk än den vanliga traditionella mobbningen.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever och lärare anser om att använda mobiltelefonen som hjälpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjälpmedel eller väger nackdelar som konflikter med elever angående användningen och risken för kränkningar över till dess nackdel? Undersökningen genomfördes med enkäter samt uppföljande intervjuer med lärare och elever. Då liknande undersökningar tidigare har utförts bland äldre elever valde jag att göra undersökningen bland lärare och elever i mellanstadiet. Undersökningen visar att både elever och lärare är positiva till att mobiltelefonen används i skolan då den är lättillgänglig och snabb att använda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen är att en del elever kan känna sig otrygga då de är oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpå detta material kan distribueras på internet. Några upplever också mobiltelefoner som störande på lektioner. Trots detta visar dock min undersökning att fördelarna överväger nackdelarna då man genom att tillåta mobiltelefoner i skolsammanhang också öppnar möjligheter att sätta upp regler för användandet av de samma. Större möjligheter att arbeta med förebyggande av mobbning och kränkningar är en annan konsekvens av att tillåta mobiltelefon i skolan. / The intention with this study is to analyse students ' and teachers ' opinions about the use of cellphones as a tool in the school. Do they work as a tools or do the conflicts regarding use and the risk of harassment means too big disadvantages? The study was carried out with surveys and additional interviews with teachers and students. Since similar studies have already been done on elder students, I chose to do this study on teachers and students in primary school. The study shows that both students and teachers are positive regarding the use of cellphones in school, since it is an accessible and quick-to-use tool. But there are disadvantages, such as some students fearing that they will be filmed or photographed against their will, and that this material may be distributed on the Internet. Some students also find the use of cellphones disturbing during lessons. Despite this, my study shows that the advantages outweighs the disadvantages, since when allowing cellphones in the school, you also open up for the possibility of setting rules for their use. Greater possibilities to prevent bullying and harassments is another consequence of allowing cellphones in the school.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur kränkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns något som särskiljer det från kränkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förändrade förutsättningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga kränkningar och mobbning ställs inför nya utmaningar. Därför är studien även inriktad på hur skolan kan arbeta med dessa kränkningar. Enligt en rapport från BRIS ”Barnens Rätt I Samhället” får de in fler och fler samtal varje år som handlar om mobbning och annan kränkande behandling. Detta talar för att det här är ett viktigt problem som behöver studeras närmare. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer. Ungdomarna intervjuades i fokusgrupper med fyra ungdomar i en grupp och två i en annan. Två skolkuratorer har intervjuats enskilt. De teoretiska utgångspunkterna för studien var symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska sociologi. Den forskning som gjorts är främst inriktad på mobbning och den kunskap som finns idag går inte alltid att direkt överföra till det som sker på internet. Flera studier har visat att det finns en del grundläggande skillnader mellan de kränkningar som sker på internet jämfört med andra kränkningar, även om konsekvenser i form av oro och stress är ofta är detsamma för offret. Denna studies resultat visar bland annat att ungdomarna anser att det ofta är ett råare språk på internet där de upplever det som en ny norm, vilken innebär att det är mer acceptabelt att ge elaka kommentarer. Det framkom även att ungdomarna önskar att skolan lyfter frågor runt kränkningar i sociala medier mer än vad som görs idag / The purpose of this study was to examine the adolescents opinion of how violations in social media might look like and to study if there is something that distinguishes it from violations face to face. As the technological development create new conditions for social interaction, the people who are working to prevent violations and bullying are faced with new challenges. Therefore, the study is also focused on how schools can work with these violations. According to a report from BRIS “Children’s Right s In Society” they receive an increasing number of calls every year about bullying or other forms of violent behaviour. This points to that this is an important problem that needs to be studied closer. The study is made based on a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The adolescents were interviewed in focus groups of four persons in one group and two in another. Two school counselors have been interviewed individually. The theoretical approach of the study was symbolic interactionism and Erving Goffman's dramaturgical sociology. The research that is available is primarily focused on bullying and the knowledge that exists today can not always be directly transferable to what is happening on the internet. Several studies have shown that there are some fundamental differences between the violations occurring on the internet compared to other violations, even if consequences like anxiety and stress usually are the same. This study’s results show that the adolescents notices that it is often a rougher language on the internet and it has almost become a new standard. In turn this means that it is more acceptable to give mean comments. It also indicated that the adolescents would want the schools to raise the question about violations in social medias more than what is being done today

Samhället ändras och så gör de arenor där barnens sociala liv äger rum. Istället för att träffas hemma, träffas de nu över nätet. Samtidigt sjunker internetanvändarnas ålder allt mer och nästan varje elev har en egen mobiltelefon. Därför vill denna studie undersöka fritidslärares förståelse för och arbete med nätmobbning och det är eleverna i de yngre åldrarna, på lågstadiet, som fokuseras. För att få reda på förekomsten, hur det förebyggande arbetet utformas samt om fritidslärarna anser att nätmobbning egentligen är ett problem för fritidshemmet, har åtta intervjuer genomförts. Resultatet är ganska nedslående, inte många fritidshem arbetar aktivt med nätmobbning och de som gör det har oftast nyligen börjat. På det sätt arbetet ändå utförs, eller på det vis som de skulle kunna tänka sig att arbeta med det, är via diskussioner om exempelvis nätetikett, sociala mediers uppbyggnad och olämpliga ord. Dilemmat ligger i om skolan har något ansvar för det som händer hemma eller om allt ansvar enbart ligger på vårdnadshavarna.

