The purpose of the study has been to examine school social workers´ professional practice in order to create an understanding of the opportunities and obstacles that exist for school social workers in their work against cyberbullying. This study has been based on a qualitative method where eight semi-structured interviews with school social workers from different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework: professional theory and discretion. The results show that the school social worker´s professional role is characterized by overall job descriptions and a responsibility for adolesecents´ well-being. Cyberbullying appears to be complex and difficult to access, while at the same time it is important to prevent. The school social worker pursues prevention through collaboration with teachers and guardians and through class exercises. Factors that affect the school social worker's opportunities to work preventively are time and school management.

Syftet med denna studie var att undersöka 18–25 åriga kvinnors erfarenheter av nätmobbning samt om normbrytande faktorer bidrar till deras utsatthet. Studien utgick från kvalitativ grund med fem semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta analyserades intervjuerna med hjälp av de teoretiska ramverken, genusteori och socialkonstruktivismen. En tematisk analysmetod genomfördes, vilket resulterade i tre huvudteman erfarenheter, kvinnors utsatthet på internet och könsnormer. Studiens resultat visade att unga kvinnor har erfarenheter av nätmobbning, antingen genom att de själva blivit utsatta eller att de bevittnat någon annans utsatthet på internet. En central aspekt som intervjupersonerna belyste i studien, var de bidragande faktorer till deras utsatthet, det framkom att normbrytande beteenden och normbrytande utseenden ökade risken för utsatthet på internet. Sammanfattningsvis betonades förebyggande och åtgärdande socialt arbete i relation till studiens resultat. För att arbeta förebyggande på mikro-, makro- och mesonivå krävs det en kartläggning av risk och skyddsfaktorer, resurser samt omfattande kunskap om ämnet nätmobbning. / The purpose of this study was to investigate 18–25 year-old women's experiences of cyberbullying and whether norm-breaking factors are contributing to it. The study was based on a qualitative basis with five semi-structured interviews. Based on this, the interviews were analyzed with the help of the theoretical frameworks, gender theory and social constructivism. A thematic analysis method was implemented, which resulted in three main themes of experience, women's susceptibility on the internet and gender norms. The results of the study showed that young women have experience of cyberbullying, either by being subjected themselves or by having witnessed someone else be subjected to cyberbullying. A key aspect that the interviewees highlighted in the study was the contributing factors to their susceptibility on the internet, it emerged that norm-breaking behaviors and norm-breaking appearances increased the risk of being subjected to cyberbullying. In summary, proactive and remedial social work in relation to the results of the study was emphasized. To work proactively on micro-, macro- and meso, it requires an analysis of risk and protective factors, resources, and extensive knowledge of the subject cyberbullying.

Denna magisteruppsats undersöker hur skolpersonal och vårdnadshavare upplever ansvaret kring hantering av nätmobbning i svenska kommunala grundskolor. Uppsatsen fokuserar på var rektorer, lärare och vårdnadshavare drar gränser för skolans roll i att hantera nätmobbningen, och hur ansvaret förhandlas utifrån deras yrkesroller och roller som vårdnadshavare. För att undersöka dessa teman har en kvalitativ metodansats använts, där semistrukturerade intervjuer och tematisk analys av materialet har genomförts. Materialet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk som inkluderar olika gränsteorier, såväl som olika professionella och privata logiker, vilka härstammar från teorier om institutionella logiker. I resultaten av studien identifierades tre olika typer av gränsdragningar, där gränsdragningar kopplade till kännedom, fysisk plats, och tidsmässiga aspekter var mest framstående. Resultaten pekar även på att rektorer i stor utsträckning styrs av en byråkratisk logik, lärare av en yrkesprofessionell logik, och vårdnadshavare av en vårdnadshavarlogik, vilka påverkar deras förhandlingar om ansvar över hantering av nätmobbning. / This master's thesis examines how school personnel and guardians perceive the responsibility of dealing with cyberbullying in Swedish elementary schools. The thesis focuses on where principals, teachers and guardians draw the boundaries of the school's role in handling cyberbullying, and how the responsibility is negotiated based on their professional roles and roles as guardians. To investigate these themes, a qualitative methodological approach has been used, where semi-structured interviews and thematic analysis of the material have been carried out. The material has been analyzed using a theoretical framework that includes different boundary theories, as well as different professional and private logics, which derive from theories of institutional logics. The results of the study show three different types of border creations, where demarcations linked to knowledge, physical location, and temporal aspects were most prominent. The results also indicate that principals are widely governed by bureaucratic logic, teachers by professional teacher logic, and guardians by guardian logic, which influence their negotiations about responsibility of handling cyberbullying.

