Studien syftar till att undersöka hur modeföretags val av produktionsland påverkar svenska konsumenternas köpintention. Resultatet ska kunna användas som ett motiv av företag inom modesektorn i deras beslut om produktionsland. Problemdiskussion: En ökad efterfrågan på närproducerade produkter hos konsumenter tvingar företagen att hitta nya produktionspartners i nya länder. Närliggande produktion sägs öka tillverkningskostnaderna vilket gör att företagen på ett nyskapande sätt behöver skapa mervärde till sina produkter. Tidigare studier visar på att det finns en korrelation mellan produktionsland och köpintention. Ett område som saknas inom forskningen är hur svenska konsumenter påverkas av val av produktionsland. Därav ämnar studien till att undersöka om sambandet mellan köpintention och country equity vilket kan förklaras som country awareness, country loyalty, country image och perceived value. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en enkätundersökning som empirisk undersökningsmodell. Enkäten delades på sociala medier och i studien deltog 82 personer. Undersökningen är baserad på en kombination av ett bekvämlighetsurval och självurval. Resultat: Resultatet indikerar på att tillverkningslandet har en betydande påverkan på köpintentionen hos svenska konsumenter när de köper modeprodukter. Studien visar på att hög kunskap om, positiv inställning eller förtroende till ett land ökar köpintentionen. På samma sätt minskar avsikten till att genomföra ett köp när kunskapen är låg, inställningen negativ och förtroendet är lågt. Däremot bekräftar respondenterna att produktionslandet endast till viss del är viktigt för dem. Det innebär att effekten av produktionsland är som högst mellan substitut. Implikationer: Studien kan användas av företag inom modebranschen för att vara till hjälp i dess beslut om produktionsland. Resultatet visar på att köpintentionen hos svenska konsumenter varierar beroende på produktionsområde och kan därav användas som ett motiv för ökad lönsamhet. / The aim of this study is to investigate how fashion companies' choice of country of production affects Swedish consumers’ purchase intention. The result can be used as a motive for companies in their decision of production country. Problem statement: An increasing demand for locally produced products forces companies to find new production partners in new countries. As local production is more expensive, companies need to find new ways that can add value to their sales. Previous research shows a correlation between purchase intention and production country. A missing area within the research field is how Swedish consumers are affected by the choice of production country. Therefore, the aim of this study is to investigate the relation between purchase intention and country equity, which can be divided into country awareness, country loyalty, country image and perceived value. Methodology: The study is based upon a quantitative method and has a survey as its empirical research model. The survey was shared on social media which contributed to a response rate of 82 people. The research is based on a mix of convenience selection and self-selection. Results: The result indicates that the country-of-production has a significant impact on consumers' purchase intention. The research proves that greater knowledge of, positive attitude towards and trust for a country will increase the purchase intention. Equally will the purchase intention decrease as a consequence to poor country-knowledge, negative attitude and low trust. Thus, the research also proves that consumers have a limited care for country-of-production. Thereby will the effect of it be higher between substitutes. Implications: The study can be used by companies within the fashion industry and be useful in their decision of production country. The result proves that the purchase intention varies depending on production area and can therefore be used as a motive for increased profitability.

By comparative analysis of Swedish cultural policy (including art policy, heritage policy and Church policy) during the Riksdag periods of 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 the relationship between cultural policy and the concept of the nation as a homogenous cultural community (defined by either an ethnic or a state-framed concept) is explored. Neoinstitutional analysis of cultural policy as an organisational field is combined with analysis of how the nation is conceived as an imagined community, and what values it strives to uphold to show how these values and concepts are institutionalised in its cultural policy and how this supports the legitimacy of the State as a nation-state. In the early seventies, when a general cultural policy was first established in Sweden, most of its fields were already institutionalised and bound by strong path dependencies, binding art policy to protecting universal aesthetic values within the state-framed nation and heritage policy to ethnic particularism while Church policy stood between universalism and ethnic particularism (which infected the relationship between Church and State). These contradictions were managed by strong borders between the fields. In the early seventies these were overlaid with a general cultural policy focused on universal civil values within the state-framed nation. Since then the conflict between Church and State has been defused and the norms of heritage policy have become closer to those of cultural policy at large by the claim that cultural heritage should be used to uphold civil values (e.g. democracy and tolerance). In the late nineties cultural policy has again become less integrated by new government initiatives with specific goals. Civil universal values remain dominant while concepts of the nation are increasingly multi-ethnic. / Genom jämförande analys av svensk statlig kulturpolitik (inklusive konstpolitik, kulturarvspolitik och religionspolitik) under riksdagsperioderna 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 undersöks relationen mellan kulturpolitiken och föreställningen om nationen som en homogen kulturell gemenskap som i vissa fall tänks inkludera dess innevånare och i andra fall en etnisk grupp. Nyinstitutionell analys av kulturpolitik som organisatoriskt fält kombineras med analys av hur nationen konceptualiseras som en föreställd gemenskap och vilka värderingar den upprätthåller för att visa hur dessa värden och koncept institutionaliseras i statens kulturpolitik och hur denna bidrar till att upprätthålla nationalstatens legitimitet. När en enhetlig kulturpolitik etablerades i Sverige i början av 1970-talet var de flesta av de ingående fälten redan låsta i sedan länge etablerade stigberoenden som band konstpolitiken till upprätthållandet av estetiska värden inom ramarna för en med utgångspunkt i staten definierad nation samtidigt som kulturarvspolitiken bundits vid etniskt partikularistiska nationskoncept och kyrkopolitiken slets mellan universalism och etnisk partikularism (vilket komplicerade kyrka-stat-relationen). Motsättningar hanterades genom kraftiga institutionella gränser mellan fälten. Till dessa fogades en övergripande kulturpolitik baserad på universella civila värden inom ramarna för den statsdefinierade nationen. Sedan dess har konflikten mellan kyrka och stat lösts upp och kulturarvspolitiken integrerats i den generella kulturpolitiken bl.a. genom organisatoriska reformer. I slutet av 1990-talet tycks trenden mot en allt mer integrerad kulturpolitik dock ha vänt bl.a. genom direkta men begränsade regeringsinitiativ. Den domineras fortfarande av universella civila värden, men också av alltmer mångetniska föreställningar om nationen.