År 2000 erkändes de fem svenska nationella minoriteterna (samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar) i och med att Sverige skrev under Europarådets ramkonvention om skydd förnationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk. Med erkännandettillkom attskolorna blev skyldiga attundervisa om minoriteter. I denna analys har jag först klarlagt vilka skillnader som gjordes i läroplanen efter erkännandetav minoriteterna för att sedan analysera läroböcker i ämnen där minoriteter på något vis behandlas.Analysens syfte var att undersöka om läroböcker i samhällskunskap,svenska och historia från 1990-talet till 2014 implementerat kursplanernas målangående vad som ska ingå i undervisningen om de nationella minoriteterna.I 13 analyserade läroböcker återkommer en skillnad i texterna när det handlar om minoriteternas omfattning, samer får mest utrymme i samtliga läroböcker. De övriga minoriteterna får lite utrymme iläroböckernaochav dessa fårromer tillsammans med judar allra minst. Analysen visar också att nyare böcker i samhällskunskap inte svarar upp till ämnets kursmål.

No description available.

Syftet med denna studie var att granska hur Sveriges nationella minoriteter framställdes i läromedlet Andrea hälsar på och om framställningen kunde förstås i termer av ”vi och dem”. Vidare undersöktes huruvida programserien tog upp ett nutida eller historiskt förtryck mot dessa grupper. Metod för studiens genomförande kan beskrivas som kvalitativ innehållsanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Analysen visade att det var en tudelad bild av de nationella minoriteterna som presenterades. Dels framhölls de deltagande individernas normalitet, och dels deras särdrag. I samtliga fall levde programseriens deltagare i en traditionell kärnfamilj. Det gick inte att dra slutsatsen att någon av de grupper som presenterades i materialet framställdes i någon negativ dager, eller att det skulle vara en utgrupp alternativt ”den Andre” som presenterades för tittarna. Det var även till övervägande del en bild av att en individ tillhörande en minoritetsgrupp är någonting som man är snarare än något man kan bli medlem i. En ytterligare slutsats som drogs var att i de få fall ett förtryck mot dessa grupper avhandlades i programserien, så hade alltid förtrycket ägt rum på någon annan geografisk plats eller i en annan tidsperiod utan att en namngiven förtryckare nämndes.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka folkbibliotekens arbete för de nationella minoriteterna, samt om den nya bibliotekslagen som gjort de nationella minoriteterna till en prioriterad grupp förändrat folkbibliotekens arbete i denna fråga. De övergripande frågeställningarna berörde hur folkbiblioteken arbetar med denna fråga idag, om den nya bibliotekslagen förändrat arbetet för de nationella minoriteterna på folkbiblioteken, samt om folkbiblioteken upplever några särskilda problem i sitt arbete för de nationella minoriteterna. Den teoretiska utgångspunkten har varit att se på hur minoriteters ställning och behandling i majoritetssamhället historisk påverkar deras ställning än idag. En utgångspunkt har även varit att minoriteter behöver särskilda rättigheter inom majoritetssamhället för att bevara och behålla sin kultur. För att få en bredd i studien gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkät till bibliotekschefer på folkbibliotek runt om i Sverige. Resultaten av enkätundersökningen visade att bibliotekens verksamhet riktad till de nationella minoriteterna är begränsad. Biblioteken har inte heller fått extra resurser eller nya riktlinjer för denna verksamhet. Resultatet visar även att bibliotekslagens nya skrivning inte haft någon större inverkan på bibliotekens verksamhet gentemot de nationella minoriteterna.

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlända invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: “how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities”. The integration policy is often implemented by social workers. The discourse about integration policy on a macro level therefore directly impacts the social integration work on a micro level. The study is therefore important to social work, as a discipline. A comparative analyses shows whether there are similarities and differences in the construction of the content of the integration term, depending on the group that is addressed. The study shows that the Romani minority is highly described in the integration discourse, though they are a national minority. The results also show that the discourses around newly arrived immigrants rather construct an assimilation discourse, than an integration discourse. In relation to both groups, the term integration constructs and reproduces ethnical stereotypes and cultural and behavioral differences between the groups and the majority society. The term also constructs the integration to the labour market as the major key to overall integration.

