Cyberbullying is a phenomenon that is increasing as more children and young people use social media. This phenomenon affects the mental and physical well-being of children and young people. Previous research addresses the school's and school counselor’s responsibility for the preventive and health-promoting work around cyberbullying. The purpose of the thesis is to study how school counselors in primary and secondary schools experience cyberbullying, as well as how they work with cyberbullying and what preventive and remedial measures are taken in cases of cyberbullying. The theoretical basis of the study is partly Lipsky’s (1980) theory of space for action (discretion) and Brante's (2009) professional theory. The empirical material of the study was collected through four qualitative semi-structured interviews with school counselors which were then analyzed thematically to be reported. A literature review was also carried with the aim to find relevant research and current knowledge bases related to the area. The results of the study highlight that school counselors work with cyberbullying in much the same way as traditional bullying. Three themes that were highlighted extra when it came to the preventive work against cyberbullying were relationship building, legislation and information. However, school counselors highlight that it is more difficult to detect if students are exposed to cyberbullying because it is not possible to see cyberbullying in the physical reality. School counselors also believe that the consequences of cyberbullying can be more problematic than the consequences of traditional bullying. All interviewees also highlight that this phenomenon is something that should be given more attention in schools and in general.

Sociala medier används dagligen av ungdomar och har både positiva och negativa effekter på den psykiska hälsan. Dessa plattformar ger ungdomar en möjlighet för kommunikation och för att skydda den psykiska hälsan. Det kan även leda till att ungdomar upplever sämre kroppsuppfattning och utsätts för nätmobbning. Användningen av sociala medier ökar bland ungdomar likaså psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelse av användningen av sociala medier och hur denna användning påverkar den psykiska hälsan. Studien är en litteraturbaserad översikt som baseras på tidigare forskning kring ämnet och utgår från Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Resultatet visar att ungdomar känner ett behov av att vara uppkopplade på sociala medier för att inte gå miste något. Sociala medier är även en plats för att upprätthålla och skapa nya relationer. Denna uppkoppling kan ge ungdomar upplevelsen av press, sämre kroppsuppfattning men kan även bidra till att ungdomar jämför sig med andra. Sociala medier kan vara en riskfaktor för den psykiska hälsan då det är en omgivning där nätmobbning kan ske. Författarna anser att det krävs mer kunskap på området för att förhindra psykisk ohälsa i framtiden.

SammanfattningMitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv.Mina frågeställningar är:•Hur beskriver barnen nätmobbning?•Hur tror barnen att det känns för mobbaren och mobboffret vid nätmobbning?•Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning?Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter.Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om mobbarens/mobboffrets känslor. Om mobbarens samt mobboffrets känslor svarade majoriteten av barnen att mobbaren tror att han är cool och tuff men vissa skrev även att han/hon säkert mådde dåligt själv, och om mobboffret skrev majoriteten att han/hon är ledsen och tänker på vad denne gjort för fel. Undersökningar visar även att barnen vill att man ska prata om nätmobbning i skolan och att nätmobbning även ska hanteras genom att man pratar om det gemensamt i klassen.Nyckelord: arbeta mot mobbning, barns perspektiv, mobbaren, mobboffer, nätmobbning.

Forskningen visar att den psykiska ohälsan hos unga ökar. Ökningen är störst bland unga flickor och en av förklaringarna till detta är användandet av sociala medier. Syftet med studien var att undersöka kuratorers kunskaper och erfarenheter om unga flickors psykiska hälsa och användandet av sociala medier, samt dess påverkan på unga flickor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med målinriktat urval som ligger i grunden. En bearbetning av all data har skett genom tematisk analys för att tydligt beskriva resultaten. Resultaten visar kuratorers beskrivningar av att flickor uttrycker kroppsmissnöje, vikts hets och en osund jämförelse med andra på sociala medier som är väldigt förekommande bland unga flickor. Vilket kan orsaka psykisk ohälsa i form av ångest, nedstämdhet och depression. Vidare visar resultaten av undersökningen att självförtroende och självkänsla hos flickor har påverkats negativt och resulterat till att den psykisk ohälsa har ökat med användningen av sociala medier. / Research shows that mental illness in young people is increasing, especially in young girls. This study´s aim was to investigate counsellor’s-'knowledge and experiences about young girls' mental health and the use of social media, as well as its impact on young girls. The method in the survey has been qualitative, semi-structured interviews with goal-oriented selection that is fundamental. All the data were processed through thematic analysis to clearly describe the results. The results of the study have shown that body dissatisfaction, weight gain and comparison with others on social media are very occurring among young girls, which can cause mental illness in the form of anxiety, depression, and performance anxiety. In addition, cyberbullying is common among young girls on social media. The results also show that selfconfidence and self-esteem in girls have been negatively affected and resulted in mental illness increasing with the use of social media.