Inledning: Sociala medier har utvecklats och skapar en ny arena för integration. Den psykiska ohälsan ökar hos unga flickor tycks påverkas av sociala medier. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka några hälsorisker flickor i åldern 11 till 17 år födda efter 1993 har utsatts för via sociala medier. Metod: Tio originalartiklar publicerade de senaste fem åren har sökts fram via PubMed. Relevanta artiklar har granskats och tematiserats utifrån hälsorisker vilka återfinns i litteraturöversikten. Resultat: Litteraturöversikten undersökte tidigare forskning kring hälsorisker hos unga flickor födda efter 1993 vid användning av sociala medier. Flickor tenderar att bli mer påverkade av kommentarer och påverkas under längre tid vilket kan leda till depression och ångest. Självskadebeteende och självmordsbenägenheter är direkt kopplade till depression. Självförtroendet påverkas av kommentarer på sociala medier. Flickor tenderar i högre grad att drabbas av psykosomatiska besvär till följd av användning av sociala medier. Sociala medier kan öka känslan av rädsla och otrygghet. Flickornas kroppsbild påverkas via sociala medier vilket i förlängningen kan leda till ätstörningar. Diskussion: Användandet av sociala medier kan ses som hälsorisk hos unga flickor. Likväl kan påverkan av sociala medier ses som enbart utlösande faktor för andra bakomliggande orsaker. Sociala medier kan även ge hälsovinster. / Introduction: Social media has created a new arena for integration. Social media seems to affect young girls mental health. The purpose of the literature review is to examine some health risks among girls aged 11 to 17 years born after 1993 witch has been exposed to through social media. Method: Ten original articles published in the past five years have been sought out through PubMed. Relevant articles were reviewed and thematized based on health risks which are found in the overview. Results: The literature review examined previous research on health risks in young girls born after 1993 in the use of social media. Girls tend to be more affected by the comments and are affected over time which can lead to depression and anxiety. Self-harm and suicidal tendencies are directly linked to depression. Self-confidence is affected by comments on social media. Girls tend increasingly to suffer from psychosomatic disorders due to use of social media. Social media can increase the feeling of fear and insecurity. The girls' body image is influenced by social media, which ultimately can lead to eating disorders. Discussion: The use of social media can be seen as a health risk in young girls. Nevertheless, the impact of social media is seen as on of the triggers for other underlying causes. Social media can also provide health benefits.