Föreliggande arbete syftar till att undersöka representationen och skildringen av Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, i ett urval läroböcker för historia årskurs 7-9. Arbetet grundas i en tidigare påvisad brist i skildringen och representationen av de nationella minoriteterna i läroböcker, och ett vidare syfte har därmed varit att undersöka en eventuell utveckling i de nyaste läroböckerna för historia. Den teoretiska ramen utgår ifrån det interkulturella forskningsfältet, med fokus på att studera graden av nyansering och varierade perspektiv i beskrivningarna av minoriteterna. Även graden av etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektiv har undersökts. Studien har varit tvådelad: en kvantitativ textanalys som använts för att visa representationen av minoriteterna och en kvalitativ textanalys som fokuserat på att synliggöra interkulturalitet, etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektivet. Resultatet visar på en fortsatt brist i de studerade böckerna jämfört med granskningar av äldre böcker. De nationella minoriteternas representation varierar både mellan de olika böckerna och i förhållande till varandra, men det viktigaste resultatet är att minoriteterna i egenskap av nationella minoriteter inte behandlas på ett tillfredställande sätt. Samer är den enda minoriteten som ges utrymme i egenskap av nationell minoritet, men detta sker endast i en av tre böcker. Tornedalingar och sverigefinnar är i princip helt frånvarande i samtliga böcker. I de fall där judar och romer finns med är det i internationella perspektiv där de främst tillskrivs en offerroll. Graden av etnocentrism och ett ”vi och de andra”-perspektiv kommer till uttryck i samtliga böcker, men den nyaste bokserien har ändå visat en ansats till interkulturalitet, och ett försök att ta upp de nationella minoriteterna. Det sammanfattande omdömet av de studerade böckerna är att det krävs en förbättring av representationen och skildringen av de nationella minoriteterna för att de i praktiken ska kunna få det erkännande som de sedan länge haft rätt till i lagar och förordningar.

This essay aims to understand in which degree the Sami people as a minority andtheir language are represented in textbooks aimed towards secondary school andteachers’ thoughts about said representation. The methods used in this study aretextbook analysis and a questionnaire survey. The result of the textbook analysisshowed that the older textbooks gave the Sami people and their language lesserspace than the newer textbook did, and that the contents of the newer books weremore detailed than the older books. The answers to the questionnaire surveyshowed that many teachers found the content regarding the Sami people and theirlanguage in the textbooks they use to be lacking and many of them felt the need touse additional teaching material to cover the subject properly.

<p>This bachelor thesis will discuss Sweden’s minority politics, describe the national minorities, what rights they have and how these rights are observed. The purpose is to present the formal Swedish minority politics and how it is working in reality. Will Kymlicka’s theory about special group rights for minorities will be applied to find out how these rights corroborate with the legal rights.</p><p>Sweden’s minority politics is based on the Council of Europe’s two conventions for minority protection, so the main analytical focus will be on how these articles are followed in practice by Swedish authorities.</p><p>The results show that there are some similarities between Kymlickas group rights and the rights that the national minorities in Sweden have, but there are important differences. Swedish authorities also has problems to live up to the European Council’s minority conventions, so the main conclusion is that several improvements must be made in Swedish minority politics.</p>

Sammanfattning Studien är uppdelad i två delar. Den första delen är en innehållsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historieläroböcker för grundskolans senare år, samt läroböckernas anpassning till kunskapsmålen gällande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet läroböcker har gjorts för att täcka det som används i stor utsträckning i undervisningen i grundskolans senare år. Resultatet i innehållsanalysen visar att det är varierande mängd och utformning av innehåll gällande de nationella minoritetsgrupperna i historieläroböckerna. Resultatet visar även att ingen av läroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmålen i Lgr11 gällande de nationella minoritetsgrupperna, då ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna på ett tillräckligt vis. Utifrån resultatet av innehållsanalysen har intervjufrågor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika läromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra påverkande faktorer i författandeprocessen. Intervjuerna syftar även till att synliggöra författarnas egna resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna. Resultatet i författarintervjuerna synliggör en mängd faktorer som påverkat författarprocessen i varierande utsträckning. Jag kan till exempel nämna marknadsmässigaramar, sidbegränsningar, historieläromedelstradition samt förlagens olika påverkan som några av de centrala faktorer som läromedelsförfattarna omnämner. Författarnas resonemang kring sitt material om de nationella minoritetsgrupperna är intressant i relation till de faktorer som påverkat dem vid författandeprocessen. Resonemangen ser olika ut från författare till författare men författarna har, i de flesta fallen, arbetat på ett eller annat sätt med material om de nationella minoritetsgrupperna för att anpassa läroboken till läroplanens kunskapsmål.

Syftet för examensarbetet är att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt språk och kultur används inom samiska förvaltningskommuner. På vilka sätt strävar pedagoger på förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att främja samiskt språk och kultur bland förskolebarn i några utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av särskilda regelverk? För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i två samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar på olika sätt med de samiska språken i förskolan. Resultatet visar att det behövs medvetet arbete inom förskolan för att utveckla flerspråkighet och för att den samiska identiteten ska stärkas hos samiska barn i förskolan. Slutsatserna i examensarbetet är att förvaltningskommunerna har olika arbetsmetoder för att främja det samiska språket. En annans slutsats är att det finns ett behov av samisktalande pedagoger med grundläggande kunskaper i de samiska språken och den samiska kulturen i förskolorna.