Titel:Nätkränkningar - Elevers erfarenheter och attityderFörfattare: André KarpeliusHandledare: Gun PerssonSammanfattning: Bakgrund: Kränkningar på Internet blir allt vanligare i ungdomars vardag. Nästintill alla ungdomar idag äger en mobiltelefon och en dator och spenderar stor del av sin fritid men även skoltid på Internet. Kränkningar på Internet blev ett stort samtalsämne under 2013, då en stor skara ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att hitta den ansvariga bakom ett konto på Instagram som spridit kränkningar och förtal om ungdomar. Syfte: Syftet med min studie är att undersöka elevers erfarenheter av nätkränkningar samt deras attityder till kränkningar på nätet. Jag vill även se vad eleverna har för syn på skolans agerande och ansvar vid nätkränkningar.Metod: För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning på tre skolor med olika förutsättningar. Eleverna som har besvarat enkäten är mellan 11 och 16 år (årskurs 6-9). Enkätfrågorna besvarades med hjälp av Internet och elevernas egna mobiltelefoner eller surfplattor.Resultat: När jag inledde mitt arbete hade jag en föreställning om att elever som blir utsatta för kränkningar på Internet söker stöd och hjälp hos vuxna på sin skola. Men mitt resultat visar på att större delen av eleverna väljer att inte kontakta skolan överhuvudtaget vid kränkningar som sker utanför skoltid. De flesta väljer att prata med sina föräldrar istället för att vända sig till skolan, även om kränkningen har skett mellan två elever som har en koppling till skolan. Det är skolans ansvar att finnas där och stötta elever i liknande ärenden. Mitt resultat visar även att stora delar av de tillfrågade eleverna fick vara fritt på Internet redan så tidigt som i 6-9 års ålder utan vuxnas närvaro. Mer än en tredjedel av de tillfrågade anser sig även ha blivit kränkta på Internet.

Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av socialkonstruktivism och genusteori.Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet. Vi möttes av en optimism bland lärarna där de påstod att det sociala mötet på nätet är under utveckling och att det håller på att skapas en norm om hur man är mot varandra på nätet.Genom vår undersökning, vår använda teori och forskning ger vi en djupare insikt i de tillvägagångssätt lärare kan arbete förebyggande mot kränkningar på nätet.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse om professionellas upplevelser av nätmobbning bland ungdomar 14-16 år. För att besvara syftet har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts med professionella som arbetar i nära kontakt med ungdomar inom skolväsendet och socialt arbete. För att analysera resultatet har symbolisk interaktionism använts samt begreppen attityder och normer. Resultatet påvisade att ungdomar som utsätts för nätmobbning kan uppvisa depressiva symtom, självskadebeteende samt, i vissa fall, har självmordsförsök utförts. En bidragande faktor till varför nätmobbning förekommer i den utsträckning som det gör är att ungdomar kan vara anonyma på internet. Anonymiteten bidrar till att ungdomar kan vara elaka mot varandra utan att ta ansvar för sitt handlande. Genom att informera och upplysa ungdomar om följderna av att utsätta någon för nätmobbning ansågs vara det effektivaste verktyget för att förebygga att nätmobbning förekommer enligt intervjupersonerna. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the professionals experiences of cyber bullying among teenagers of the age 14-16. To answer the purpose of the study six semi-structured interviews were performed with professionals who work in close contact with teenagers within the school system and social work. To analyze the results symbolic interactionism is used as well as concepts of attitude and norms. The results demonstrated that teenagers that have experienced cyber bullying can exhibit symptom of depression, self harming behavior and in certain cases performed suicide attempts. One contributing factor to why cyber bullying present to the extent it does is because teenagers are able to be anonymous on the internet. Being anonymous contributes to teenagers being able to act cruel towards each other with little repercussion. By informing teenagers and drawing attention to the impact cyber bullying have on a person is considered the most effective way to prevent cyber bullying to present itself according to interviewed people.