Cyber victimization is a new phenomenon that keeps increasing with every year, and although the interest in research has grown, little is still known about ways to minimize the outcomes of cyber victimization on mental health. This thesis aimed to investigate whether psychological flexibility could act as a moderator on the relationship between cyber victimization and trait anxiety in Swedish youth. Gender was used as a control variable. Participants were recruited on Facebook, and data was collected via an online questionnaire that contained gender, age, Adolescent Cyber-Victimization Scale, Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth, and Penn State Worry Questionnaire for Children. The sample consisted of 102 Swedish youths (females, N = 74, males, N = 28) aged 16 to 25 years (M = 20.34, SD = 2.88). A multiple linear regression showed that psychological flexibility and cyber victimization significantly predicted anxiety. The results for psychological flexibility as a moderator on the relationship between cyber victimization and anxiety, and for gender as a predictor for anxiety, were non-significant. The results provide a deeper understanding of the role of psychological flexibility in mental health in youth, but further research is needed on psychological flexibility as a moderator. Future research should focus on more clinical groups with increased sample size and add a wider gender perspective. / Att bli utsatt för nätmobbning är ett nytt fenomen som fortsätter att öka för varje år, och trots att intresset för forskning har växt, så vet man fortfarande lite om sätt att minska utfallet av nätmobbning på mental hälsa. Den här studien syftade till att undersöka huruvida psykologisk flexibilitet kan agera som en moderator på relationen mellan nätmobbning och ångest hos svenska ungdomar. Kön användes som kontrollvariabel. Deltagarna rekryterades på Facebook och data samlades in via ett onlineformulär som innehöll kön, ålder, Adolescent Cyber-Victimization Scale, Avoidance and Fusion Questionnaire for Youth, och Penn State Worry Questionnaire for Children. Antalet deltagare var 102 svenska ungdomar (kvinnor, N = 74, män, N = 28) i åldern 16 till 25 år (M = 20,34, SD = 2,88). En multipel linjär regression visade att psykologisk flexibilitet och nätmobbning signifikant predicerade ångest. Resultaten för psykologisk flexibilitet som en moderator på relationen mellan nätmobbning och ångest, och för kön som prediktor av ångest, var icke-signifikanta. Resultaten bidrar med en ökad förståelse för vilken roll psykologisk flexibilitet har i mental hälsa hos unga, men fortsatt forskning behövs på psykologisk flexibilitet som en moderator. Framtida forskning borde fokusera på mer kliniska grupper med ökad urvalsstorlek och lägga till ett bredare genusperspektiv.

Sociala medier används dagligen av de flesta ungdomar, med både positiv och negativ inverkan på den psykiska hälsan. Dessa plattformar ger möjlighet att kommunicera med andra och kan vara en plats för att utforska sin identitet, samtidigt kan det vara en utsatt plats med risk för bland annat nätmobbning. Den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar, likaså deras användning av sociala medier. Syftet med denna studie var att beskriva sociala mediers inverkan på ungdomars psykiska hälsa. Studien är en litteraturstudie som bygger på tidigare forskning inom området och utgår från Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Resultatet visar att det finns en vilja hos ungdomar att hålla sig aktiva på sociala medier för att inte gå miste om vad som sker där då det är en viktig del av deras sociala tillvaro. Det är även en plats som kan bidra till gemenskap, stöd och stärkta vänskapsrelationer. Aktiviteten på plattformarna kan dessutom ge upphov till känslor som ångest, nedsatt självbild och depression och både aktivitet och inaktivitet kan påverka sömnen negativt. Resultatet påvisar en önskan hos ungdomar att få bekräftelse och bli stärkta av andra för att höja självkänslan, vilket sociala medier kan bidra till. Plattformarna kan vara ett hot mot den psykiska hälsan, bland annat på grund av att de skapar en miljö där nätmobbning enkelt kan ta plats och ständigt närvara. För att förebygga ohälsa och främja välbefinnande hos kommande generationer anser författarna att forskning och därmed ökad kunskap inom detta område behövs.

Bakgrund: Nätmobbning har länge varit ett omfattande problem bland barn och ungdomar, särskilt i skolverksamheten. I och med den snabba utvecklingen av internet har mobbning börjat uttryckas i en ny domän, nämligen internet. Detta fenomen kallas för cybermobbning. Syfte: Syftet med följande uppsats är att undersöka upplevelsen av nätmobbning samt vilka strategier som finns för att bekämpa nätmobbning. Metod: För att besvara det som efterfrågas i uppsatsen har en litteraturstudie av kvalitativ ansats använts. Resultat: Resultatet visar att barn och ungdomar som utsatts för mobbning kan få bestående problem, både socialt och intellektuellt. Slutsats: Det främjande arbetet bör innehålla information om konsekvenserna av nätmobbning. Vuxna som är uppväxta under andra omständigheter där internet inte varit lika omfattande i vardagen bör även få en vidgad uppfattning av nätmobbning. / Background: Cyberbullying has long been a problem among children and young people and especially in school activities. With the rapid development of the internet, bullying has begun to be expressed in a new arena, namely the internet. This is often called cyberbullying. Purpose: The purpose of the following paper is to investigate the experience of cyberbullying and what possible strategies exist to combat cyberbullying. Method: To answer the purpose, a literature review with qualitative approach has been used. Results: The results show that children and young people who have been bullied can have lasting problems, both socially and intellectually. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the following study is that the promotion work should include information on the consequences of cyberbullying. Adults who grew up in other circumstances where the internet has not been as extensive in everyday life should also have a broader perception of cyberbullying.