Starkt historiskt och kulturellt rotade normer kan vara problematiska eftersom personer som avviker från dem riskerar att bli utsatta för hat. Mom-shaming är ett begrepp som beskriver fenomenet när kvinnor får kritik för sitt sätt att vara i sin roll som mamma. En mamma som har blivit utsatt för mom- shaming är influencern Ida Warg. Syftet med studien är att genom ett genusperspektiv, kvalitativt och semiotiskt analysera influencern Ida Wargs bildkommunikation på Instagram för att se om hon framställer sin roll som mamma på ett normativt sätt. Genom att redogöra för vad bilden vill göra med betraktaren – påverka och engagera, eller erbjuda – fastställs vilken betydelse genus har för skapandet av mammarollen. Tio utvalda bilder analyseras utifrån sju kategorier som är kopplade till kvinnans roll som mamma: Moderskap, Omsorg och uppfostran, Traditionell kärnfamilj, Betalt arbete, Fritid, Miljö, samt Skönhet. Resultatet visar att historiska normer kopplade till mammarollen är ett faktum även i dagens samhälle. Ida Warg bekräftar flera förlegade normer i sin bildkommunikation samtidigt som hon diskret utmanar andra. Studien redovisar att normer är underliggande strukturer som påverkar vårt samhälle. Genom att problematisera mom-shaming belyses därmed vikten av medvetandegörandet och ifrågasättandet av normer. Avslutningsvis diskuteras hur sociala mediers makt kan både vara orsak till och lösning på problemet med mom-shaming. Lösningen kan förslagsvis ske genom uppmaning av användandet av hashtaggen #stopmomshaming. / Historically and culturally norms are socially acceptable and can be problematic for people who behave in nonconformity with them because of risk of garner hatred. Mom-shaming is a term that describes the phenomenon when women get criticism and hatred for their act in their role of mother. A woman whom has been subject to this shaming, is mother and influencer Ida Warg. With the purpose of studying norms associated with female role as mother, this paper analyzes the visual design and composition of ten photographs posted by Ida Warg to her Instagram. Theories of gender and semiotics are used as frameworks, for qualitatively study if Ida Warg mediates her role as a mother normatively on her Instagram. The photographs are analyzed according to seven categories associated with mothering: Motherhood, Care and raise of child, Traditional nuclear family, Paid work, Leisure time, Entourage and Beauty. Considering the female role as mother, the result shows that historically rooted norms are still a fact. This paper argues for Ida Warg both certifying and challenging the social norms associated with mothering. Finally, this paper discusses how obsolete norm associated with the female role as mother, as a result of cyberhate such as mom-shaming, lingers and prevents gender equality. Henceforth, this paper also discusses the power of social media, being both reason why and solution to mom-shaming. One solution may be the exhortation of the hashtag #stopmomshaming.

Cyberbullying is a phenomenon that has negative impact on children’s and adolescents’ mental health and can be categorized as a potential mental health issue. Research suggests that school climate, the school’s unity and collaboration between school counsellors and personnel and the work with students and guardians is of importance in preventing and acting against cyberbullying. The aim of this study is to investigate how school counsellors on lower secondary schools describe their work with cyberbullying and how they speak about the collaboration with other professions within the school in their work against cyberbullying. The study’s theoretical frame is based on Danermark’s (2005) collaboration model and the collected material consists of seven semi-structured qualitative interviews with school counsellors which have been analysed thematically.  The results suggest that school personnel and guardians need to create knowledge and competence about social media and cyberbullying as it is a comprehensive problem that is constantly evolving. The importance of relationships with students is addressed for a successful work against cyberbullying where pedagogical staff are often described as having better relationships with students, which means that the school counsellors’ collaboration with other school personnel becomes important for detecting and resolving cyberbullying. The results of the study show that the school counsellors shed light on several factors that affect the collaborative work and how it takes place. The school counsellors emphasize the importance of collegial relationships to develop a favourable collaboration. Furthermore, school counsellors describe that different views in a pedagogically dominated school world creates challenges and make the collaboration work more complex. The results also show that the school as an organization should be characterized by an open discussion about cyberbullying. / Nätmobbning är ett fenomen som har en negativ inverkan på barn och ungdomars mentala hälsa och kan kategoriseras som en potentiell psykisk hälsofråga. Forskning visar att skolmiljö, skolans sammanhållning och samverkan mellan skolkuratorer och skolpersonal samt arbetet med elever och vårdnadshavare är av betydelse för att förebygga och åtgärda nätmobbning. Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer på högstadieskolor beskriver deras arbete kring nätmobbning i skolan samt hur de talar om samverkan mellan andra professioner inom skolan i deras arbete mot nätmobbning. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Danermarks (2005) samverkansmodell och det insamlade materialet består av sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som har analyserats tematiskt. Studiens resultat synliggör att skolpersonal och vårdnadshavare behöver skapa kunskap och kompetens kring sociala medier och nätmobbningsproblematik då det är ett omfattade problem som ständigt utvecklas. Vikten av relationer till eleverna tas upp för ett lyckat arbete mot nätmobbning där pedagogisk personal ofta beskrivs ha godare relationer till eleverna vilket innebär att skolkuratorernas samverkan med annan skolpersonal blir betydelsefull för att upptäcka och åtgärda nätmobbning. I studiens resultat belyser skolkuratorerna flera faktorer hur samverkansarbetet mot nätmobbning påverkas och utspelar sig. Skolkuratorerna lyfter fram den kollegiala relationens betydelse för att utveckla en gynnsam samverkan.  Vidare beskriver vissa skolkuratorer att skilda synsätt i en pedagogiskt dominerad skolvärld skapar utmaningar och gör samverkansarbetet mer komplext. Resultatet visar också att skolan som organisation bör präglas av en öppen diskussion kring nätmobbning.