Studiens syfte var att undersöka vad kuratorer har för erfarenheter när det kommer till barn och ungdomars användande av sociala medier. Ser de några risker med att vara online? Studien baserades på en kvalitativ metod med individuella semistrukturerade intervjuer som har utförts med kuratorer inom grundskola, gymnasium och ungdomsmottagning. Den tillämpade teoretiska tolkningsramen är en teori av John Suler, som kan ge oss en förklaring till varför man på internet agerar mer hämningslöst. Studiens resultat visade att det finns risker med användandet av sociala medier inom flera aspekter. För att nämna några, finns risker som att bli utsatt för kränkningar, mobbning och sexuella trakasserier när man befinner sig online. Enligt vår mening kan studiens resultat bidra till en ökad kunskap kring detta fenomen samt ge oss fördjupade kunskaper ur ett nytt perspektiv, kuratorernas. / The study aimed to investigate what counselors have for experience when it comes to children and young people's use of social media. Do they see any risks of being online? The study is based on a qualitative approach with individual semi-structured interviews that were conducted with counselors in primary- and secondary schools and youth counseling. The applied theoretical interpretative framework is a theory of John Suler, which can give us an explanation of why they on the internet act more uninhibited. The study results show us that there are risks associated with the use of social media in several aspects. To name a few, there are risks of being exposed to abuse, bullying and sexual harassment when you are online. In our opinion, the study's findings contribute to an increased knowledge of this phenomenon and give us deeper knowledge from a new perspective, the counselor.

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv. Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning. Det pågår en normaliseringsprocess i synen på kränkningar på Internet och det identifierades ett grupptryck. Traditionella könsroller och stereotypa uppfattningar i synen på kvinnor och män lever vidare på internet. Tjejer utsätts i högre grad än pojkar för kränkningar rörande deras utseende. Strategier mot kränkningar på Internet måste föras på olika nivåer, dock identifierades föräldrar som nyckelpersoner. Studiens resultat ger betydelsefull kunskap om ungdomars uppfattningar av kränkningar på Internet men konkluderar med att ytterligare forskning är nödvändigt för att förstå hur kränkningar på Internet påverkar ungdomar. / The aim of the study was to gain knowledge about fifteen-year-olds’ opinion of violations and harassment on the Internet and what preventive measures can be taken to avoid such occurrences. Data was collected from interviews with four focus groups comprising of fifteen-year-olds from a school in southern Sweden. Grounded Theory was used for analyzing the interviews. The results were treated from a gender perspective. The results showed that Internet was a part of everyday life of the participants and that violations were common. Both the sender and receiver had to perceive the comments as harmful to consider it a violation. Perception of violations on the Internet, as identified by peer pressure, was undergoing a process of normalization. Traditional gender roles and stereotypical ideas of women and men still exist on the Internet. Girls were more exposed to violations aimed at their appearance. Preventive strategies against violations on the Internet must be undertaken at different levels, but parents were identified as key persons. The result of the study gave important information of the youths perception of violations on the Internet but conclude that further studies are necessary to understand how violations on the Internet affect the youth.

The purpose of this study was to chart and analyze the level of knowledge among the professionals who in their line of work meet young girls who have been exposed for cyber bullying, also to identify what the consequences that cyber bullying has for young girls in the age of 13-15 years old, focusing on their wellbeing. In this study four semi-structured interviews were used. The theories chosen for the analysis of our results were symbolic interactionism and objectification theory. Results from this study showed that girls were mostly exposed to cyber bullying because of the way they look. That results in negative consequences for the young girls’ wellbeing, in terms of lower self-esteem, questioning of their self, unease and anxiety. All our participators in this study were unanimous that education within the subject was important, but that the education they currently had wasn’t good enough. / Denna studie syftade till att kartlägga och analysera hur kunskapsläget såg ut hos professionella som i sitt arbete kommer i kontakt med unga tjejer som blivit utsatta för nätmobbning, samt att utifrån de professionellas synvinkel se konsekvenser som nätmobbningen fått med avseende på välmående för unga tjejer i 13–15-årsåldern. I denna studie genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet använde vi oss av symbolisk interaktionism och objektifieringsteorin. Studien visade att unga tjejer mestadels blev utsatta för nätmobbning rörande deras utseende. Detta resulterade i negativa konsekvenser för de unga tjejernas välmående såsom en sämre självkänsla, ett ifrågasättande av sig själva, oros- och ångestproblematik. Samtliga informanter i studien var eniga om att utbildning inom ämnet var viktigt, men att den utbildning de hittills fått inte var tillräcklig.