Sammanfattning/abstraktSyfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att öka kunskapen om hur specialpedagogiska insatser genomfördes på Naturbruksprogrammet inriktning häst, med frågeställningarna;•Hur ser rektorer, specialpedagoger och speciallärare på vem som är en elev i behov av särskilt stöd?•Hur arbetar rektorer, specialpedagoger och speciallärare med de elever som anses vara i behov av särskilt stöd?•Hur dokumenteras det särskilda stödet?Teoretisk förankringExamensarbetet utgick från tidigare forskning inom hästsporten och empirin tolkades genom specialpedagogiska perspektiv; Nilholms (2007) bristperspektiv, relationella perspektiv och dilemmaperspektiv samt Lave och Wengers (1991) teori community in practice (praktikgemenskap).MetodTolv semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med nyckelpersoner på Naturbruksprogrammet inriktning häst i Sverige, sex intervjuer med rektorer, fyra med specialpedagoger och två med speciallärare. Intervjuerna analyserades och bearbetades utifrån en hermeneutisk och kvalitativ ansats.ResultatResultatet visade att det genomfördes specialpedagogiska insatser på gymnasieskolorna för eleverna i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Rektorer, specialpedagoger och speciallärare uttalade sig i intervjuerna att det kunde tolkas som att de specialpedagogiska insatserna genomfördes främst inom de teoretiska kurserna, framförallt i svenska, engelska och matematik. Däremot var det inte lika betonat i de praktiska kurserna. I samtliga intervjuer framfördes att specialpedagogiska insatser genomfördes för eleverna i ett kontinuerligt arbete av rektorerna, specialpedagogerna/speciallärarna och lärarna och att hela lärandemiljön ständigt sågs över i syfte att utvecklas vilket tolkades till att det relationella perspektivet följdes. Intervjupersonernas uttalanden tolkades som att det också fanns ett synsätt som utgick från enskilda elevers uppträdande, att de hade brister som skulle åtgärdas och kompenseras enligt bristperspektivet. Dilemmaperspektivet med ett mer ställningstagande kring hur olikhet ska hanteras framstod däremot mindre i intervjuerna. Intervjupersonerna sade sig arbeta för att alla elever skulle få det stöd de behövde. Samtidigt uttalades att de hade märkt en ökning med fler elever som hade en eller flera fastställda diagnoser från grundskolan och att de elever som hade en diagnos prioriterades på gymnasieskolorna när det gällde resurser kring särskilt stöd. Rektorer, specialpedagoger och speciallärarna uttalade sig så att det tolkades att de arbetade inom sina olika praktikgemenskaper för att nå det gemensamma målet, att eleverna skulle nå gymnasieexamen.Nyckelord: bristperspektiv, dilemmaperspektiv, häst, Naturbruksprogrammet, praktikgemenskap, relationellt perspektiv, särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring hur lärare kan motivera elever att jobba med teoretiska ämnen som språk på yrkesgymnasium. Detta görs genom en analys av hur tre engelsklärare på olika naturbruksgymnasier i mellersta Sverige arbetar med fokus på ämnesöverskridande innehåll. Studien genomfördes via intervjuer av de involverade lärarna, intervjuer som spelades in och transkriberades för att sedan analyseras djupare. Resultatet visar på både likheter och olikheter i hur lärarna tacklar deras vardag i klassrummet, vilka uppgifter de anser vara motiverande och ger exempel på olika uppgifter de gjort med eleverna. Dessa exempel och reflektioner jämförs med ett urval av tidigare studier. Denna studie fann att elever är mer motiverade när de får uppgifter som kan kopplas till deras valda yrkesinriktning, när de får valmöjligheter och när de kan känna sig kompetenta. / The purpose of this study is to develop the understanding around how teachers are able to motivate students to work with theoretical subjects like languages at a vocational secondary school in Sweden. The study will focus on an analysis on how three English teachers at different natural resource use programmes in Sweden work with their subjects, focusing especially on subject content which covers more than one subject. The study is based on interviews of the involved teachers, interviews which were recorded and later transcribed to be analyzed deeper. The results show both similarities and differences in the approaches the teachers have to their day to day life in the classroom, which tasks they deem motivational, and give examples on different tasks they have had their students do. These examples and reflections are compared to what previous studies have brought to light. This study found that students are more motivated when they are issued tasks which connects to their chosen vocation, when they get opportunity to exercise student choice, and when they feel competent in some manner. / <p>Kontakt: emma.carolin.ogren@protonmail.com</p>