I det här kandidatarbetet har vi genom enbart ljudberättande försökt ta reda på hur vi kan belysa det viktiga ämnet nätmobbning. Vi har genom ett antal källor om ljudberättande med och utan visuellt stöd, tagit med allt viktigt i berättande för att sedan skapa en egen historia som ska beröra. Viktigt att ljuden är igenkänningsbara, att lyssnaren vet vad som händer och att det inte får upplevas otydligt i sammanhanget. Vi vill genom den här undersökningen beröra människor till att våga prata om psykisk ohälsa. Vi valde därför att använda oss utav X for Change, ett designperspektiv som grundar sig inom spelvärlden, men dess tankar och riktlinjer går att anpassa inom ljud likaväl genom vår tolkning. För att genomföra kandidatarbetet har vi använt mindmapping och brainstorming för att ta fram ett manus och innehåll. Vi har genom intervjuer tagit del av människors egna upplevelser kring psykisk ohälsa och applicerat de känslor som återkom, nämligen ensamhet, rädsla och svartsjukan att ‘varför just jag, varför ingen annan’. Vikten för oss har varit att få med känslan, genom de ljudeffekter och ambienser vi spelat in genom med Foley. För att strukturera upp det här arbetet har vi använt agila projektmetoder. Designprocessen delas upp i fyra delar, design phase I-III samt färdig gestaltning, där vi går från idé till färdig gestaltning. Vi presenterar de val vi gjort, tekniker vi använt, specifika delar från forskningen som speglar det vi gjort samt varför vissa förändringar gav positivt resultat. Resultatet i sin tur presenterar åsikter om vi anser vi lyckats, vad vi mer fått fram från undersökningen samt relationen mellan gestaltningen och frågeställning samt syfte. Vi avslutar med diskussion där vi kritiskt granskar arbetet och diskuterar problematiken genom valda frågor. / In this Bachelor Thesis we have used sound narrative only, to investigate how to illuminate the important topic, cyber bullying. We have gone through several sources of Audio storytelling with and without anything visual to support. The sources included everything we find important in storytelling, to create our own history and hopefully affect people. It’s important that the listener will recognize the sounds, so they do know what is happening. The story will not be unclear in the context for the listeners. Through this study, we want to affect people, to dare to talk about mental illness, so we have chosen X for Change as our design perspective. X for Change is based in the gaming world, but its thoughts and guidelines can be adapted within sound, as well as in according to our interpretation.    We´ve accomplished this Bachelor Thesis, by creating a script and content through mind mapping and brainstorming. We collect information about mental illness by interviewing people about their experiences. The results of most of the interviews applied the feeling that kept coming back, which was loneliness, fear and jealousy like ‘why me, why not someone else’. For us it has been important to get the feelings right, through the sound effects and ambiences we have recorded, are the most important in this project, thanks to the techniques of Foley. We have used agile project methods to structure our work process in this Bachelor Thesis.    The design process we used is divided into four parts, design phase I-III and the finished design. We will go from idea to the finished design. We will also present the choices we faced and the techniques we decided to use, specific parts of research that reflect what we have done, and why some changes made a positive result in the end. The result will be presented and our opinions on whatever we succeed or do not succeed in the relationship between the design, our question and our purpose. At the end of this essay we will discuss our critical review on this work by asking selected questions that we have made ourselves.

No description available.